”Acceptans är det nya balans”

Helena Grönbek-Eriksson, gästskribent Wise Consulting: ”Faktum är att jämviktsläget är det sista stadiet för ett slutet system - det är slutet, helt enkelt. Systemet har då tömts på sin förmåga att förändra.”

Ledarskap | HR | ARTIKEL | MARS 2015

Wise Consulting, HR, Ledarskap

Wise Consulting, HR, Ledarskap

”Det är mycket nu!” Sucka lite och längta tills även denna deadline har passerats så att livet blir lite mer i balans igen? Känner du igen dig?  Eller hör du till dem som stressar hem efter jobbet, kastar i dig middagen och sladdar in på parkeringen utanför yogastudion fem sekunder innan passet börjar? Konstaterar du bekymrat, att den harmoniska, balanserade känslan efter julledigheten sedan länge är borta? Well. Jag vill sticka ut hakan lite och säga: fuck balance. För den kommer aldrig att inträffa.

Det är mycket snack om balans nu. Eller snarare obalans. I våra vardagliga dialoger återkommer vi ofta till vårt behov av och strävan efter harmoni och balans.

Balans, som jag menar det, är att jämföra med jämnvikt  - ett tillstånd av stabilitet och stillhet. Vi förhåller oss ofta till obalansen som något störande och destruktivt. Något som står i vägen för stillheten. Samtidigt är ju verkligheten och världen runt omkring oss en ständig rörelse. Vi är i konstant förändring. Och utan rörelse stannar utvecklingen.

Som vanligt kan vi lära oss av världen utanför våra urbana sfär. När man betraktar naturen i förstoringsglas blir det tydligt att system som stannar av, som hamnar i absolut jämvikt, faktiskt upphör att existera. Faktum är att jämviktsläget är det sista stadiet för ett döende system. Det är slutet, helt enkelt. Systemet har tömts på sin förmåga att förändra, utveckla, skapa nytt. Det finns inte längre något kvar för maskineriet att göra.

Det självdör. Tänk dig en vattenpöl med stilla vatten, som torkar ut.

Ungefär så. Ungefär lika spännande.

Jag tror att de flesta håller med om att livet självt också tar sig uttryck i liknande rörelser; upp och ner, bra och dåligt, roligt och utmanande. I ständig action. Mot bakgrund av det, blir själva strävan efter balans både motsägelsefull och kontraproduktiv. Nästan absurd och liksom skapad av det mänskliga intellektet, mot bättre vetande. Som om vi  fått hybris och tror att vi kan motarbeta naturkrafterna. Det är som att slåss mot väderkvarnar. Att ständigt sträva efter balans blir till slut en begränsning.

Helena Eriksson Grönbek, Wise Consulting/Capacitet

Helena Eriksson Grönbek, Wise Consulting/Capacitet

Jag menar, hur ofta är vi i balans? Kanske några minuter här och en halvtimme där, innan obalansen slår till igen. Vi behöver istället inse att tillståndet av harmoni bara inträffar ibland, egentligen väldigt sällan. Så sällsynt att vi ofta missar det och glömmer bort att njuta, till och med när vi står mitt i upplevelsen.

För två år sen publicerades en studie från University of Wisconsin (”Does the perception that stress affects health matter?”, Keller, Litzelman, Wisk m.fl 2012) som verkligen bidrar med ett nytt intressant perspektiv på obalans och stress. Man visar att höga nivåer av stress i kombination med uppfattningen att stressen är negativ, korrelerar med hög psykisk och fysisk ohälsa. Man kan till och med påvisa att människor med hög nivå av stress - och som associerar stressen som negativ - har 43% högre risk att dö i förtid. Studien visar också det motsatta; att människor med hög stress, men som inte uppfattar den som negativ, har ingen (!) ökad risk för ohälsa eller att dö i förtid.

Studien hjälper oss att förstå att vi behöver hitta ett annat förhållningssätt till obalansen. Att inte känna oro över livets berg-och-dalbana och inte bekymra oss över att vi inte hittar harmonin varje dag, utan snarare förhålla sig till obalansen.

Så, fuck balance! Livet består av ständig obalans. Face it.

Hur känns det? Som en besvikelse? Som en lättnad? (Det hade du redan förstått?) Oavsett vilket, tror jag att vi måste acceptera det faktumet.

Acceptans är helt enkelt det nya balans.

Försök istället hitta din kompetens och styrka i att balansera. Tänk dig en lindansös. Det krävs en anings rörelse hela tiden för att hon inte skall trilla. Om hon bara skulle stå stilla skulle hon ramla. Var tacksam för kompetensen du har och som gör att du kan hantera obalansen.

Det är rörelsen som gör att du håller dig på linan.

Stannar allt upp så faller du…

Gästskribent

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap
  • HR

Dela:

Om skribenten

Helena Eriksson Grönbek är Ledar- och teamutvecklare på Wise Consulting / Capacitet har under de senaste 15 åren arbetat med fokus på ledarutveckling, värderingsarbete, teamutveckling, förändringsledning och kommunikation. Helena är certifierad i Group Development Questionnere, Belbin Teamskills mm och är även utbildad mindfulnessinstruktör. Helenas erfarenhet spänner över olika branscher så som medicinteknik, telekom, konsultorganisationer, säkerhet, myndigheter.

Läs mer här!

Andra har också läst

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill