Tänk dig två olika situationer

I ett möte talas det varmt om en kollega. De som deltar bekräftar och förstärker varandras positiva bild av personen. I ett annat sammanhang ifrågasätts en kollega. Resonemanget leder till att flera börjar känna en viss tveksamhet gentemot personen. Ingen av de omtalade var närvarande i samtalen. Ingen visste vad som sades. Men de som deltog påverkades i olika grad och på olika sätt.

Det ligger nära till hands att tänka att positivt skvaller är bra och negativt skvaller är dåligt. I praktiken är det dock mer komplicerat än så. Det ena är inte helt vitt och det andra är inte helt svart. Effekten beror på flera faktorer – och inte minst på hur budskapet tolkas av dem som hör det. Det en person kan uppfatta som oförarglig information kan någon annan uppleva som skitsnack.

Det som gör skvaller extra intressant är att vi verkar lägga rätt mycket tid åt företeelsen. Det finns studier som visar på att över hälften av innehållet i vardagliga samtal handlar just om andra människor. Det mesta avser rent neutralt informationsutbyte, men vad gör positivt respektive negativt skvaller med oss som individer, våra relationer och organisationskulturen?

Positivt skvaller

Forskning visar på en rad fördelar med positivt skvaller. Positivt skvaller kan bidra till att känslan av samhörighet ökar. När vi pratar gott om varandra känner vi gemenskap och kommunikationsklimat blir behagligt. Vi inkluderas och inkluderar. Vi bygger ett starkare ”vi” och motverkar känslan av utanförskap. Det bidrar i sin tur till att stärka medarbetares arbetsglädje och nöjdhet med arbetet.

Ovan nämnda effekter ger en god grund för psykologisk trygghet, vilket gör att vi blir mer benägna att dela med oss av idéer, insikter såväl som kritiska synpunkter. Det gynnar kreativiteten, innovation och lärandet. Vi känner oss helt enkelt tryggare med att uttrycka oss när vi befinner oss i en miljö vari positivt skvaller är en norm.

I en organisationskultur som präglas av positivt skvaller underlättas även introduktionen av nyanställda och risken för att medarbetare vill sluta minskar. Förmågan att attrahera, introducera och behålla personal är i sig en viktig förutsättning för verksamhetens hållbarhet, stabilitet och effektivitet.

Men även positivt skvaller kan ha baksidor. Om någon ofta pratar uppskattande om vissa personer kan det uppfattas som social manipulation eller favorisering. Det kan väcka frågor kring motivet bakom orden och riskerar minska trovärdigheten hos den som skvallrar. Detta oavsett ”skvallrarens” intentionen – återigen, mottagarens tolkning avgör effekten.

Negativt skvaller

När det gäller negativt skvaller visar forskning att det kan få påtagliga negativa konsekvenser. Negativt skvaller riskerar att skada förtroenden och undergräva den psykologiska tryggheten. Om människor upplever att kollegor talar illa om andra bakom deras ryggar uppstår inte sällan frågan:

”Vad säger de om mig när jag inte är med?”

Resultatet kan bli att människor börjar väga sina ord mer noggrant, undviker att uttrycka sina åsikter och delar mindre information. När öppenheten minskar påverkas också det organisatoriska lärandet. I förlängningen kan det få konsekvenser för samarbete, problemlösning och gemensamma prestationer. En ytterligare negativ effekt är ökad stress och emotionell belastning, vilket i sin tur påverkar individens prestationer, välmående och arbetstillfredsställelse.

Samtidigt är bilden inte helt entydig. Även negativt skvaller kan stärka relationer och de sociala banden. När två personer delar information om någon annan kan det skapa en känsla av förtrolighet och gemenskap.

Negativt skvaller kan också förstärka grupptillhörighet och den sociala identiteten mellan flera individer som skvallrar, dvs känslan av att vara en del av den ”innersta kretsen”. Men denna typ av gruppdynamik kan också bidra till polarisering. Vi pratar positivt om ”de egna” och negativt om andra grupper för att stärka bilden av att ”vi” är lite bättre. Resultatet kan bli ett förstärkt vi-och-dom-perspektiv. Lite på temat,

”Skvaller är när du hör något du gillar om någon du ogillar.” (Earl Wilson)

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Faktorer som påverkar skvallereffekten

Det finns givetvis en skillnad i effekten av skvaller beroende på samtalskontexten; vem som säger vad till vem om vem i vilken situation och kontext.

Förtroendet för den som talar spelar stor roll. Uttalanden från någon vi litar på väger ofta tyngre än ord från någon vi har en mer ytlig relation till. Även motivet bakom skvallret påverkar hur det uppfattas. Handlar det om omtanke, frustration, behov av att ventilera eller något annat? Därtill påverkas effekten givetvis av innehållet i det som sägs – handlar det om någons egenskaper, kompetens, beteenden eller andra omständigheter? Och vilken värdering läggs i budskapet – neutralt, positivt, negativt?

Hur budskapet uttrycks är också viktigt. Kroppsspråk och tonfall kan förstärka eller motsäga det som sägs. Dessutom spelar organisationskulturen stor roll. I en miljö präglad av erkännande och uppskattning får skvaller ofta andra konsekvenser än i en miljö där konkurrens och maktstrukturer dominerar.

Härigenom påverkas effekten av skvaller av såväl individuella, relationella som kontextuella faktorer. I organisationer där informell kommunikation dominerar, finns dessutom en risk att formell kommunikation, ledning och transparens undergrävs.

Skvaller – en beständig del av arbetslivet

Utifrån den mångfacetterade bild som forskningen visar – med både fram- och baksidor av såväl positivt som negativt skvaller – kan man fundera på om man över huvud taget vågar skvallra utan risk att det landar fel. Svaret är förstås att den risken finns alltid. Samtidigt är det knappast rimligt att säga att vi inte ska, bör eller får skvallra. Skvaller är en mänsklig social företeelse. Det är en ständigt närvarande form av informell kommunikation. Däremot kan, och bör, vi fundera över vad vi skvallrar om, med vem, i vilka situationer och i vilket syfte.

Det finns också en stärkande kraft i positivt skvaller. Det gör något med oss att prata gott om andra. Vi gör varandra bra. Dessutom är det ofta uppskattat att få höra att någon talat väl om en ”bakom ens rygg”. Genom positivt skvaller kan vi bidra till att odla en kultur av uppskattning och erkännande. Det bygger trygghet och samhörighet och stärker oss som individer, grupper och organisationer. Jag har därför svårt att tro att det kan bli alltför tokigt med positivt skvaller utifrån intentionen: ära den som äras bör.

Samtidigt är det klokt att vara varsam med negativt skvaller och fundera på vad vi vill uppnå. Vad gör det med oss? Vad gör det med andra? Och inte minst, vad gör det med relationen till den person det berör?

Ibland kan skvaller vara ett tecken på att något behöver sägas direkt till den det gäller. Ibland kanske det är något vi behöver få ur oss för att sedan vända fokus och faktiskt utmana oss själva.

Kanske börjar mer konstruktiva samtal just där – när vi pratar med (istället för om) varandra och reflekterar tillsammans över oss själva i relation. Det är relationsmod.