Motion som hjärnkraft

"Fysisk träning bidrar starkt till att uppnå och underhålla hjärnhälsa och neuroplasticitet under hela livet."

Hälsa | ARTIKEL | JULI 2014

Hälsa, Träning och Hjärna

Hälsa, Träning och Hjärna

Ut och spring! Ta en promenad! Gå i trappor i stället för att ta hissen! Vi har hört det länge, kanske till leda. Vi mår bra av att röra på våra kroppar. Inte så svårt att förstå, särskilt i en stillasittande värld. Men hur är det med motivationen? Kan det hjälpa om vi blir övertygade att motion inte bara är bra för kroppen, det påverkar i allra högsta grad knoppen. Fysisk träning stimulerar hjärnan. Promenera dig smart och träna bort din stress, är hjärnforskarnas budskap.

Att motion har en bevisat förebyggande effekt på högt blodtryck och folksjukdomar som cancer, diabetes och hjärtinfarkt är troligtvis allmänt känt. Nu står också sambanden mellan en fysiskt aktiv kropp och en vital hjärna allt klarare.

Med moderna hjärnavbildningsteknik, typ MRI, har man kunnat upptäcka att det bildas nya neuroner och synapser i både pannloberna och hippocampus i samband med fysisk träning. Kommunikationen mellan olika delar av hjärnan syns också bli förbättrad.

Det förklarar troligen att människor med bättre kondition generellt är bättre på att styra sin uppmärksamhet till det som är viktigt, de har bättre impulskontroll, utökat arbetsminne och vassare planeringsförmåga än folk som inte tränar. Motionärer får också mindre stresspåslag när det kör ihop sig, än otränade personer.

Idag står det utom all tvivel att stress dödar hjärnceller och försämrar minnet. Kronisk stress leder till minskad volym i hippocampus och därmed sämre minnesfunktioner. Det är därför oerhört intressant att konstatera sambandet mellan tillväxt i hippocampus och fysisk träning. Särskilt med tanke på vårt åldrande och den växande risken för demens. Hippocampus är ju en struktur involverad i minne, inlärning och koncentrationsförmåga.

En studie från 2011, publicerad i tidskriften PNAS (Proceedings of the National Academy of Sciences), visar att aerobics ökade storleken på hippocampus med 2% hos 60-80-åringar, som tränade aerobics 3 ggr/vecka under 1 år. Ökningen uppväger hela den minskning som normalt orsakas av åldrande under 2 år.  Det finns också studier som visat att aerobics minskar ångest och lindrar depression.

Det finns mer: fysisk träning aktiverar mekanismer som skyddar hjärnan från skador och ökar nivåerna av tillväxtfaktorn BDNF (brain-derived neurotrophic factor), en molekyl som stimulerar synapsbildning, förbättrar nervcellernas överlevnadsförmåga, stöder inlärning och skyddar mot minskad kognitiv förmåga.

Det finns så många studier som pekar åt samma håll, att vi inte kan bortse från deras tydliga budskap: fysisk träning bidrar starkt till att uppnå och underhålla hjärnhälsa och neuroplasticitet under hela livet. Och faktiskt, framför allt i senare delen av livet. Då när vi normalt sett ofta blir lite mer passiva.

Torkel Klingberg, professor i kognitiv neurovetenskap vid KI, säger i Holone nr 2/2011, att det skulle vara bra med 45 minuters daglig träning som inriktar sig på att förbättra syreupptagningsförmågan och därmed våra kognitiva förmågor, som långtidsminne och arbetsminne. Dessutom minskar blodfetterna liksom nivåerna av stresshormoner som adrenalin och kortisol vilket avlastar hjärtat och förbättrar både humör och sömn.

Det är win-win-win.

Är du övertygad? Har du motivation nu? Vad ska du göra och när ska du börja?

45 minuter om dagen kan verka mycket om vi är ovana och lider av den vanliga åkomman tidsbrist. Det är lätt att det inte blir något alls. Tiden räcker inte, orken tryter, det blir rent ut sagt, skitjobbigt. Jag hoppas att min devis, ”bättre lite som blir av än mycket som blir dåligt samvete”, kan hjälpa dig. Kanske börja med 10 minuter/dag, 2-3 ggr/vecka. Det svåra är inte att gå 10 minuter, det svår är att ta stegen över tröskeln och komma igång.

Gör något som känns roligt. Promenera, jogga, cykla, ro - kanske lättast på ett gym. Sätt på skön musik och skutta runt, dansa, skaka på kroppen, jogga på stället. Känn endorfinerna spruta en känsla av tillfredsställelse och belåtenhet i hela ditt system. Ta med barn eller barnbarn om du har några. De behöver komma bort från sin surfplatta och röra på sig. Det är bra för deras hjärnor också.

Ge dig sköna, roliga och hjärnberikande stunder i sommar så hörs vi igen till hösten med lite nya hjärnceller i bagaget!

Anneli Godman.

Anneli Godman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa

Dela:

Andra har också läst

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill