Mobilens närvaro skapar distans

Anneli Godman: "Det viktiga är att vi är medvetna om vad vi gör och vad som styr oss. Och att vi inser att en personlig relation behöver vår medvetna närvaro för att blomstra".

Hälsa | ARTIKEL | MARS 2013

Vi ska inte tro att mobilen är en neutral teknisk pryl. Den påverkar oss, mer än vi anar! Det kan vara bra att känna till att den både kan hjälpa och stjälpa relationer. Det mest uppenbara och fördelaktiga är väl att det blivit lättare att snabbt och lätt höra av sig till människor vi vill kommunicera med. Och lika lätt är det att inte släppa fram de vi inte vill kommunicera med. Förutsatt att vi förmår välja. Men det som många förmodligen inte känner till är att den fysiska närvaron av en mobiltelefon påverkar oss och hur vi relaterar till andra.

Det eminenta nyhetsbrevet Holone, som skriver om neurovetenskaplig forskning, uppmärksammade detta i nr 3/2012, under rubriken Mobilfritt tack!

Artikeln handlar om en studie där människor fått kommunicera två och två med och utan en mobil synlig i rummet där de satt. 

Resultatet av studierna visade tydigt att blotta närvaron av en mobiltelefon hämmade upplevd tillit och empati. Mobilen användes inte och låg inte ens i personernas direkta närhet utan i periferin. Personerna i testet fick prata om ytliga kontra mer intima ämnen och störningen var större, ju personligare ämnet var. När man bytte ut mobilen mot en bok upplevdes mer närhet och tillit. (Studien utfördes av Andrew K. Przybylski och Netta Weinstein vid University of Essex.)

Detta är väl värt att medvetandegöra och reflektera kring. Utifrån de kunskaper jag skaffat mig om hjärnan tänker jag att mobiltelefonen fortfarande är ny för hjärnan och vi vet att allt nytt primärt är ett hot. Kanske håller vi fortfarande på att vänja oss vid all den nya tekniken? Det har ju gått väldigt snabbt från inga mobiler till mobiler överallt, i alla sammanhang. Våra hjärnor kanske uppfattar dem som ett hot mot anknytningen, ett av de vardagshot jag skrivit om som kan dra igång starka  primitiva känslor kopplade till kamp och flykt. Inte så konstigt, vem vill konkurrera med en maskin?

Jag drar mig till minnes alla de gånger jag suttit på restauranger och caféer och fascinerats över mångas beteende gentemot sitt sällskap och sin mobil och att det ofta är mobilen som får företräde.

Det tillfälle jag minns bäst är när jag satt på en liten restaurang i Stockholm, det var nära mellan borden och jag kunde inte undvika att ta del av bordsgrannarnas lunch. Hon satt med två telefoner, pratade i en och skrev på den andra. Han satt mest och såg övergiven ut. Jag är medveten om att det är min tolkning av scenen men jag tycker det är en ganska tragisk bild av vår tid.

Kanske har liknande händelser format våra hjärnvindlingar och kommunicerar att mobilen prioriteras framför det personliga mötet. Då blir den verkligen ett hot mot anknytningen. Samtidigt som den kan underlätta kontakten med många. Personligen tycker jag att det är så mycket lättare numera att skicka små hälsningar och glada tillrop till nära och kära. Det är ett utmärkt sätt att underhålla relationer på. Men jag tycker inte om när mitt lunchsällskap prioriterar sin mobil före mig.

Hur ska vi använda det här då? Som vanligt gäller väl sunt förnuft tänker jag. Inse att mobilen är en toppenbra hjälp i många sammanhang och super för att hålla kontakt på distans. Och förstå att den kan hota en relation som utspelar sig irl. Det viktiga är att vi är medvetna om vad vi gör och vad som styr oss. Och att vi inser att en personlig relation behöver vår medvetna närvaro för att blomstra.

Anneli Godman.

Anneli Godman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill