Skratt – livets stötdämpare

"I det uppskruvade tempo, som råder på många arbetsplatser idag, sparar många in på de naturliga mötena, lunch- och fikapauserna. Då ebbar också skratten ut."

Hälsa | ARTIKEL | AUG 2015

Skratt, Hälsa, Stress, Prestation

Skratt, Hälsa, Stress, Prestation

Lekfullhet förbättrar kapaciteten att uppfinna, kreera, ta till sig och hantera förändring. Det är inte bara en flykt. Leken kan hjälpa oss att hantera svårigheter och motsättningar. Och ofta, kan det vara en väg ut ur våra problem”. Stuart Brown, National Institute for Play.

Ovanstående citat är hämtat från Neuroleadership Institute Journal nr 4, 2012, där den mentala hälsotallriken och forskningen bakom den beskrivs.  Stuart Brown, grundare av National Institute for Play, blev intresserad av lekens betydelse när han upptäckte att 90% av 26 mördare i en studie, hade en gemensam historia med spelbrist eller abnormt lekmönster.

I en annan studie som beskrivs, hindrades manliga råttor att leka spontant. Det fick ödesdigra konsekvenser. De fick störningar i sitt sociala, aggressiva och sexuella beteende. I studier med människor ser man ett klart samband mellan att leka i ensamhet och social oförmåga. Panksepp, en neuroforskare och lekexpert, föreslår att en orsak till ökande ADHD kan vara den minskade möjligheten för förskolebarn att delta i naturliga, självgenererade och sociala lekar.

Lek har inverkan på vår förmåga till självkontroll vid oväntade händelser. Att tappa kontrollen har identifierats som en av de starkaste orsakerna till stress.

Lek och skratt är viktiga för en välmående hjärna, det kan vi med stor säkerhet konstatera. Men vad är det då som händer i hjärnan när vi får denna stimulans? Det handlar som så ofta om hjärnans kemi. Utsöndringen av endorfiner verkar vara starkt bidragande till att vi känner välmående och glädje. Endorfinerna har även en smärtlindrande effekt. Belöningssystemet triggas och dopamin utsöndras. Endorfiner och dopamin kallas populärt för lyckhormoner och utsöndras också efter sex och motion. En sorts lek, det med.

Rolf Ekman, professor i neurovetenskap vid Göteborgs Universitet, säger att välbehaget som sprider sig i kroppen efter ett riktigt gott skratt också uppstår när vi motionerar, sjunger och när andningen kommer igång. Skrattet gör att vi syresätter oss bra och får ökad lungkapacitet när syreinnehållet i blodet ökar och magmusklerna masserar lungorna.

Det sociala incitamentet i lek och skratt är viktigt. Våra spegelneuroner gör att ”skratt smittar”, när vi ser andra som skrattar påverkas vi själva. I sin bok ”Det goda skrattet” skriver Görel Kristina Näslund att humor är ett smörjmedel i arbetslivet och att det kan ha en verklig effekt på arbetsmiljön. I en studie med deltagare från två olika arbetsplatser, ett försäkringsbolag och ett större serviceföretag, fick två olika försöksgrupper skratta tillsammans varje morgon i femton dagar. Deras upplevelser bedömdes efter olika mätinstrument. 

Resultatet visade att stressnivån sjönk samtidigt som skrattarna sa att de blivit mer avslappnade i kroppen och kände sig lugnare efter skrattövningen. De fick lättare att prata med varandra, blev mer stresståliga och upplevde ett allmänt ökat välbefinnande, säger Anna Lindell som utförde studien.

I det uppskruvade tempo, som råder på många arbetsplatser idag, sparar många in på de naturliga mötena, lunch- och fikapauserna. Då ebbar också skratten ut. På en sund arbetsplats rekommenderas att avsätta tid för dessa viktiga raster och att inte prata problem då. Det är mycket mer givande att vika rasterna för skämt, glada kommentarer och tankar samt idéflöden.

Lek och skratt har som nämnts en inverkan på stress, säkerligen för att vi utsöndrar mer lusthormon än stresshormon under dessa härliga betingelser. Det gör att blodtryck och vilopuls blir lägre. Det ger också sämre fäste för negativa tankar och minskad risk för att utveckla depression.

Den minskade anspänningen i kroppen och den förbättrade lungkapaciteten är också bidragande orsaker till en minskad känslighet för stress. Vi har ju rakt motsatta reaktioner när stressen drar igång eller hålls vid liv inom oss. Eftersom immunförsvaret påverkas faller den som skrattar ofta inte lika lätt offer för sjukdomar och återhämtning efter sjukdom går snabbare. Det sägs att personer med humor lever längre jämfört med de som saknar humor och att risken att dö i förtid minskar med 50%.

Jag gillar liknelsen att skrattet kan liknas vid stötdämparna på en bil. Har du lätt för att skratta klarar du gropigheterna på livets väg bättre.

Tänkvärda siffror är det som berättar att barn ler och skrattar i genomsnitt 400 gånger/dag. Motsvarande siffra för vuxna är 15 gånger! Vi har mycket att lära av barnen, och vi behöver påminna oss om att vi har ett barn inom oss och att det aldrig är för sent.

I Finland har man lekis för äldre. Där leks, skrattas och busas det och man har väldigt roligt. De som deltar blir mindre stressade. Professor Ekman tror att vi i framtiden klart kan belägga de goda effekterna, inte bara av lek och skratt, utan också av konst, språk, och kulturell påverkan. Precis som vi idag vet att fysisk träning och nyinlärning har en positiv effekt på hjärnan.

Ta fasta på det goda i lek och skratt. Det finns så mycket att vinna både på arbetsplatser och i livet i stort. För att inte tala om ledarskapet. Avrundar med ett citat ur boken ”Det goda skrattet”:

En chef utan humor är som en trädgårdsarbetare på en kyrkogård – han har en massa människor under sig men ingen bryr sig om vad han säger.”

Anneli Godman.

Anneli Godman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa

Dela:

Andra har också läst

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill