Varför går det inte som vi tänkt i projekten?

Elisabeth Kamél; "Vi har bråttom och vi lyssnar dåligt. Vi tar i och ska göra så mycket på en gång att vi spricker."

Projektleda | Ledarskap | ARTIKEL | FEB 2013

Den senaste perioden har vi kunnat läsa om ännu ett projekt som inte levererade det man förväntade sig. Ett projekt där mycket energi och stora belopp investerats. Det är nedlagda projekt som stora banker, Försvaret och Försäkringskassan driver som vi kan läsa om, de andra – de skriver man inte om. Men var lugn för att de finns! Det är många projekt som inte levererar det ledningen förväntar sig. Vi har stora planer och vill så mycket, men det går inte som vi tänkt oss.

Vi har bråttom och vi lyssnar dåligt. Vi tar i och ska göra så mycket på en gång att vi spricker. Vi pratar förbi varandra, verksamheten säger si och teknikerna säger så, och den som skriker högst får resurserna.

Min uppfattning är att det brister i kommunikationen i projekten. Det faktum att vi har så bråttom leder till att vi chansar och kör. Brådskan leder till att vi förringar betydelsen av att förankra och få med oss människorna på tåget. Alla intressenter är viktiga, både de som ska använda resultatet och de som ska producera det, men också de som investerar pengar för att få behovet eller problemet löst.

Att vi underskattar komplexiteten i det vi ska göra är också av stor betydelse. Många gånger har jag varit med om att man gapat över en alldeles för stor mängd arbete, istället för att dela upp det i mindre delar. Ju större projektets uppgift är, desto svårare är det att överblicka, att försöka förstå, förutse och förhindra risker. 

15 minuter om dagen skulle ge stora skillnader, det är jag säker på!

Tänk dig att vi som arbetar med projekt bestämde oss för att använda de 15 minuterna för att reflektera över hur vi kommunicerar i projektet. Tänk dig sen att vi funderar ut vad vi kan göra bättre och att vi ser till att vi verkligen gör annorlunda imorgon.

Med bättre kommunikation är jag säker på att vi skulle vi få fler som är med och arbetar tillsammans med oss mot målet. De arbetar med oss för att de vet vad vi ska göra och varför vi behöver göra det. De vet att vi lyssnar på åsikter. När man vet att någon lyssnar, krävs det inte särskilt mycket mod att våga säga ifrån, ifall tekniken eller lösningen som projektet bygger på inte håller längre. Då behöver det inte gå så lång tid innan den som har mandatet fattar beslut om att lägga ner projektet, och pengarna istället kan användas till det som verkligen behövs för att organisationen ska överleva.

Det finns projekt som går bra, och nästan alltid handlar det då om att den som leder projektet har goda kunskaper om kommunikation. Ett strålande exempel är Maria Forss som fick utmärkelsen Årets Projektledare 2012.

Maria Forss fick enligt juryn priset för sin framgångsrika ledning av läkemedelsutveckling. Resultatet blev den första innovationen på 50 år för behandling av binjurebarksvikt, Addisons sjukdom. Maria Forss lyckades formulera styrande gemensamma mål som hon effektivt kommunicerade ut till projektets alla deltagare - trots komplexiteten som en virtuell organisation innebär!

Utan tvekan hade Maria Forss insikten om betydelsen av god kommunikation i projekt.

Gästskribent

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Projektleda
  • Ledarskap

Dela:

Om  Elisabeth Kamél

Elisabeth driver Projektkliniken, är Certifierad Senior Projektledare och författare till boken Projektkommunikation.

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill