Chefen och hjärtat

"Kan då chefen påverka den anställdes hjärta? Ja, självfallet."

Hälsa | ARTIKEL | MARS 2014

Hjärta och ledarskap

Hjärta och ledarskap

En av våra största dagstidningar publicerade nyligen en artikel där journalisten, med anledning av ett radioinslag om samband mellan dålig arbetsmiljö och psykisk ohälsa, skriver att hjärtsvikt är en sjukdom som är kronisk, obotlig och dödlig och som man antingen har eller inte har. Det ger lätt bilden av att dålig arbetsmiljö inte kan ha med saken att göra och då blir det fel.

Hjärtsvikt må vara en sjukdom, och självfallet är det så att man antingen har den eller inte, precis som med alla sjukdomar. Det intressanta borde vara vad som kan vara orsak till sjukdomen. En av många omständigheter som kan påverka hjärtats funktion och bidrar till sjukdom är stress, det är allmänt vedertaget.

Kan då chefen påverka den anställdes hjärta? Ja, självfallet. 

Låt oss ta det här grundläggande med stress som ”alla” känner till men långt ifrån alla lyckas omsätta till vardagen och den verklighet vi lever i.

Stress är en naturlig reaktion på fara. När vi möter en ilsken varg i skogen ska vårt sympatiska nervssystem aktiveras, som en livräddande insats. Det händer mycket i kroppen i det här läget, bland annat att hjärtat börjar slå snabbare och andningsfrekvensen ökar för att musklerna ska kunna aktiveras för kamp eller flykt.

Men varg i skogen – vad har det med vår arbetsvardag att göra?

Låt oss byta ut vargen mot en chef. En chef som ständigt är på sina anställda, hugger, kritiserar, hittar fel och brister, skickar tvetydiga mejl, ligger på i tid och otid och gärna efter normal arbetstid, är otydlig i sin information eller helt enkelt struntar i att informera, som sällan eller aldrig ger någon form av positiv återkoppling och inte ens hälsar på sina medarbetare. Den här chefen framkallar med stor sannolikhet osäkerhet och rädsla vilket ger samma fysiska och psykiska reaktioner som mötet med vargen i skogen.

Hjärnan kan inte skilja på varg och chef. Vår urgamla hjärna förstår inte att ett snabbt pulserande hjärta och muskelkraft inte hjälper oss när det är chefen som är faran. Reaktionerna är urgamla och ursnabba och när de aktiveras ofta och vi inte får utlopp för den kraftsamling kroppen gör kan de ge besvär i form av sjukdom, tillfällig eller kronisk, till exempel hjärtsvikt.

Hjärnan bistår oss också med ett antal psykiska reaktioner vid rädsla. Vi får till exempel sämre överblick för att vi ska kunna fokusera helt på faran och inte missa några viktiga detaljer. Vi blir också mer kritiska och tolkar det vi ser och upplever mer negativt, vi ska ju inte underskatta faran.

Hjärnan kan inte skilja på varg och chef här heller. I arbetsvardagen kan det innebära att den som ofta känner sig hotad av en chef inte uppfattar eventuell positiv återkoppling när och om den äntligen kommer. Det kan också medföra att det som är positivt på arbetsplatsen missas när fokus större delen av tiden ligger på faran. Hjärnan har mycket lättare för att detektera hot än den har att upptäcka belöning. Hotreaktionerna är dessutom aktiva längre i vårt nervsystem och är svårare att bryta än motsatsen. Vi hör alltså kritik lättare än beröm, tänker mer på det vi uppfattat som kritik och ältar det längre.

Tänk efter själv, låt oss säga att din chef har sagt till dig att du har lämnat in en dåligt underbyggd rapport. Därefter får du höra att ditt budgetarbete varit strålande och att du anses vara en väldigt bra medarbetare. Vilket tar du med dig, vad finns kvar i tankarna på kvällen och dagarna efter?

Den psykiska ohälsan ökar oroväckande snabbt. Det är inte chefernas fel, alla har ett ansvar. Med ökad medvetenhet om vad som styr oss och med bättre impulskontroll kan vi lära oss att agera mer ändamålsenligt.

Det är hög tid att alla som har en chefsposition får med sig kunskap om människans naturliga reaktioner och om sin maktposition och den påverkan den medför.

Vi ser normalt upp till chefen, det ligger i våra roller, chefen är vår ledare och han eller hon ska skapa trygghet så att vi kan lägga vår kraft på att utföra det vi ska, i stället för att lägga kraft på att reagera på hot och försöka rädda vårt skinn. När vårt nervsystem tolkat ett hot är vi inte produktiva, då är prio ett att lösa eller ta oss bort från hotet.

En smart chef som känner till detta gör det lätt för sig själv genom att ge gruppen förutsättningar att prestera. Det sker i en tillitsfull miljö där chefen röjer undan hoten, inte skapar dem.

Sen kan chefen luta sig tillbaka och ge positiv återkoppling till sin grupp som kommer att prestera ännu bättre. En positiv spiral som gagnar den psykosociala arbetsmiljön och sparar månget hjärta.

Rätt logiskt och rätt enkelt, eller hur?

Anneli Godman.

Anneli Godman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa

Dela:

Andra har också läst

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill