Trygghet i arbetslivet – en rättighet

Så vill regeringen skapa en tryggare arbetsmiljö med hjälp av ny strategi.

Ledning | HR | Arbetsmiljö | ARTIKEL | MAJ 2021

Det finns forskning som tyder på att dödsfallen riskerar att öka i framtiden om vi inte stärker arbetsmiljön, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. (Foto: Regeringskansliet)

Det finns forskning som tyder på att dödsfallen riskerar att öka i framtiden om vi inte stärker arbetsmiljön, säger arbetsmarknadsminister Eva Nordmark. (Foto: Regeringskansliet)

Att känna sig trygg i sitt arbete och på sin arbetsplats är en rättighet för alla löntagare. Men det finns många faktorer i arbetslivet som hotar tryggheten – det rör sig om alltifrån rena olyckor, till diskriminering, trakasserier och psykisk ohälsa. Ett tryggt arbetsliv är ett av de fyra fokusområdena i regeringens nya arbetsmiljöstrategi, och för att nå målet vill man bland annat vidga nollvisionen för dödsfall i arbetslivet samt se över regelverket ur ett jämställdhetsperspektiv.

Känslan av trygghet är en av de absolut viktigaste faktorerna för att vi ska trivas på jobbet. Men det finns än idag väldigt mycket som behöver göras för att öka den fysiska och psykosociala tryggheten på våra arbetsplatsen. I regeringens nya arbetslivsstrategi En god arbetsmiljö för framtiden, som ska gälla fram till 2025 och som Motivation.se har tittat närmare på i ett antal artiklar, är målet att höja ambitionsnivån i arbetsmiljöarbetet. Och där är trygghet i arbetslivet ett av de fyra fokusområdena.

Vad är det då som hotar vår trygghet på jobbet? 

Först och främst handlar det om den rent fysiska tryggheten. Under 2020 omkom 29 personer i olyckor på arbetsplatser, vilket förvisso är det lägsta antalet på över tio år, vilket tidningen Arbetarskydd har rapporterat om. De flesta dödsolyckorna förekom i bygg-, anläggnings-, gods- och transportyrkena. 

Men Sverige har en nollvision för dödsfall i arbetet, och i och med den nya arbetsmiljöstrategin så utvidgas den strategin till att inte bara gälla dödsfall på själva arbetsplatsen, utan även dödsfall i arbetsrelaterade sjukdomar. Där finns det forskning som tyder på att dödsfallen riskerar att öka i framtiden om vi inte stärker arbetsmiljön, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark när hon presenterade den nya strategin. Det är inte bara fysiska olyckor som kan leda till döden, utan även exempelvis stress, psykisk ohälsa och så vidare.

Hot och våld – mer än ett arbetsmiljöproblem

En annan faktor som hotar tryggheten i arbetslivet är förekomsten av diskriminering, trakasserier och mobbing. Det blev inte minst uppenbart när Metoo-rörelsen skakade om världen under 2017, och blottlade ett arbetsliv där sexuella trakasserier är väldigt vanligt förekommande i många branscher. Även andra former av trakasserier och diskriminering är vanligt förekommande. De kan komma från kunder, brukare – eller från kollegor eller chefer. 

I vissa branscher är det också vanligt med hot och våld, vilket är ett stort arbetsmiljöproblem – och mer än så.

– I förlängningen så är det också ett angrepp på vårt demokratiska samhälle. Vi vet att förekomsten av hot och våld ser väldigt olika ut i olika branscher och yrken, och under senare tid så har det förekommit många rapporter som visar att allt fler myndighetsanställda blir utsatta för hot och våld i sitt arbete. Och det är förstås helt oacceptabelt, att de som har till uppgift att skydda oss och hjälpa andra i samhället utsätts för hot och våld. Därför måste de här frågorna fortsatt prioriteras, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark i samband med ett seminarium om den nya arbetsmiljöstrategin.

För att stärka tryggheten i arbetslivet vill regeringen bland annat se över reglerna ur ett jämställdhetsperspektiv och stärka arbetsmiljön i kvinnodominerade sektorer, samt verka för ett arbetsliv fritt från diskriminering. En annan prioritering är att arbetsmiljökunskapen ska stärkas, både inför och under arbetslivet. Arbetsmiljö är med andra ord någonting man måste lära sig om redan i skolan.

Andra prioriteringar är att Arbetsmiljöverket ska fortsätta utöva och utveckla tillsynen, inte minst i offentlig sektor, samt att överlag lägga större fokus på åtgärder i branscher där risken för otrygghet och ohälsa är särskilt stor.

Einar Wiman

Frilansjournalist

  • Följ skribent

Einar Wiman är frilansjournalist och reporter på Motivation.se. Han är utbildad journalist vid Lunds universitet och har en bakgrund som allmänreporter, sportjournalist och Italiensvensk. Fotbollsmässigt föredrar Einar den italienska stilen - filmningar, finlir och primadonnor.

Kontakt: einar@motivation.se

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledning
  • HR
  • Arbetsmiljö

Einar Wiman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledning
  • HR
  • Arbetsmiljö

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill