Lagom är bra

Anneli Godman: ”Att göra något lagom har ett samband med att optimera.”

Hälsa | ARTIKEL | AUG 2016

Lagom är bra

Lagom är bra

Jag har funderat en hel del över ordet lagom. Det är ett ord som fått onödigt negativ klang. I betydelsen lagom ligger att det är den mängd som det ska vara, till skillnad från motsatsen när något är i olag och det råder obalans. Det är mycket som är i olag och inte som det ska vara i dagens arbets- och livssituation. Tänk om det är så att stressen och den psykiska ohälsan ökade samtidigt som vi började smutskasta ordet lagom?

Inom vissa delar av hjärnforskningen används ordet lagom ofta. En välkänd liknelse är att de främre pannloberna (PFC) är som sagans Guldlock; de vill ha allting på rätt sätt och i lagom mängd, annars kommer de lätt i olag. Det är den välrenommerade Amy Arnsten, professor i neurovetenskap och psykologi vid Yale University, som gjorde denna talande metafor så välkänd. Hon menar, och har stöd i omfattande forskning, att PFC är anmärkningsvärt känslig för obalans. Med tanke på att detta anses vara vårt exekutiva center som har en central roll för beslutsfattande, planering, förmåga att tolka information, fokus, problemlösning och inte minst för att hålla ovidkommande tankar borta och bromsa överreaktioner i tanke och handling kan det tyckas att vi är något felkonstruerade. PFC är nämligen extremt känslig och är bäst i balans med lagom mycket av det mesta, till exempel sömn, stress, aktivitet, vila, rörelse, näring och fokus.

Det blir väldigt tufft för hjärnans exekutiva chef när den ständigt ombeds och förväntas att prestera på topp utan att få återhämtning. Den orkar inte och kommer lätt i olag. Då blir besluten mindre bra, feltolkningarna av inkommande information omfattande och överreaktioner som kan leda till större och mindre konflikter vanliga. Jag ryser när jag tänker på alla världsomfattande beslut som fattats efter långa nattmanglingar när PFC checkat ut men reptilhjärnan fortfarande är vaken och aktiv. Den är inte så lagomberoende, snarare tvärt om, den går lätt igång på överdrifter.

”För mycket och för lite…”

Min mamma sade ofta: ”För mycket och för lite skämmer allt.” Så klokt! När vi gör för mycket kommer ofta den goda effekten av det vi gör bort. Jag lutar mig mycket mot detta när jag föreläser om hjärnsmart arbete och får påpekandet att ”man inte alltid orkar jobba så där strukturerat som PFC vill ha det”. Då frågar jag stilla vem som sagt alltid. Själv använder jag oftast inte orden alltid och aldrig av den enkla anledning att de sällan har relevans. När det gäller hjärnsmart arbete stämmer det verkligen att för mycket och för lite skämmer allt och att lagom ofta är väldigt bra. Lite mer struktur, lite oftare, gör stor skillnad för både prestationsnivå, effektivitet, stressnivå och välmående. Medan ett överdrivet planerande på detaljnivå lätt skapar stress precis som brist på struktur och planering gör.

Detsamma gäller fysiskt träning, de stora massorna vet numera att både konditions- och styrketräning är bra för både kropp och knopp, alltså för hela oss. Det är obestridligt. Men när träningen blir ett nytt område att ständigt prestera förbättrade resultat på, minskar den goda effekten. Att gå från en krävande arbetsdag med hög prestationsnivå till ett träningspass där nya prestationer ska utföras, oavsett om det gäller resultaten eller i socialiserandet, kan minska de positiva hälsoeffekterna radikalt. Istället för avkoppling blir det nya beslut, nya planer, nya mål att nå och fler anspänningar. PFC får inte sin välförtjänta vila och amygdala kan lätt dominera. Inte ens de professionella idrottsutövarna, som driver sig själva extremt hårt, kan och ska prestera på topp på varenda träning och tävling om de ska kunna ta ut det lilla extra och vara bäst när det gäller.

”Lagom” optimerar

Det kan vara svårt att förstå att många har så svårt att förstå att detsamma gäller vid all sorts prestation. Kanske behöver vi åka på några smällar för att lära av erfarenheten. Själv var jag långt ifrån en ”lagomperson” och i mitt fall tog det mig rakt in i väggen. På min väg tillbaka var jag snubblande nära väggen ytterligare en gång och då handlade det om mindfulness! Jag hade upptäckt denna otroligt välgörande träning men innan träningen kommit så långt att jag verkligen anammat ett nytt förhållningssätt i livet höll jag på att knäcka mig för att jag skulle träna så himla rätt, så himla bra och så himla mycket. Det blev ett nytt område för prestation, och när insikten om vart jag var på väg kom ifatt mig visste jag knappt om jag skulle skratta eller gråta.

Den kultur som skapats där man fnyser åt ordet lagom är förkastlig. Kanske har vi coacher bidragit med en del där? Eller så har den så kallade coachkulturen växt fram ur sin tid? Oavsett vilket som är hönan och vilket som är ägget kan vi göra något åt det. Jag är själv coach och jag vill bidra till att skapa lite skön guldglans kring lagom. Så att det finns kraft kvar att glänsa och göra extraordinära insatser när det verkligen behövs och är viktigt.

Att göra något lagom har ett samband med att optimera. Om vi vågade agera lite mer lagom lite oftare skulle den nästan bisarra och lite komiska effekten bli att vi faktiskt optimerar våra prestationer. Lagom är inte alltid bäst, men lagom är ofta väldigt bra. I alla fall för alla som har en hjärna.

 

Fotnot: Lagom, i betydelse laget om så att det räcker åt alla, kommer från folketymologin och är en obekräftad efterkonstruktion av ordet. Det är också en myt att ordet bara finns på svenska.

Anneli Godman.

Anneli Godman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa

Dela:

Andra har också läst

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill