Magkänslan som ledstjärna

Lennart började tidigt i ledarroll. Redan under 90-talet fick han ta ansvar som chef – utan att egentligen ha gått några ledarskapsutbildningar.

"På den tiden var det ofta så", säger han. "Man fick personalansvar utan att ha tränats i det. Man lärde sig genom att göra."

Och det är något han återkommer till flera gånger under vårt samtal – vikten av att vara närvarande som människa i sitt ledarskap. Att våga pröva, våga misslyckas, våga känna.

"För mig handlar gott ledarskap om att bygga relationer. Det är där det börjar. Förtroende och tillit – det är grunden. Och det tar tid. Det måste få ta tid."

Det märks att Lennart inte bär sitt ledarskap som en kostym. Han pratar om det som något djupt mänskligt, kanske till och med existentiellt.

Självledarskap som bas

Vi kommer in på frågan om hur unga människor idag ska kunna axla framtidens ledarskapsroller. Lennart funderar en stund, innan han svarar:

"Kan du inte leda dig själv, kan du inte leda andra. Det börjar där. Med självinsikt. Med ansvar."

Han pratar om förskolan, om skolan, om hur viktigt det är att tidigt träna upp sin egen förmåga att ta ansvar – för sig själv, sin tid, sina handlingar. Han uttrycker det för många flummiga begreppet självledarskap på ett så självklart sätt. Och det känns väldigt genuint.

"Det handlar inte om att bädda sängen för bäddandets skull", säger han och skrattar till. "Det handlar om att lära sig ta ansvar för sitt eget liv."

Och därifrån – när man bottnar i sig själv – kan man också möta andra där de är. "Du måste börja där människor är", säger han. "Inte där du vill att de ska vara."

En värld där allt händer samtidigt

Vi pratar om vår samtid – om oro, förändring, tempo.

"Skillnaden idag är att vi vet så mycket mer. Förr tog det tre veckor för ett meddelande att ta sig från Stockholm till Oslo. Nu vet vi vad som händer i Myanmar i samma sekund."

Han skrattar till igen, men det är ett skratt med eftertanke. För han vet också vad det kostar. Att vara ständigt uppkopplad, ständigt tillgänglig.

"Därför blir självledarskapet ännu viktigare", säger han. "Att kunna filtrera, välja, säga nej. Bestämma sig för: det här är jag. Det här är viktigt för mig."

Lugn i stormen

Vad behöver framtidens ledare träna på, frågar jag.

"Att skapa trygghet", svarar han utan att tveka. "Och det gör du genom att vara lugn när det stormar."

Han målar upp bilden av den klassiska scenen – en ledare som rider längst fram, manar sina styrkor, inger mod. Och jag tänker: det är kanske precis det vi behöver idag. Någon som orkar stå kvar, som vågar vara tydlig, som inte vacklar i stormen.

"Det handlar inte om att vara alla till lags", säger Lennart. "Det handlar om att sätta gränser. Vara tydlig med spelreglerna. Vara rättvis."

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Att våga släppa kontrollen

Vi kommer in på kontrollbehov och mikrostyrning – något som ofta dyker upp i samtal om framtidens ledarskap.

"En bra ledare släpper kontrollen i rätt ögonblick. Låter människor växa. Hjälper dem att lära av sina misstag."

Men det kräver något av en själv, menar han.

"Det kräver mod. Självförtroende. Och en tro på att jag duger som jag är."

Relationer före allt

Det kanske mest oväntade och fina i vårt samtal är hur ofta Lennart återkommer till relationerna – som ett nav i allt. Inte som något "mjukt" bredvid det "hårda" resultatfokuset, utan som själva drivkraften.

"Relationerna är ju själva motorn", säger han. "Det är där tryggheten byggs. Det är där du kan få människor att vilja göra sitt bästa – inte för att de måste, utan för att de vill."

Han berättar om vikten av att bygga en trygg ledningsgrupp, att prioritera de fysiska mötena, även om det tar tid och logistik.

"Annars tappar vi det där som inte går att fånga i ett mejl. Närvaron. Det goda samtalet."

Hjärtat och hjärnan

När vi avrundar vårt samtal sammanfattar Lennart det kanske allra bäst själv:

"Vi brukar prata om hjärtat och hjärnan. Struktur, mål, uppföljning – det är hjärnan. Men det räcker inte. Vi måste ha hjärtat med också. Det relationsskapande, det mänskliga. Annars når vi inte fram."

Och jag tänker: kanske är det så enkelt. Och så svårt.

"Du kan inte bara sitta och dricka te och ha det trevligt. Vi har ett uppdrag. Men utan relationer når vi aldrig dit."

En upptäcktsfärd mot framtiden

Den här artikeln är en del av serien Framtidens ledarskap – en upptäcktsfärd med Helena Timander på Motivation.se