Möt en av våra främsta kardiologer

Anna Hansson har träffat kardiolog Mats Börjesson: ”25 procent av övervikten kan skyllas på genetiken och arvet - resten beror på livsstilen”.

Hälsa | ARTIKEL | JUNI 2012

Mats Börjesson är kardiolog och en av våra främsta folkhälsodoktorer. Hur ska vi göra när fetman och ohälsan bara verkar sprida sig i Sverige? Jag ställde den, och många andra frågor till Mats.

Göteborgsvarvet satte fart på många motionärer - men räcker det? Mats Börjesson säger nej, inte enbart!

Det är inte sant att vi rör oss mer än förr. Visst går utvecklingen glädjande nog åt rätt håll, men det är för få som regelbundet är fysiskt aktiva. Och även om vi rör oss mer, kompenserar det inte allt stillasittande resten av dygnet på skolan, på arbetet och på fritiden. Vi behöver 30-45 minuter om dagen och rätt kost i vardagen.

Hej Mats! Vem är du?

- Jag är från Göteborg och är professor i idrott på GIH, Gymnastik och Idrottshögskolan i Stockholm. Jag jobbar också som överläkare i kardiologi på Karolinska Universitets sjukhuset. Utöver det är jag läkare för damlandslaget, GAIS och Tyresö FF. Jag brinner för ärlighet och rent spel – både i livet och i idrotten.

Vad är de viktigaste hälsofrågorna i Sverige idag?

- Fysisk inaktivitet. Först och främst hos barn men också på arbetet och i svenska folkhemmet. Den livsstilsrelaterade ohälsan hos befolkningen i allmänhet är på väg att bli ett jätteproblem.

Vilka är de vanligaste hjärtkärlproblemen som stressade människor har i dag?

- Vi behöver få ordning på stress, inaktivitet, övervikt, bukfetma, högt blodtryck och rökning. Alla dessa faktorer kan bidra till komplikationer i hjärtkärlsjukdom, som till exempel stroke och hjärtinfarkt. Idag har vi för lite rörelse i vardagen, och samtidigt ett högt tempo i allt vi gör, vilket ger höga stressnivåer.

Mats hänvisar till studier som uppskattar att 50 procent av stroke-fallen teoretiskt skulle kunna undvikas genom sundare livsstil.

Vilka risker står vi inför idag när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar?

- Hittills har vi haft en gynnsam utveckling av hjärtkärlsjukdom i Sverige, tack vare en god läkemedelsbehandling av bland annat högt kolesterol och minskad rökning, men globalt förvärras situationen. Kina, Östeuropa och Irland står inför tuffa utmaningar.

Vilka är de vanligaste tillstånden du ser hos dina patienter idag? Hur har det förändrats över tid/historiskt?

- Jag har jobbat inom akutvården i sjutton år och ser att patienterna är mer överviktiga. Färre patienter dör i hjärtsvikt och hjärtinfarkt, men den gynnsamma utvecklingen för hjärtsviktspatienterna har nu stannat upp, enligt färska undersökningar. För att komma ytterligare framåt måste vi tillse att färre individer utvecklar hjärtsvikt, genom förbättrad behandling och förebyggande av de vanligaste underliggande faktorerna högt blodtryck och kranskärlssjukdom.

Mats säger att han är orolig över inaktiviteten. Eftersom det är ett växande problem så riskerar vi också att få en dålig produktivitet över tid. Mats säger också att man är ”osmart” som chef, om man inte satsar på att medarbetarna kan få vara i rörelse på jobbet, även under dagen.

Det är bättre att vara överviktig och tränad än att vara normalviktig och otränad. Mängden stillasittande tid är också en riskfaktor i sig, oberoende av hur tränad man är i övrigt. Även om vi idag inte vet exakt hur lång tid man inte bör sitta, vet vi att regelbundna, korta avbrott i sittandet, så kallade "breaks", har en häslofrämjande effekt. Man bör således både träna och undvika att sitta still för länge.

BMI (Body Mass Index) och vikt är två betydelsefulla faktorer historiskt, men en ny parameter i sammanhanget har dykt upp – bukomfånget och fettprocenten. Dessa faktorer kan vara viktigare att titta på än enbart vad vågen visar.

Mats understryker att det är viktigt att höja kunskapen kring dessa frågor och att ledningar ute på företagen jobbar med motivation hos anställda – både på ledningsnivå och bland medarbetarna. Programmen måste vara individanpassade.

Vilka är de mest effektiva sätten om man har mycket jobb men lite tid...?

- Alla har tid!  En svensk spenderar 4-5 timmar om dagen vid TV:n.. Börja där! En timme framför TVn kan teoretiskt ”kosta” 22 minuter av livet, enligt en färsk uppskattning. Fundera på vilka TV-program som är värda den kostnaden…

Har du några tips på enkla medel som förbättrar hjärtat i vår vardag?

- Ströva, vila och ät i balans. Använd idrotten! Fysisk aktivitet varje dag är ett måste. Promenader eller annan aktivitet minst 30-45 min/dag. Om man äter varierat och tar stora lagom portioner och stressar mindre, så fettinlagrar man mindre, bland annat genom ett mindre kortisolpåslag under dagen. Att få bort all rökning är också jätteviktigt.

Hur kan chefer och ledare arbeta med hälsa hos medarbetarna för att få ut störst effekt när det gäller hjärt- och kärlsjukdomar?

- Satsa på förebyggande hälsoinsatser, kartlägg ohälsa i tid och arbeta inte med insatserna i projektform. Dessa strategier skall vara integrerade långsiktigt och ingå i företagets eller organisationens investeringar. Se därefter till att riskpatienter får hjälp snabbt, uppmärksamma dessa individer och jobba med hela företaget och se helheten i hälsoarbetet.

Hur ser du på framtiden när det gäller dessa frågor?

- Det ser bra ut. Förebyggande arbete med ohälsa kommer med nödvändighet att få större plats i vår sjukvård, i takt med en ökande livsstilsrelaterad ohälsa.

Kan vi se fram emot ny forskning som förbättrar våra möjligheter när det gäller vår hjärthälsa och kärlhälsa?

- Jo, den blir bättre hela tiden. Jag tror att vi kommer behöva bli än mer effektiva och hitta fler vägar än bara ny medicinering (som är både bra och nödvändiga i de flesta fall) - men, det måste till andra kompletterande metoder i framtiden.

Hur ser du på den nya generationen? Hur ser hälsotalen ut idag för tex våra 80-talister? Våra framtida chefers hälsa? Hur ser du på det?

- Som jag sa tidigare så är vi större, klenare och orkar mindre på grund av sämre kondition och styrka. Framförallt männen tros ha tappat kondis, men exakt hur det ser ut i Sverige idag vet vi först efter, LiV-studien 2013 (se nedan). Detta är allvarligt och vi måste hjälpas åt här i samhället. Unga chefer ska inspirera andra till motion och hälsa!

Hur håller du igång? Vad gör du på din fritid?

- Jag springer och spelar tennis. På resor bokar jag alltid hotell med löpband. Jobbet är ju delvis fritiden - men idrott, musik och familjen är viktiga. Jag brukar också ladda batterierna på vårt sommarställe på Tjörn i Bohuslän. Vad är bättre än en sommar där med saltvatten och kluckande båtar?

Jag hoppas få träffa Mats igen och höra om den nya undersökningen från GIH, kallad LIV 2013 – en studie av svenska folkets fitness- och aktivitetsvanor, där vi dock får vänta på resultatet något år till minst.

Läs mer fakta här!

Anna Hansson

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa

Dela:

Andra har också läst

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill