Emma Stenström har alltid varit intresserad av hur man ser saker ur andras perspektiv och överskrider gränser mellan grupper av människor som har svårt att förstå varandra. Men från början handlade det mest om att korsa disciplinära gränser, docent på Handelshögskolan som hon är.

– Jag har alltid tyckt att det är givande att koppla samman studenter från olika fält. Det kan handla om ekonomer, ingenjörer, läkare, konstnärer, jurister. Jag har gemensamma kurser för studenter från olika ämnesområden, där vi tränar på att angripa ett problem multidimensionellt. Men då behöver man också bra metoder för att förstå varandras perspektiv, säger Emma Stenström.

Hon är själv både ekonom och humanist i botten, och har alltid rört sig mycket mellan många ämnen och ”bubblor”. Förutom att hon är forskare, lärare och docent, är hon också – bland annat – chef för Handels forskningscenter för konst, kultur och företagande, samt krönikör i Dagens Industri. Hon har även jobbat i internationella sammanhang. När hon under en tid bodde i Berlin började hon intressera sig mer för begreppet ”bubbelhoppande”.

– I Berlin jobbade jag tillsammans med ett team, och vi tog fram den här metoden via u.lab, som är en innovationsmetod som ursprungligen är utvecklad vid MIT. Sedan har jag testat och vidareutvecklat den metod som vi tog fram. Då hade jag redan hållit på länge med perspektivskiften, men tänkte att det var dags att formalisera en metod. Själva begreppet ”bubble hopping” hade jag stött på hos en amerikansk ingenjör vid namn Max Hawkins. Jag ville också bygga under det med forskning i möjligaste mån. Jag började testa med studenter och stackars kollegor som fick pröva att bubbelhoppa, och skriva berättelser om det som sedan anonymiserades. Så småningom gick jag också ut i organisationer med samma verktyg, säger Emma Stenström.

Sedan dess har hon fått minst 2000 personer att bubbelhoppa i ”formell” mening. Men hon har säkerligen inspirerat många fler att testa det på eget initiativ – inte minst nu, när hon har skrivit en bok om sin metod.

Men vad gör man egentligen när man bubbelhoppar?

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Känner du dig ibland otillräcklig, reaktiv och stressad i din chefsroll?

Upptäck "Leda mig själv" och stärk dig själv i ditt ledarskap:

• Från stress till kontroll
• Från händelsestyrd vardag till proaktiv styrning mot mål
• Från missförstånd och konflikter till engagemang och positiv teamdynamik

Nu kan du köpa onlineutbildningen ”Leda mig själv” till rabatterat pris och samtidigt få ett årsmedlemskap på Motivation.se.

Paketerbjudande: 995 kr – spara över 1.600 kr!

Vässa ditt ledarskap idag!

Se världen ur andras perspektiv

Bubbelhoppande kan ske både på individnivå och på organisations- och samhällsnivå, säger Emma Stenström. Rent konkret innebär det ungefär vad det låter som – man hoppar ut ur sin egen bubbla och in i någon annans, för att lära sig att se saker ur andras perspektiv och förstå varandra bättre. Vem som helst kan bubbelhoppa för sin egen personliga utvecklings skull, men Emma Stenström är egentligen mest intresserad av det professionella perspektivet.

– Man kan till exempel bubbelhoppa inom organisationer, mellan olika avdelningar. I universitetsvärlden finns det exempelvis ibland en dålig förståelse mellan administration och fakultet, där skulle man behöva bubbelhoppa. Man kan också bubbelhoppa mellan olika organisationer, till exempel mellan två företag som står inför en fusion. På samhällsnivå är det väldigt nyttigt att bubbelhoppa mellan olika myndigheter, till exempel Polisen och Socialtjänsten. Det är även möjligt att hantera vissa specifika frågor, exempelvis integrationsfrågan, med hjälp av bubbelhoppande, säger hon.

När hon själv leder organiserat bubbelhoppande, i form av utbildningar eller workshops, så börjar det ofta med en teoretisk del, därefter får deltagarna träna olika förmågor och testa med varandra. Egenskaper som att lyssna, ställa rätt frågor, förstå kroppsspråk och skapa tillit är väldigt viktiga när man bubbelhoppar.

Det är förstås skillnad mellan korta workshops och långa kurser, men när det handlar om mer djupgående bubbelhoppande så ska man givetvis gå ut i skarpt läge och möta människor som lever i en helt annan bubbla än en själv. Det har många av Emma Stenströms studenter gjort, och deras berättelser är en viktig del av hennes forskning om bubbelhoppande. Studenterna får själva välja vilken bubbla de ska hoppa till.

– De hoppar åt alla håll, det är lite roligt. Nyligen var det några som åkte till Lappland. De träffade samer och besökte industrier och så där. Jag får in så otroligt många spännande berättelser från studenterna. Jag hoppas att den här metoden har satt sig lite grann hos dem, nu när de har prövat på den. Jag är väldigt bekymrad över den affektiva polarisering som sker i samhället idag. Det är ett kulturkrig, säger Emma Stenström.

Kulturkrig och polarisering

Kulturkriget, ja. Det är nog det många kommer att tänka på när man talar om filterbubblor och liknande. Emma Stenström hoppas att bubbelhoppande inte bara ska leda till ökad förståelse mellan olika ämnesdiscipliner eller yrkesgrupper, utan att det också kan användas som ett verktyg för att minska den politiska och kulturella polariseringen i samhället.

– Man får lätt känslan av att det bara blir värre och värre, polariseringen bara växer. Det ser vi även i viss statistik, till exempel när skolor har så kallade ”skolval” och man ser en jättetydlig uppdelning mellan ”högerskolor” och ”vänsterskolor”. Över huvud taget så ser man allt oftare att det görs en affektiv uppdelning mellan människor, där människor som inte tycker som en själv ses som idioter, säger Emma Stenström.

Genom att praktisera bubbelhoppande kan folk lära sig att bli intellektuellt ödmjuka och att använda sin empatiska förmåga för att förstå människor som har en helt annan världsbild, menar hon. Vissa av hennes studenter väljer att träffa väldigt kontroversiella människor – alltifrån vaccinmotståndare och politiskt radikala personer, till kriminella. Det finns förstås en risk att man alltid vill bubbelhoppa till bubblor som är väldigt mycket i ropet, medan andra bubblor kanske går helt under radarn. Men det är ändå lärorikt att lära sig förstå andras perspektiv på djupet.

– Jag har sett liknande initiativ ute i världen, exempelvis på Georgetown University i Washington D.C. Det är ett typiskt vänsterliberalt universitet, men där hade de ett projekt som gick ut på att studenterna fick spela teater tillsammans med studenter på ett högerkristet college. De fick också spela upp varandra och träna på att ta varandras åsikter, vilket är ett bra sätt att öka empatin. Då måste man försöka uttrycka den andras åsikt så att den personen verkligen känner igen sig. Det är ett väldigt bra sätt att träna sin intellektuella ödmjukhet, säger hon.

Bubbelhoppande är på väg att bli begreppet på allas läppar, inte minst tack vare Emma Stenströms handbok som utkom i mars 2023, där man får lära sig mer om metoden och om de verktyg som man kan använda.

– Min grundinställning är att det här är en fråga om humanism. Det handlar om att vi måste lära oss att mötas som människor och att se likheter, inte bara skillnader, säger Emma Stenström.