Varför så mycket mindfulness?

"Vi har gjort det komplext att vara människa och det kräver en del att stå stadigt mitt i allt detta."

Hälsa | Ledarskap | ARTIKEL | OKT 2014

Anneli Godman, Mindfulness

Anneli Godman, Mindfulness

Meditation löser inga problem. Men det ger en bra grund att lösa sina problem ifrån. Hörde mig själv säga detta häromdagen och tänkte att det var riktigt bra sagt! Men varför så mycket mindfulness just nu? Och hur funkar det? Vi söker svaret i nutiden och i hjärnan.

Det är lätt att ett begrepp blir förhärligat, uttjatat och sedan hånat. För några decennier sedan var det konsulter som stod i skottlinjen. Sen var det coacher. Nu ser vi mindfulness vart vi vänder oss och många suckar när de hör ordet.

Jag förstår dem.

Det finns dock en anledning till att mindfulness dyker upp i alla möjliga sammanhang i den tid vi skapat. Jag vågar påstå att det är för att mindfulness behövs. Vi har aldrig haft mer omkring oss, fler val, större ansvar för oss själva och vårt välbefinnande, större tillgång till frihet och fler möjligheter att känna oss misslyckade. Vi har gjort det komplext att vara människa och det kräver en del att stå stadigt mitt i allt detta.

Mindfulness innebär att rikta sin uppmärksamhet mot en specifik upplevelse. Det kan till exempel vara andningen, tankar, känslor, förnimmelser i eller utanför kroppen eller ljud. Vi observerar det vi uppmärksammar utan att vi låter uppmärksamheten ”kidnappas” av det vi upptäcker.

Om jag sitter i en mindfulnessövning och riktar min uppmärksamhet mot de ljud som omger mig är jag observant på de tankar som dyker upp. Jag låter dem komma och gå och övar på att inte ”gå in i” de olika tankarna och börja planera, lösa problem, älta oförrätter, kritisera någon annan, slå på mig själv och dylikt. Jag övar mig att släppa taget om tankarna i stunden, genom att rikta tillbaka min uppmärksamhet till ljuden omkring mig.

Genom en stor mängd vetenskapligt utförda studier vet vi idag en hel del om vad som händer i hjärnan vid den här typen av träning och hur det påverkar oss. Vi vet till exempel att prestationsförmågan ökar när vi tränar upp vår fokuserings- och uppmärksamhetsförmåga genom att stimulera anteriora cingulära cortex. Det finns också starkt stöd för att förmågan att omvärdera saker och ting ökar vilket hänger ihop med ökade resurser i prefrontala cortex (PFC).

Ytterligare vinster med mindfulnessträning, eller uppmärksamhetsträning som jag gärna kallar den, är att vi blir bättre på att släppa taget om saker och ting, t ex oförrätter eller självkritik. Vi blir också bättre på att omvärdera bilden av oss själva när vi kommer bättre i kontakt med vem vi egentligen är. Dessutom har vi närmare till känslor av lugn och harmoni när vissa delar av PFC växer till sig.

Dessa förändringar beror på att vi genom att rikta vår uppmärksamhet och öka vår kropps- och känslomedvetenhet ”gymnastiserar” hjärnan i olika områden. Genom hjärnans neuroplasticitet växer dessa områden rent fysiologiskt när de nätverk som aktiveras i hjärnan växer sig starkare. Precis som muskler bli starkare när vi använder dem. Inget märkligt i det.

Men vad gör det för nytta i vardagen? Varför skulle ett företag tjäna så mycket på att starta arbetsdagen med en stunds gemensam eller enskild mindfulnessträning med inslag av självuppskattning och medkänsla? Att förstå vad den ökade prestationsförmågan kan bidra med kräver kanske ingen större fantasi. Men att förstå att en ökad förmåga att omvärdera, stärker individen kanske är svårare att omsätta till arbetsvardagen.

Men tänk efter, om du möter din chef som är stressad och inte hinner eller orka le, är det lätt att din hjärna drar igång tankar som ”Jag har gjort något fel”, ”Jag duger inte” eller ”Jag får inte vara med”. Tankar som springer ur det hot som vår sociala hjärna kan känna när den riskerar att få statusen sänkt eller hamna utanför. Att då förmå att omvärdera händelsen till ”Chefen har nog haft en tuff morgon där hemma” är att omvärdera. Den senare tanken sparar en massa tid och energi eftersom hjärnan nu kan sätta igång att vara produktiv i stället för att lägga motsvarande tid och energi på att försöka lösa ett inbillat hot.

Genom omvärdering skulle många konflikter kunna undvikas och motsvarande tid ägnas åt att mer lönsamma aktiviteter.

Något som jag ofta stöter på som coach är att många oerhört duktiga och högpresterande personer är kritiska till sig själva och osäkra på sin förmåga. Jag har sett ett flertal av dessa få hjälp genom att gymnastisera sina hjärnor och träna upp förmågan att omvärdera självkritiken och ge hjärnan bättre förutsättningar att ha en mer verklighetsförankrad och vänligare attityd till de egna prestationerna. Jag har också upplevt att personer som gärna självförhärligar sig själva och sina prestationer, vilket ofta också bottnar i en låg självuppskattning, får en mer realistisk syn på sig själv, sin förmåga och omvärlden med hjälp av uppmärksamhetsträning.

När vi ser världen och oss själva med större verklighetsförankring får vi bättre förutsättningar att lösa problem, prestera och må gott. Därför slår jag ett slag för mindfulness, trots att det är uttjatat.

Vår expertskribent Anneli Godman föreläser, utbildar, coachar och skriver om Mental Ergonomi.

Anneli Godman.

Anneli Godman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa
  • Ledarskap

Dela:

Webbkurs i ämnet

Mindfulness & uppmärksamhetsträning - 7 veckor

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill