Psykologisk frånkoppling – levla för mindre stress och mer glädje

5 nycklar för ett hållbart arbetsliv, del 4: Lämna jobbet på riktigt och jobba bättre.

Hälsa | Hållbarhet | Motivera | ARTIKEL | JAN 2020

Forskning visar att medarbetare som aktivt kopplar bort från jobbet upplever högre välmående genom mindre trötthet och mer nöjdhet..

Forskning visar att medarbetare som aktivt kopplar bort från jobbet upplever högre välmående genom mindre trötthet och mer nöjdhet..

Gränserna mellan arbetsliv och privatliv blir, eller är, alltmer flytande - hur ska ledare och medarbetare hantera det på ett hållbart sätt? Vi har bara en hjärna och den behöver må bra hela livet. Forskning visar att vi alla är olika hur vi integrerar jobb och fritid, om vi alls gör det. Oavsett hur vi gör är det viktigt att inte tänka på jobbet ibland, för mer glädje, mindre stress och högre effektivitet när vi väl jobbar!

Ann-Sofie Forsmark, expert inom hälsostrategi och hälsomanagement på arbetsplatsen, lever inte bara som hon lär – hon bjuder dig dessutom här på strategier och to do’s för psykologisk frånkoppling.

Det pratas mycket om, och framförallt upplever många, ett gränslöst arbetsliv. Ett arbetsliv där det finns en fysisk arbetsplats, arbetstid och ramar att förhålla sig till. Men också möjligheten att jobba vidare när man lämnat arbetsplatsen och framförallt möjligheten att inte ens ta sig dit, men att jobba ändå. Därtill har många yrken som kräver att man funderar på problem och hittar lösningar, och det går ju att göra lite varstans. De relationer vi har - och behöver ha - orsakar också ofta tankar och kanske oro och grubbel som fortsätter utanför jobbet.

Det kan vara så att man ”duttjobbar”, kollar av mail, svarar på frågor och kanske tänker att man har koll och är lite produktiv. När man tittar tillbaka på sin dag eller vecka kan det vara svårt att se exakt när arbetstiden började och slutade. Vissa av oss är mer eller mindre nöjda med detta, vilket forskning från bland annat Karolinska Institutet visar på. Studier visar bland annat att några av oss håller gränserna mellan jobb och privatliv genom vart vi befinner oss fysiskt, andra genom vilken tid på dygnet eller dag det är. Andra integrerar arbete och fritid helt. Några av oss är nöjda med hur vi har det idag. Andra, och jag upplever att det är många, skulle vilja ha tydligare gränser. Min upplevelse från de människor och verksamheter jag möter är att det inte är en tokig känsla alls.

Forskning på psykologisk frånkoppling

Psykologisk frånkoppling beskrivs som en individs upplevelse att vara ifrån sin arbetssituation. Helt enkelt att koppla bort och vara bortkopplad från en upplevelse av att jobba eller tänka på jobbet. 

Forskning visar att medarbetare som aktivt kopplar bort från jobbet upplever högre välmående genom mindre trötthet, bättre sömn och de är mer nöjda med sitt liv. Man har också sett effekter på mer glädje och mindre irritation.

Intressant både för medarbetare och arbetsgivare är också att psykologisk frånkoppling från jobbet kan påverka arbetsprestationen positivt, och är extra viktigt om arbetstiden upplevs krävande och stressande. Det kan ju låta rimligt också, ledigheten ska och behöver i många fall vara återhämtande. 

I flera yrken är det reglerat med föreskrifter hur länge man får jobba och hur dygnsvila ska se ut. Till exempel för skiftarbetare och chaufförer. Det är kanske inte lika vanligt att vi som har ”kontorsjobb” följs upp och strukturerar dygnsvilan lika tydligt. Men känner vi att hjärnan är trött, upplever vi att vi inte riktigt är närvarande på fritiden och har svårt att uppleva en tidpunkt där vi faktiskt lämnar jobbet så behöver vi göra något åt det. Både för vårt eget välmående, för våra anhörigas skull och för att vår jobbprestation faktiskt förbättras av det.

Levla med ny kunskap för att motverka stress

Att sätta gränser kan ju iterativt låta lite negativt. Men den positiva motsatsen är ju att möjliggöra att faktiskt vara fullt härvarande där vi är och inte låta allt flyta ihop. Att påbörja ledighet på riktigt och återhämtning efter arbetsdagen snabbare genom att aktivt lämna jobbet, snarare än att låta arbetsdagen ebba ut eller aldrig riktigt känna  att den tar slut.

Ett första steg är att inventera sin tid:

  • När jobbar jag - och när ska och vill jag jobba? 
  • När jobbar jag och/eller tänker på jobbet fast jag egentligen ska och vill vara ledig?

Nästa steg är att hitta sätt att aktivt lämna jobbet där och när vi vill att det ska lämnas. Och att hitta ett sätt att inte låta det sätta igång när vi valt att vara lediga. Vi är alla individer så vi kommer behöva skapa våra individuella sätt att göra det på. Nyckeln kommer vara att identifiera just ditt sätt, din rutin och trigger för att släppa jobbet och hantera att vi blir påminda när vi är lediga. Därtill är vi ju inte isolerade öar utan våra gränser kommer vara beroende av hur våra kollegor och jobbrelationer beter sig då de både kan hjälpa eller stjälpa gränssättningen.

"Ledigheten ska och behöver i många fall vara återhämtande."

– Ann-Sofie Forsmark

Lämna jobbet på riktigt

När du identifierat den tid då du vill lämna och börja jobbet behöver du hitta ett sätt att aktivt lämna det. Det kan vara plats- eller tidsberoende, förslagsvis gör du en liten rutin som möjliggör att släppa taget. Ett sätt kan vara att avsluta med tre frågeställningar som också syftar till att börja nästa arbetsdag bättre:

  1. Vad får jag inte glömma bort? Skriv ned där det hör hemma så du blir påmind imorgon eller senare.
  2. Vad behöver jag ha iordning inför imorgon? Kan handla om att du redan nu ser att du behöver boka om ett möte, lägga fram något eller skriva en kort lista som du ska se när du börjar jobba så du vet att du inte behöver tänka på det.
  3. Hur gör jag det tydligt att jag nu är ledig och nås först vid nästa arbetspass? Tänk här på att du har rätt till ledighet och du faktiskt hjälper dina kollegor att bli påminda om att vara lediga genom att du tydliggör att du gör det. Därtill kan du känna dig trygg att de vet att du just är ledig. Känns det osäkert eller svårt att säga att du inte alls går att nå kan en nödlösning vara att säga att de kan smsa dig på din privata telefon, om det känns bra för dig.

När du är ledig och jobbtankar poppar upp kan det vara smidigt att helt enkelt ha en penna och ett papper/block med dig där du kan skriva ned kort vad du kom på, sen vet du att du kan ta upp och itu med det när du börjar jobba. Vi kan ju inte hindra våra tankar och vi är många som erfar att de där bästa lösningarna och idéerna poppar upp medelst dusch, matlagning eller motionspass. Idéerna vill vi förstås inte tappa, men ta itu med först när det är jobbdags igen.

Hjälp varandra att jobba bättre

På många arbetsplatser går det nu att kommunicera både på flera sätt och även utanför arbetstid. Det kan vara fantastiskt, men också lätt leda till att vi hörs betydligt mer än vad vi behöver och faktiskt mår bra av långsiktigt. Jag märker att många organisationer insett att de faktiskt behöver ”styra upp” hur och när kommunikation sker. Det är bra! Jag vill föreslå att du, i ren omtänksamhet, tar upp med dina kollegor hur ni skulle kunna stödja varandra att släppa jobbet när ni ska vara lediga.

Mailen är ett sånt exempel. Många gillar att jobba lite på kvällarna och tycker det är skönt att lasta iväg mail då. Man kanske tänker och uttalar till mottagare att detta inte behöver tittas på förrän senare, och kanske sitter kollegan också och jobbar - och på grund av det mailet sitter kvar en stund till istället för att stänga ned. Med dagens teknologi är det på flera sätt superenkelt att tidsinställa emails, eller i alla fall lägga i utkast, och sen skicka iväg dagen efter. Ja, det kommer rassla till klockan 08.00 i folks inboxar, men det gör att just de mailen går inte att agera på under kvällen och natten. 

Att stötta och respektera både vår egen och andras ledighet blir en viktig markör för den kultur vi vill ha och stötta. Att ta hand om sin fritid och hjälpa andra ta hand om sin är omtänksamt både om individ och verksamhet.

Sköt om dig och kollegorna! / Ann-Sofie Forsmark

Ann-Sofie Forsmark

Ann-Sofie Forsmark

Expert inom hälsostrategi och hälsomanagement på arbetsplatsen

  • Följ skribent

Ann-Sofie brinner för hållbar prestation, högt engagemang och produktivitet både för organisation, team och individ. Hon arbetar strategiskt med hälsofrågor med fokus på management, ledarskap och medarbetarskap. Ann-Sofie har varit verksam i olika roller i hälsobranschen i snart 20 år och nästan lika många år som ekonom med roller som revisor, controller och ekonomiansvarig både i Sverige, England och Australien. 

Ann-Sofie är också en av personerna bakom podden Health for Wealth – Hållbar hälsa på jobbet och grundare konsultnätverket Oxy Group som verkar inom personlig och organisatorisk hållbarhet.

www.formstarkhalsa.se

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa
  • Hållbarhet
  • Motivera

Ann-Sofie Forsmark

Ann-Sofie Forsmark

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa
  • Hållbarhet
  • Motivera

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill