Coaching - ett tufft hantverk

Gunilla Lundqvist, ledarskapsutbildare och coach för idrottstränare; ”Media ger en skev bild av coaching”.

Ledarskap | Coacha | ARTIKEL | SEP 2011

Gunilla Lundqvist utbildar ledare och tränare inom idrotten i att hitta coachen inom sig. Man kan tro att något som började inom idrottsvärlden också utövas där. Men behovet är stort av någon som leder en människa fram till att fatta egna beslut och sätta upp egna mål för att öka sina prestationer – en coach.

Gunilla Lundqvist är VD för CoachCentrum och har utbildat i coaching för ledare inom idrotten sen många år.

Hon är samtalsterapeut i botten och när hon kom i kontakt med en coach, blev hon nyfiken på hur formen skiljde sig från samtalsterapi. Så kom det sig att hennes coachingbana började.

- När jag ville veta mer fick jag erbjudande att testa på. Min coachingvän och jag bytte helt enkelt metoder - han fick terapi av mig och jag fick coaching av honom. Frågor som ”Hur vill du bli coachad?” och ”Vad är det som får dig att övervinna dina rädslor?” var helt nya för mig som var van vid terapiformen.

Gunilla älskar utmaningar och triggas av att bemästra områden där hon tidigare inte befunnit sig. Hon säger själv att det var den egenskapen som fick henne att tacka ja till erbjudandet att vara med i Coach SM.  Plötsligt stod hon, helt grön, och skulle coacha en okänd klient inför publik. Det gick bra. Hon kom på fjärde plats och vann en coachingutbildning.

- Det var när jag gick den utbildningen som jag kände att det fanns så mycket som kunde förbättras. Då drog jag igång med egna utbildningar av ledare inom idrottsvärlden.
Efter många möten och uträtade frågetecken fick Gunilla till slut in sin utbildning inom RF – Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildningar.

- Nu kör vi ute på Bosön och ska också börja med samma utbildningar i den svensk/finska motsvarigheten till RF inom kort.

Gunillas utbildningar är ICF- ackrediterade, det vill säga kvalitetssäkrade och godkända av  International Coach Federation – vilket innebär att de följer en rad etiska riktlinjer för coaching. Formen innebär att i första hand hjälpa klienten att hitta sina egna styrkor och resurser men också att processen är tuff och provokativ för att maximera klientens personliga och professionella potential. Det blir inte så många övervunna rädslor med en coach som bara peppar och stryker medhårs, men det krävs en stor ödmjukhet och förmåga att skapa förtroende för att kunna ställa de riktigt tuffa frågorna.

Unknown photo imported from Drupal

Naturlig övergång

Övergången från samtalsterapi till coaching kändes för Gunilla relativt naturlig. Hon hade vanan att lyssna och hjälpa människor ur svåra situationer och kriser. Skillnaden mellan terapi och coaching tycker Gunilla främst ligger i att coachen alltid låter klienten själv hitta lösningen och svaret. Terapin går också ofta djupare in och analyserar problem eller frågor, medan coachen arbetar mer strukturerat – från tanke till handling.

- Det handlar om att låta klienten ta reda på vad han eller hon vill och sedan stötta längs vägen. Vi jobbar med rapporter och identifierar behov som finns för att nå de uppsatta målen. Det kan handla om fysisk träning eller sponsorer.

Långsiktigt jobb

Gunilla förklarar att en coach har som uppgift att vara lite ifrågasättande, en opponent som ska ändra en tanke och så ett frö. Det är ett omfattande jobb och det handlar om små steg. Det som från början tycks vara en liten förändring kommer på sikt få stora effekter, menar Gunilla.

- Idag är det inne med coaching, men jag tror att mediebilden är lite skev. Det är ett hantverk som tar tid och som kräver fingertoppskänsla. Det är inte fråga om någon ”quick fix”-lösning, utan snarare hårt arbete som man gör tillsammans med sin klient.

Ödmjukhet är en egenskap som Gunilla återkommer till. Det är viktigt att kunna sätta sig in i sin klients frågeställningar och utmaningar. Frågorna, beskriver hon, är en coach viktigaste verktyg. Det är frågorna som gör att processen går framåt. Och ibland kan det vara tufft.

- Många tror att coachen ska komma med lösningar och tala om vad som ska göras eller inte. Men det är inte så. Coachen jobbar hela tiden mot att hjälpa klienten hitta svaret själv. Mitt jobb är att vara utmanande och ställa tuffa frågor och hjälpa klienten att fokusera på rätt saker. Mediebilden är att coachen är någon slags expert, men det är snarare så att vi jobbar med att ta fram experten i klienten.

"Coachande ledarskap" - en utmaning

Att lyssna och inte vara dömande är andra egenskaper en coach måste besitta. Men att prata om ett ”coachade ledarskap” inom näringslivet tycker Gunilla kan bli lite problematiskt. Det är inte helt enkelt att lyckas förena de två, menar hon.

- Som ledare på ett företag är du sedd som just en ledare av dina medarbetare. Att i den rollen också fungera som en stöttande coach tror jag många gånger är svårt. I ledarrollen ingår att driva ett lönsamt företag i första hand. Men självklart kan man göra mycket genom att lyssna och delegera ansvar för att få medarbetarna att växa.

Som coach av ledare inom idrotten är hennes främsta uppgift att få tränare och ledare att känna sig tryggare i sin roll. Hon berättar om en elittränare på hög nivå som ville ha hjälp att förändra sin tuffa ledarstil och som var mycket skeptisk och ifrågasättande till en början. Efter fem coachingtillfällen vände hon helt.

- ”Det är som att jag är helt beroende – det funkar helt otroligt!” sa hon! Det var så fantastiskt att se. Och det märktes på hennes adepter också, unga tjejer som plötsligt ökade sina prestationer enormt eftersom deras tränare lyckades få dem att själva arbeta och ta ansvar för sina utvecklingsområden.

Tränare och coach - olika roller

Gunilla coachar inte bara idrottsledare, utan även idrottarna själva. Och det händer att det blir en krock mellan coachen och tränaren, men det brukar lösa sig när hon närmare beskriver sin roll.

- Tränaren jobbar ju med fysiken och skruvar och förbättrar tills allt är perfekt. Det är ju inte alls det jag sysslar med. Och det handlar heller inte om mental träning – för det är något som också en tränare behärskar och jobbar med tillsammans med sin adept. Min roll handlar om att hitta balansen mellan alla de här bitarna inom klienten. Att få den aktiva att ta en del av ansvaret.

Gunillas erfarenhet är att många tränare inom elitidrotten tror att de redan vet vad som är bäst för sina idrottsmän och –kvinnor. Men det är inte alls säkert att det är så. En elitidrottare känner sin kropp bäst och måste kan ofta också hitta lösningarna själv.

Hon förklarar att det finns en stor och avgörande skillnad i känslan hos en människa som tagit ett råd, istället för att hitta lösningen inom sig själv.

- Om du tar ett råd och sen misslyckas så kan du alltid skylla ifrån dig. ”Du sa att jag skulle göra så här och nu är det ditt fel att det inte funkade för mig. Och på samma sätt blir det inte lyckat när rådet leder till något positivt – för då kan personen inte helt igenom vara stolt över att ha lyckats heller. Han eller hon har ju bara gjort som du sa.

Gunillas Lundqvists tips för den som funderar på att utbilda sig till coach:

  • Det är inget glamouröst jobb, som många verkar tro. Det handlar om att lyssna och vara ödmjuk och inte styra för mycket.
  • Människan vill så gärna hjälpa till och hitta lösningar på andras problem, det ligger i vår natur. Släpp det helt! Du ska inte börja hitta ”dina” lösningar eller förslag för andras problem.  Det är inte din uppgift som coach.
  • Det handlar inte om dig! Du är till för din klient – inte tvärtom. Mina klienter vet i stort sett ingenting om mig, och det är så det ska vara.
  • Var nyfiken! Ställ frågor – men inte för att stilla din egen nyfikenhet!
     

Frida Nilsson

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap
  • Coacha

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill