Glömska kan vara ett tecken på intelligens

Vilka fakta behöver du faktiskt komma ihåg - och varför?

Coacha | Motivera | ARTIKEL | JULI 2021

Man kan säga att glömska – när den fungerar som den ska – sållar bort irrelevant information.

Man kan säga att glömska – när den fungerar som den ska – sållar bort irrelevant information.

Nu under ledigheten kanske du tar dig tid att läsa eller lyssna på facklitteratur som kan hjälpa dig i ditt arbete, men hur mycket kommer du att minnas när du reser dig från hängmattan? Är det verkligen värt besväret? Och varför ska du minnas någon fakta överhuvudtaget när du kan googla fram kunskaper?

Minnesforskning har länge fokuserat på vår förmåga att minnas; hur minnet kan förbättras eller varför det blir sämre, till exempel på grund av sjukdom. Nu ökar forskningen kring den andra sidan av slanten: vår förmåga att glömma. Ja precis, det är en förmåga det med.  Varför? Ja, vi har inte minnen för att det ska vara kul att minnas en massa saker.  Enkelt uttryckt finns de för att öka våra möjligheter att överleva och fungera, och det gör vi genom att förstå, se mönster, bygga på erfarenheter och dra slutsatser.

Man kan säga att glömska – när den fungerar som den ska – sållar bort irrelevant information. Om du fäster för stor vikt vid detaljer har du svårt att greppa helheten. Du ser inte skogen för alla träd. Just den förmågan, att minnas relevanta saker, är ett tecken på intelligens.

Låt mig ge ett extremt exempel åt andra hållet. När jag gjorde lumpen, före internet, fanns det en kille som kunde samtliga tider på bussavgångar på alla linjer i hela Stockholm. Han var en särling med en specialbegåvning, ungefär som Dustin Hoffman i filmen Rainman. Det var imponerande, men ganska meningslöst att ägna så mycket energi åt en sådan sak som tidtabeller. Hos normalt funtade personer gör hjärnan ett urval och minns inte tidtabellen annat än vid behov, och numera finns informationen förstås i mobilen.

"Förmågan att minnas relevanta saker är ett tecken på intelligens."

– Johan Rapp

Google-effekten

Det aktualiserar diskussionen som vuxit sig stark i takt med utvecklingen av internet och Googles förmåga att hitta information. Varför ska vi komma ihåg några fakta överhuvudtaget? Det är ju bara att googla fram. 2011 myntades begreppet Google-effekten: Googles fantastiska förmåga att hjälpa oss att hitta relevanta fakta leder till att vi lär oss hitta fakta snarare än att faktiskt integrera fakta i våra egna minnen. Teknikromantiker talar fortfarande om Google och Internet som vår nya externa extrahjärna. 

Vad kan då vara invändningen, varför ska vi ens minnas saker när vi kan söka efter svaren på nätet? Inte minst i skolan konfronteras lärare med den här attityden. Ja, dels går det självklart snabbare att ta fram information om du har den i ditt huvud än att behöva ta fram mobilen och googla. Hjärnan är blixtsnabb. Dels, och framförallt, är det ju ovärderligt med kunskaper för att kunna associera, koppla samman och vara kreativ. Du behöver kunna fakta. Se internet som ett fantastiskt komplement.  

Därför ska du minnas fakta

Under 1900-talet ökade människors IQ jämfört med tidigare generationers. Det kallas för Flynn effekten. Från ett IQ perspektiv blev vi alltså smartare än våra föräldrar. Men efter millennieskiftet  finns tecken på att denna utveckling stannat av eller till och med backat i många länder, däribland Sverige.  Jag brukar skämtsamt påminna min son om detta… Vad vändningen beror på vet vi inte säkert, men den sammanfaller ganska tydligt med internets framväxt. 

Men, låt oss återgå till boken du läser eller lyssnar på i hängmattan. Visst är det bra att du sätter dig in i saker. Du kommer att glömma det mesta och mycket som faktiskt är relevant, men du har möjlighet att säkerställa att du minns det som är viktigt. Hurdå? Ja, det är den gamla sanningen: repetition. Repetition är kunskapens moder, har man sagt sedan Hedenhös och det bekräftas nu av hjärnforskning. Hjärncellernas kopplingar blir starkare och snabbare genom repetition.

Ha det nu så skönt i hängmattan!


Johan Rapp

Johan Rapp

Vår hjärnkrönikör

  • Följ skribent

Johan Rapp, mångårig journalist och författare, föreläser om att ”Tankspriddhet är en fin egenskap” och för företag:  ”Konsten att fokusera i en stressig tillvaro ”.  Har skrivit Handbok för tankspridda,  Bli hjärnsmart m fl böcker och driver ett förbund med glimten i ögat, De Tankspriddas riksförbund.

tankspridd.se   
johan.rapp@edwork.se

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Coacha
  • Motivera

Johan Rapp

Johan Rapp

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Coacha
  • Motivera

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill