AI och människan: Blir vi överflödiga?
Ska människan fokusera på empati och relationer, och överlåta allt annat till maskinen?
Ledarskap | ARTIKEL | JAN 2026
Mänsklig hjärna i digitalt ljus som symbol för AI och människans roll i framtiden
AI förändrar just nu vår värld i snabb takt. Tekniken utvecklas i en hastighet som väcker både fascination och oro, samtidigt som den ställer nya frågor om människans roll i arbetslivet, i ledarskapet och i samhället.
På Motivation.se vill vi bidra med ett samtal som går bortom de enkla ytterligheterna. För AI handlar inte bara om teknik. Det handlar om kompetens, om ansvar, om kultur och om vad vi vill att framtidens arbetsliv ska bygga på.
I den här artikelserien utforskar vi hur artificiell intelligens påverkar människan, organisationer och ledarskap. Vad kan vi med fördel överlåta till maskiner och vad måste vi värna som genuint mänskligt?
I första delen ställer vi en grundläggande fråga:
Blir människan överflödig när AI blir allt mer kapabel – eller blir vårt omdöme och vår mänsklighet viktigare än någonsin?
När effektivitet inte är hela svaret
Den artificiella intelligensens genombrott väcker både hopp och oro. Utvecklingen är på många sätt fantastisk – men vad händer med oss människor när AI sägs kunna ta över nästan alla arbetsuppgifter? Ska vi fokusera på empati och relationer, och överlåta resten till maskinen?
Redan idag ser vi hur AI har förändrat både arbetslivet och vardagen. Många använder AI för att söka, analysera och sammanfatta information, organisera och planera, eller be om råd och feedback.
AI framstår ofta som oändligt mycket mer effektiv och kunnig än människan, eftersom enorma mängder data kan bearbetas på bråkdelen av en sekund.
Men är det hela bilden? Och vad händer med människans roll i ett arbetsliv där maskinen blir allt skickligare?
Varför empati inte räcker på egen hand
Ofta hör vi att genuint mänskliga förmågor, som empati och relationsbyggande, kommer att bli de viktigaste egenskaperna i framtidens arbetsliv – just därför att de inte kan ersättas av AI.
Det ligger mycket i detta resonemang. Samtidigt finns det en risk att det leder till felaktiga slutsatser.
I debatten finns ibland ett underliggande antagande att så kallade ”hårda” och intellektuella kunskaper blir mindre värdefulla, eftersom den typen av arbetsuppgifter kan utföras av AI.
Vad ska vi då med faktakunskaper till? Varför utveckla analytisk förmåga när maskinen kan analysera snabbare än vi någonsin kan? Är det inte bättre att helt enkelt överlåta tänkandet till tekniken – och själva fokusera på relationer?
Frågan är kanske inte bara om AI ersätter människan, utan om organisationer riskerar att tappa sin mänskliga riktning när effektivitet blir det enda målet.
Kunskap som mänsklig superkraft
Det sättet att resonera bygger på ett missvisande antagande: att kunskap och empati är två skilda saker.
I verkligheten är utbildning och kunskap några av de starkaste förutsättningarna för empati. Den som vet mer kan se fler perspektiv, förstå komplexa sammanhang och föra mer nyanserade resonemang. Kunskap gör oss bättre rustade att förstå andra människor – inte sämre.
Empati utan förståelse riskerar att bli ytlig. Förståelse utan empati riskerar att bli kall. I ett mänskligt ledarskap behövs båda.

Från stressad chef till inspirerande ledare!
Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.
Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.
AI behöver mer människa – inte mindre
Ett annat vanligt antagande är att AI är felfritt och att maskinen klarar sig utmärkt utan mänsklig inblandning.
I praktiken är det tvärtom. AI kräver ständig mänsklig assistans.
För att AI ska kunna hjälpa oss måste vi kunna formulera rätt frågor, definiera vad ett bra resultat är och justera riktningen under arbetets gång. Det är i sig krävande, särskilt vid komplexa uppgifter som sträcker sig från idé till färdigt resultat. Dessutom förändras ofta både mål och förutsättningar under processen.
De resultat som AI genererar måste också utvärderas och verifieras av människor med hög kompetens.
Som BigThink, en internationell plattform för idéer, forskning och framtidsanalys, har formulerat det: Om du inte själv är bra på den uppgift som AI utför, kan du inte avgöra om resultatet är bra eller dåligt. Du kan till exempel inte bedöma en automatisk översättning från svenska till franska om du inte själv förstår franska.
Det omfattande arbetet med att vägleda, övervaka och kvalitetssäkra AI-system innebär att människan även i framtiden kommer att spela en avgörande roll.
Människan försvinner inte men ansvarsfördelningen förändras
Framtidens mänskliga arbetsuppgifter kommer därför inte enbart att handla om att odla empati och bygga relationer. De kommer också att kräva kunskap, omdöme och förmågan att tänka självständigt.
AI kommer att förändra arbetslivet i grunden. Men det som avgör om vi blir starkare eller svagare är inte tekniken i sig – utan hur vi väljer att använda den.
I en värld där maskiner blir allt skickligare blir människans ansvar inte mindre, utan större. Framtiden tillhör inte maskinen, utan människan som kan kombinera kompetens med omdöme, kultur och mening.
Vill du läsa vidare?
I nästa del utforskar vi hur mänsklig värme och tillit kan leva vidare när AI blir en naturlig del av våra samtal och arbetsliv.
Nästa artikel i serien:
Mänsklig närvaro i AI-eran
Einar Wiman är frilansjournalist och reporter på Motivation.se. Han är utbildad journalist vid Lunds universitet och har en bakgrund som allmänreporter, sportjournalist och Italiensvensk. Fotbollsmässigt föredrar Einar den italienska stilen - filmningar, finlir och primadonnor.
Kontakt: einar@motivation.se
Denna artikel:
- Betygsätt
Följ ämne:
- Ledarskap

