Sömnen reparerar hjärnan

"Vi borde omhulda sömnen som hjälper oss att navigera i ett snabbrörligt samhälle. Istället riskerar vi att välja bort den allt mer av samma anledning."

Hälsa | ARTIKEL | JUNI 2014

Kudde och sömn

Kudde och sömn

Sömn är en av delarna på den Mentala Hälsotallriken och det är troligen lätt för de flesta att ta till sig. De flesta av oss inser att vi inte klarar oss utan sömn. Men under ett antal decennier har sömnen nedvärderats och människor som skryter med att de sover max 4 timmar per natt blir hjälteförklarade. Det ger farliga signaler. Visst, det finns människor som klarar sig med 4 timmars sömn per natt. Men de är ovanliga. Det finns de som behöver 12 timmar per natt. De är också ovanliga. De flesta av oss behöver fortfarande 7-8 timmar med sömn, varje natt.

För en tid sedan lyssnade jag till en mängd intressanta forskare under Hjärnans Dag i Stockholm, anordnat av Hjärnfonden. Jonathan Cedernaes, läkare och forskare vid Uppsala Universitet utnämnde där sömnen till ”Hjärnans Skyddsängel”. Det tycker jag låter så fint, det säger en hel de. För det händer massor av vikt i hjärnan när vi sover.

Att sova är som att lämna in sig själv på reparation och underhåll. Under sömnen får immunförsvaret möjlighet att ostört jaga virus, döda bakterier, läka sår och reparera muskelbristningar. Uppbyggande processer får också härja fritt, till exempel frigör hypofysen tillväxthormon som reparerar skadade celler och benvävnad och detta sker under sömnen i hela livet.

Nyare forskning tyder också på att sömn ger nya hjärnceller och att våra oligodendrocyter fördubblas under sömnen. De senare är stödjeceller som har betydelse för att bilda myelin, det fett som omger den sändande delen av hjärncellen, axonet. Myelinet har alltså stor betydelse för hjärnans kommunikation, att signaler mellan olika nervceller går fram och hur snabbt det går.

En intressant undersökning tyder på att vaccin har sämre effekt på personer som sovit ”för lite”. Man vaccinerade 125 medelålders friska kvinnor och män mot heptatit B och fann att det var 12 ggr vanligare att vaccinet inte hade någon verkan hos personer som sovit mindre än 6 timmar/natt jämfört med de i studien som sovit mer än 7 timmar. (Holone nr 3, 2012).

Sömnen är viktig för vår utveckling på många sätt. Under vissa delar av sömnen råder stor aktivitet i hjärnan för att lagra minnen, befästa inlärning, tolka budskap och processa känslor. Sömnkvalitén spelar stor roll för dessa processer. I en studie fann man att personer med sömnapné, som har många avbrott i sin sömn, hade sämre förmåga att utföra en serie tangentbordstryckningar de lärt sig under dagen jämfört med en kontrollgrupp. Kontrollgruppen befäste sin förmåga medan de sov.

Det är helt fantastiskt! Vi borde verkligen omhulda sömnen som hjälper oss att navigera i ett snabbrörligt samhälle. Istället riskerar vi att välja bort den allt mer av samma anledning.

Och visst, frestelserna är många i vårt 24/7 samhälle. Genomsnittssvensken sover strax under 7 timmar per dygn. Strax under normalbehovet alltså. Det låter rätt okej men vi ska beakta att sömnbrist ackumuleras. Och vi kan trösta oss med att det går ganska snabbt att ta igen förlorad sömn. Tupplurer ger effekt, 6 minuter förbättrar minnet. Det går att öva upp sin förmåga att ta tupplurer eller power naps som det populärt kallas. Som vanligt gäller, övning, övning, tålamod och så lite mer övning.

Sover man för lite är det alltså bättre att vila under dagen än att bara köra på. Men betänk att en 8 timmar/natt ger mer atletisk förmåga, bättre prestanda och underlättar viktnedgång jämfört med 6 timmar/natt. Kanske kämpar du på fel ställe?

Vi har olika sömnstadier som avlöser varandra i cykler under sömnen. Det är framför allt djupsömnen (SWS, slow wave sleep) och drömsömnen (REM, rapid eye movement) som är viktiga för hjärnan. Under SWS, som till 80% infaller under första halvan av natten, är hjärnan relativt inaktiv och här sker mycket av reparation och uppbyggnad i centrala nervsystemet och kroppen.

REM-sömnen infaller oftare under andra halvan av natten. Det är under den vi drömmer och hjärnan processar intryck och sorterar färska minnesbilder. Det är tur att vi mest rör på ögonen, kroppsmusklerna är i stort sett bortkopplade, så att vi inte kan leva ut våra drömmar fysiskt.

Stressade människor tillbringar mer tid i REM-stadiet och får alltså sämre cellrepararation och återhämtning vilket ofta leder till skador och infektioner. De vaknar också oftare under natten.

Vilka effekter kan då stress få när vi vet att 6 timmars sömn ökar risken för dödlighet, högt blodtryck, diabetes, övervikt och nedstämdhet? Sömnbrist är, enligt många forskare, mer dödligt än näringsbrist.

Vår skyddsängel behöver lite hjälp för att kunna vaka över oss. Rör din kropp på dagarna, det vill säga, motionera. Men inte alltför intensivt och helst mer än 2 timmar före du lägger dig. Ge din skyddsängel regelbundenhet och ro mot kvällen. Sitt inte vid en datorskärm till strax före sänggåendet. Ljuset från skärmen kan störa din melatoninproduktion som är ett viktigt hormon för själva sömnigheten och insomnandet. Kosten påverkar också melatoninproduktionen. Dålig kost ger dålig sömn. Vi ska inte lägga oss övermätta och inte heller hungriga.

Tänk att lagom är så himla bra så ofta.

Sov gott!

Anneli Godman.

Anneli Godman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa

Dela:

Webbkurs i ämnet

Chilla - din hjärna kommer att tacka dig - 3 veckor

Andra har också läst

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill