Bias och förutfattade meningar – vilken är sanningshalten i våra fakta?

Att våga säga "Jag erkänner, jag borde vetat bättre”.

Kommunicera | ARTIKEL | AUG 2019

Hur väl underbyggda är dina egna sanningar och åsikter?

Hur väl underbyggda är dina egna sanningar och åsikter?

Vem lyssnar du till? Vem litar du på och varför? Varifrån kommer de fakta som andra levererar till dig och som du gör till dina sanningar? Bias är vanligt förekommande, liksom förekomsten av självsäkra åsiktsmaskiner. Lär dig att avgöra sanningshalten i det andra säger och det du själv gör till dina sanningar!

En hockeyklubba och en puck kostade 110 kr ihop. Klubban kostade 100 kr mer än pucken. Hur mycket kostade pucken?


När jag har utsatts för utmaningar har jag varit alldeles för snabb med att få fram lösningar, samband och slutsatser. Matematikutmaningen ovan är ett enkelt exempel på när jag gått vilse genom att svara alldeles för snabbt och felaktigt. (Lösningen på just denna utmaning får du senare i denna text.)

Efter att ha genomgått många utbildningar och hållit i ännu fler har jag haft och har uppmärksamheten på hur andra människor förhåller sig, uttalar sig eller uttrycker sig. Jag har ytterst sällan hört någon säga mitt i en diskussion ”Jag har tänkt tokigt, jag ändrar mig” eller ”Förlåt mig,  jag trodde att det låg till så här, men nu förstår jag bättre”.  

Min erfarenhet är att de flesta samtal, diskussioner och åsiktsuttryck slutat med ett envist argumenterande för att få den andre att ”förstå”. Det förklaras, det upprepas argument, det hänvisas till källor, erfarenheter och utryck som ”många med mig tycker så”.  Dessutom ökar volymen och tonen blir hetsigare, ivrigare och aggressivare ofta ju längre försöken att få den andre att förstå pågår.

Jag har mer än ofta upptäckt hur någon självsäker åsiktsmaskin spridit sina sanningar runt middagsbordet, i fikarummet eller på konferensen med självpåtagen tyngd i sina ord.  Och när släktingar och nära eller mer avlägsna vänner gödslat med sina självklara åsikter om hur världen fungerar. Dessutom obehindrat prackat på ”goda råd” utan att kontrollera om den andre vill ha dem.

Jag har funderat mycket över författare av så kallad optimistisk managementlitteratur strösslat med sina upptäckta samband om hur man får ett bra liv, ofta med en svag eller ingen vetenskaplig grund alls. Och jag har många gånger ögnat igenom Linkedin för att registrera hur orimligt kompetenta alla tycks vara, dessutom med en enormt stor erfarenhet trots att man just fyllt tjugofem.. 

Hur kommer det sig att vi vill komma till de snabba lösningarna och hur kommer det sig att vi så gärna vill få andra att ”förstå”?

Bli medveten om bias

Jag erkänner jag har missat en stor insikt. 
Hur väl underbyggda är mina egna sanningar och åsikter? 
Hur vet jag det jag vet? 

Är det min egen hjärna som lurar mig nu?  Vill jag få min världsbild bekräftad? Varje gång jag säger ”Så är det” borde det vara en varningsklocka och en signal att tänka en gång till.  Vad väljer jag bort, medvetet och omedvetet för att min sanning ska få bränsle? 

Vem lyssnar jag på? Vem litar jag på och varför det? Vem väljer jag bort och varför det?  Väljer jag bort människor som uttrycker andra åsikter än de jag gillar? Lyssnar jag mer på de som ser ut att vara och låter självsäkra?

Jag ska kämpa hårt framöver för att bli bättre på att titta på mina egna uttalanden innan jag tittar på dina. Jag kommer att fortsätta att granska dina texter och kommentarer som förut förstås, men kommer att lägga mer fokus på mina egna bias*.

Avgör sanningshalten med dessa frågor

Det finns många användbara frågor för att klargöra sanningshalten i påstådda fakta, slutsatser och beskrivningar. Här är några av dessa:

1. Vad består budskapet av?  Är det åsikter eller fakta?

2. Vem publicerar, vem står bakom budskapet? Myndighet, organisation, företag eller privatperson.

3. När publicerades detta budskap första gången? Finns det forskning som styrker det påstådda uttalandet och finns det någon motstridig forskning? 

4. Vad är syftet med budskapet?

5. Varför sprids detta? Vem har något på att vinna på att detta sprids? 

6. Vad kommer ursprungskällan ifrån? På vilka grunder vet den källan, det som påstås?

7. I vilken ”förpackning” levereras budskapet? Bedömer jag innehållet eller utseendet?

8. Vad blir konsekvensen om detta budskap sprids vidare?

Jag är nyfiken på vad som händer med våra samtal framöver om vi alla anstränger oss och mer tänker igenom på vilket sätt vi uttrycker oss. Och jag är nyfiken på vad som händer om vi alla säger ”Jag erkänner, jag borde vetat bättre” lite oftare. Har du lust att fundera mer på dina bias?

Om du undrar över svaret på matematikutmaningen om pucken i början av texten så kostade den fem kronor. Ett svar fritt från bias, jag lovar!

Anders Lundin

Anders Lundin

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Kommunicera

Dela:

* Bias enligt psykologiguiden:


cognitive bias [ˈkɒɡnətɪv ˈbaɪəs], pluralis: cognitive biases, cognitive biasses


1. Missvisande eller felaktigt sätt att tänka, uppfatta, bedöma, dra slutsatser, ta ställning och så vidare. 

2. Resultatet av sådant sätt att uppfatta saker och ting. 


Här kan du hitta många olika sätt att beskriva Bias

Av Anders Lundin

Anders Lundin är pedagog, föreläsare, utbildare, coach och certifierad förändringsledare. 

Han drivs av känslan att livet är för kort för att inte göra något som är meningsfullt. Vare sig det gäller organisationsutveckling, coachning eller föreläsningar är Anders syfte att skapa nöjdare kunder, medarbetare och bättre resultat.

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill