Din hjärna är gjord för en annan värld

Vi lever i en tid då maten är nära, billig och överallt. Och våra kroppar är inte byggda för det. Vår hjärna och vårt matsmältningssystem är fortfarande formade av hundratusentals år av knapphet. Då gällde det att äta mycket när det fanns mat – och lagra energi för de dagar då jakten misslyckades. Problemet är att jakten aldrig misslyckas idag. För mycket mat, för ofta, har blivit ett av våra största hot.

Visdom från äldre kulturer

Redan för 2 500 år sedan fanns insikter som moderna forskare nu börjat bekräfta. I Okinawa, Japan, lever världens längst levande människor. De praktiserar principen "hara hachi bu" – att äta tills man är 80 % mätt. Det går rakt emot vår moderna kultur av bufféer, ständiga snacks och frosseri.

Liknande råd hittar vi i den ayurvediska traditionen: "Fyll en tredjedel av magen med fast föda, en tredjedel med vätska, och lämna den sista tredjedelen tom för luft." Och i zenbuddhismens texter från 1300-talet, Zazen Yōjinki, rekommenderas att äta till ungefär två tredjedelar av sin mättnadsgrad.

Vad ville de få oss att förstå? Att mättnad inte är en punkt – det är en fördröjning. Det tar 15–20 minuter för mättnadssignalerna från magen att nå hjärnan. När du känner dig helt mätt har du ofta redan ätit för mycket.

Min egen princip: halva tallriken

Under 1990-talet arbetade jag med chefsutveckling på exklusiva kursgårdar. Middagarna var ofta tre rätters, väldigt goda och generösa. Jag insåg snabbt att risken var stor att jag skulle äta för mycket – varje vecka. För att kunna delta men inte överäta införde jag för mig själv en princip: "halva tallriken". Jag smakade på allt, men kände mig fri att lämna mat kvar. I dag kanske det känns problematiskt ur hållbarhetssynpunkt – men det finns andra sätt. Mindre portioner. Medvetet tempo. Ett andetag mellan varje tugga.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Vad säger forskningen?

Enligt Livsmedelsverket äter vi i Sverige för lite frukt och grönt, för mycket rött kött, och för mycket sött och salt. Folkhälsomyndigheten visar att kostvanor är en av de främsta påverkbara faktorerna bakom hjärt-kärlsjukdom och diabetes typ 2.

Forskning från Karolinska Institutet har visat att medelhavskost – rik på baljväxter, grönsaker, fisk, olivolja och nötter – kan minska risken för Alzheimers och förbättra livskvaliteten högt upp i åren. Och kanske viktigast: det handlar inte om perfektion, utan om riktning. Små val, ofta.

Måltiden som ritual

I min barndom var middagen dagens nav. Vi satt tillsammans, pratade, skrattade. Måltiden var mer än näring – det var gemenskap. I dag är det lätt att måltiden förlorar sin samlande kraft, med skärmar och distraktioner som tränger sig på. Och jag kan inte låta bli att undra: vad går vi miste om när vi inte längre samlas fullt ut?

Forskning visar att barn som äter middag med sin familj har bättre skolresultat, bättre hälsa och starkare självkänsla. Och för vuxna ökar trivsel och mental hälsa. Det handlar inte bara om vad vi äter – utan hur. Och med vem.

Tre saker att börja med redan idag:

1. Ät till 80 % mätt: Sakta ner, lägg ner besticken ibland, känn efter. Det tar tid för mättnaden att komma ikapp.
2. Skapa måltidsro: Stäng av skärmar. Tänd ett ljus. Bjud in samtal. Låt maten bli en paus, inte ett sidoprojekt.
3. Välj naturligt: Byt ut en processad rätt per dag mot något enkelt och äkta. En frukt. En soppa. En handfull nötter.

I nästa artikel tittar vi på den fjärde nyckeln: stressreglering. Hur skapar vi återhämtning i ett samhälle där vi ständigt är påkopplade? Hur skyddar vi vår inre rytm? Vi ses där.