Vår nya livskamrat

"Det är naturligtvis upp till var och en att hantera sina beroenden, men frågan är hur medvetna vi är om att det blivit just ett beroende och hur detta påverkar oss."

Hälsa | ARTIKEL | MAJ 2014

Mobilen - Vår nya livskamrat

Mobilen - Vår nya livskamrat

Vi har skapat ett förhållande till våra mobiler som i dubbel bemärkelse tar sig osunda proportioner. Den ena delen må vara min personliga reflektion om hur sjukt beroende många verkar vara av sina små apparater. Den andra aspekten är mer kopplad till vår förmåga, socialt och kompetensmässigt. Det är nämligen helt relevant att fråga sig hur dessa områden påverkas när hjärnan inte får sin viktiga avkoppling.

Jag har åkt ovanligt mycket tunnelbana i Stockholm de senaste veckorna. Det är med stor fascination som jag noterar att uppskattningsvis 90% av stockholmarna är helt upptagna med sina mobiler i stort sett hela tiden när de väntar eller åker. Det pratas, det knappas, det tittas, det lyssnas.

Håller vi på att utveckla en ny art som har en svart rektangel i handen och vita sladdar i öronen? Det ser rätt dråpligt ut!

I Micke Darmells tankeväckande bok ”Uppkopplad eller avkopplad” hittade jag siffror från en undersökning gjord av TeleNav i USA 2011 där människor fick svara på frågor som relaterar till deras mobiltelefonanvändande. Den visar att 40 % hellre ger upp sin tandborste än sin telefon i en vecka, 22 % är hellre utan sin partner en vecka än utan sin mobil och en tredjedel av de tillfrågade ger hellre upp sex än sina mobiltelefoner! Hur osunt är inte detta? Förutom att man skulle kunna tolka det som att vi kommer att dö ut, utkonkurrerade av mobiltelefoner, visar detta på prioriteringar värda att ifrågasätta.

Jag tog upp delen om tandborsten med en ung person i min närhet. Han bekräftade att det gällde honom också. Han tyckte frågan var felställd eftersom telefonen är ett måste, det är inte tandborsten. ”Jag har hela mitt liv i min iPhone”, menade han. Klart han inte kan vara utan den.

Jag förstår det, och det är ju just det som är så otäckt. Vi har gjort oss helt beroende av en teknisk liten pryl. Är det sunt?

Vad händer om den försvinner, om den går sönder eller om tekniken fallerar någon dag? Det är naturligtvis upp till var och en att hantera sina beroenden, men frågan är hur medvetna vi är om att det blivit just ett beroende och hur detta påverkar oss. Vad skulle det vara för skillnad att använda den fantastiska lilla prylen med sin otroliga teknik som det hjälpmedel den skulle kunna vara, utan att vara helt beroende av den? Det tål att tänka på!

Det finns andra aspekter av detta frenetiska mobilanvändande. Om vi tittar på den mentala hälsotallriken, som jag nämnt i tidigare artikel och lovat återkomma till, är avkoppling en av ingredienserna. Den mentala hälsotallriken beskriver olika aktiviteter vår hjärna behöver för mentalt välmående.

I detta sammanhang menar forskarna bakom den mentala hälsotallriken (David Rock, Daniel J Siegel, Steven A Y Poelmans & Jessica Payne) att avkoppling betyder att inte göra något särskilt, att inte ha något mål i sikte, att dagdrömma, låta tankarna vandra utan någon särskild riktning och i spontan frihet. Sådant vi skulle kunna göra på bussen eller tunnelbanan eller i väntan på dessa.

Det här är inget viloläge! Hjärnan gör av med 20 ggr mer energi när den har ledigt och tankarna får vandra än när den tar sig an uppgiften att slå ihjäl en mygga. I detta tillstånd, när hjärnan inte har någon specifik uppgift, går vårt ”default mode network” DMN, igång. Det kallas också TNN, task-negativ network. 

TNN har betydelse för vår förmåga att fatta kloka beslut. Kognitionsforskare har funnit att vi fattar bättre beslut vid omedvetna tankar (aktivitet i TNN) än när vi fattar beslut efter medvetet logiskt resonemang. De omedvetna tankarna blir klarare och är bättre integrerade med vårt minne och ger upphov till insikter och AHA-upplevelser. Det där som händer när man släppt ett problem, gett sig ut på en avkopplande joggingtur och lösningen bara ”poppar upp” i huvudet.

Forskarna föreslår att avkoppling reglerar förhållandet mellan tidigare kunskap och erfarenhet och genererar nya insikter.

Vårt DMN trimmar oss också i social beredskap. Evolutionsmässigt är vi utformade för att använda avkopplingstid till att intressera oss för vår sociala omvärld. Aktivitet syns framför allt i områden i hjärnan som har med självreflekterande tankar att göra och med vårt sociala liv. Vi stämmer till exempel av vad vi tror att andra i vår omgivning tycker och tänker om oss. Det blev uppenbart för mig när jag för första gången åkte på tyst retreat, tankarna vandrade mycket kring andras tankar om mig. Jag blev störd av att jag brydde mig så mycket men har förstått att vi har ett naturligt behov av att stämma av detta för att ha koll på vår plats i gruppen.

Matthew Liebermann, som utforskar området, ställer sig frågan vad som händer när vårt analytiska task-positiv network, TPN överaktiveras på bekostnad av TNN. I en ledarsituation kan det leda till sämre förmåga till mentalisering, dvs minskad kapacitet att känna in andra. Han menar att detta ökar själviskheten och att det finns risk att bygga organisationer på sådana principer eftersom vi då inte få ut det mesta ur organisationen.

Drivkraften att hjälpa andra är inbyggd i vårt operativsystem och behöver få näring. I mina uppdrag som coach får jag ofta bekräftat att denna problematik i allra högsta grad existerar och påverkar både prestationsförmåga och mående negativt.

Nu hänger ju inte avkoppling bara på mobilens när- eller frånvaro. Det är troligen och förhoppningsvis så att mobilanvändandet ofta står för avkoppling när vi lyssnar på musik eller bläddrar planlöst mellan olika sidor. Det viktiga är att vi är mer medvetna om vad vi gör och vad som styr oss och att vi väljer total avkoppling mellan varven.

Jag konstaterar i alla fall att det var oerhört vilsamt att, några få gånger ha en människa mitt emot på T-banan, som inte hade alla sina sinnen fast i en mobil. En människa som bara satt, som kändes skönt avkopplad och som hade tid med lite ögonkontakt och ett stilla leende.

Anneli Godman.

Anneli Godman

Vår expert på hjärna, stress och prestation

  • Följ skribent

Anneli Godman utbildar i och skriver om Mental Ergonomi i onlinekurser, artiklar och böcker. 
Mental Ergonomi går ut på att skapa en hållbar vardag där vi samverka respektfullt och skapar förutsättningar för att prestera på en nivå vi mår bra av. I Annelis onlinekurser ges tillfälle att, i små steg, öva på att skapa en mer mentalt hållbar vardag. Kurserna bygger på kunskap grundad i erfarenhet och vetenskap.

Mental Ergonomi hemsida: www.mentalergonomi.nu
Kontakt: anneli@mentalergonomi.nu

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa

Anneli Godman.

Anneli Godman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa

Dela:

Webbkurs i ämnet

Chilla - din hjärna kommer att tacka dig - 3 veckor

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill