Mindre ÄR mer!

"I takt med att vi började anstränga oss mindre blev vi mer och mer nöjda med det vi gjorde och upplevde."

Hälsa | ARTIKEL | AUG 2015

Anneli Godman, Hälsa

Anneli Godman, Hälsa

Jag har många gånger reflekterat över begreppet ”less is more” och undrat. Vad innebär det egentligen? Hur hänger det samman? Har haft svårt att hitta en verklighetsförankring i uttrycket och ofta avfärdat det som ett rent talesätt. Men i sommar har jag verkligen upplevt hur mindre kan vara mer. Och ge mer.

Några veckor in i en lång skön semester kom det till mig. Jag kände mig skönt loj efter att först ha varit lite rastlös. Jag hade satt mejlen i semesterläge (har inte mejlkommunicerat alls i juli, så skönt!), varit på en fin semesterresa med maken där vi utforskat nya platser och upplevt en hel del.

Nu var vi ”bara” hemma och gjorde inte så mycket. Det fick spännande effekter på våra upplevelser av sommaren.

I takt med att min man och jag började anstränga oss mindre blev vi mer och mer nöjda med det vi gjorde och upplevde. Vi företog oss inga stora saker, drog ner på tempot, höll oss mest hemmaikring, planerade minimalt, drog ner på förväntningarna och upplevde mycket större utdelning både när det gäller välbehag i stunden och nu, i minnets backspegel.

En gratiskonsert på hemmaplan med, för oss, helt okända musiker blev en minnesvärd musikupplevelse. Stunderna i sol på bryggan blev extra värdefulla eftersom de inte var tillgängliga hela tiden denna väderväxlande sommar. Några oplanerade möten med goda vänner i all enkelhet blev till härliga samtal. En spontan båtutflykt i ro-båten en stilla kväll gav oss en makalös ”uppgående” fullmånes sken och mångata. En del regniga timmar lade vi på några renoveringsprojekt hemma. Vi lade mer fokus på att ha roligt och samarbeta än på att bli färdiga snabbt och blev glatt överraskade när vi konstaterade att vi tog oss stadigt framåt och på vägen hittade många kreativa lösningar när vi byggde på varandras tankar och idéer.

Vårt loja görande och låtande fick många häftiga följder. Jag märkte att jag började röra mig långsammare, lade verkligt fokus på en sak i taget, kunde sitta och läsa en bra stund mitt på dagen och satt kvar länge i härliga samtal med min själs älskade. Jag upplevde att vi kom närmare varandra på många plan; mentalt, fysiskt, själsligt. Jag började känna mig i toppform i mitt loja tillstånd; kraftfull, närvarande, kreativ, lugn, intelligent och sensuell.

Det som är så spännande är att jag upplever att vi gjort mindre och upplevt mer den här sommaren. Jag kommer att minnas sommaren 2015 som en loj och härlig sommar. Till och med träningen, som jag behöver för att hålla min kropp någorlunda smärtfri, har gett mer trots att jag dragit ner på både frekvens och tyngd.

Jag kan inte låta bli att förundras över hur mindre kan ge mer och reflektera över hur det hänger samman.

Tänk om det är så att vår hjärna uppfattar det den ombeds att göra bättre och starkare när den inte blir så översvämmad. Den kan agera med närvaro i det som sker och gagnas av stilla stunder mellan olika handlingar.

Det stämmer med mycket av det jag lärt genom att sätta mig in i hjärnforskningens rön, som att hjärnan, och därmed hela vårt system, mår gott av fokus, tid och vila. En annan spännande koppling till det jag beskrivit skulle kunna vara att närvaro i nuet ger ökad känsla av lycka och tillfredsställelse, till skillnad från när vi splittrar oss i en massa göranden och låtanden som ofta får vandrande tankar till följd.

Reflekterar också över att det är så lätt att tro att ”man inte är sån som gillar stillhet”. Jag har tidigare trott det om mig själv, rastlös och otålig som jag varit. Och det är klart, det man inte är van vid är oftast inte så tilltalande i början. Det som är nytt för hjärnan är till en början ofta obekvämt, rent av obehagligt. Hade jag lyssnat på min rastlöshet i början av semestern och börjat hitta på en massa att fylla dagarna med hade jag missat allt det loja och härliga som följde med långsamhetens och stillhetens lov.

Den enda nackdelen jag kan komma på är att jag nu vill vara kvar i det loja (mitt nya favoritord).

Men tänk om det inte är en nackdel? Tänk om det hjälper mig att prestera och leverera både mer och bättre i höstens spännande uppdrag när jag ska ut igen och sprida kunskap om och träning i mental ergonomi. Jag nosar på det nu när jag så smått börjar jobba igen. Bestämmer enviktig uppgift att genomföra varje dag, som att skriva den här artikeln, i närvaro. Noterar att jag ofta hinner mer utan att lägga mer tid än jag tänkt mig och känner mig både nöjd och fortsatt utvilad efteråt. Intressant!

Jag tar ytterligare några steg på vägen i att leva som jag lär. Jag ska öva på att vara loj, anstränga mig mindre och ge mer. Jag tror att min utvilade och stillsamma hjärna är med på noterna.

Anneli Godman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill