I slutet av oktober kom en rapport från Skandia gällande sjukskrivningar där man kan utläsa att samhällsförlusten kopplat till ej utförd arbetsinsats uppgår till astronomiska 62 miljarder, och då är siffrorna räknade i underkant. Av Försäkringskassan registrerade sjukärenden är 45 procent möjliga att direkt koppla till psykisk ohälsa under det första kvartalet [1]. Det är en paradox, eftersom vi aldrig haft det så bra som idag! Vi lever i ett modernt samhälle med alla möjligheter och och ändå mår vi sämre än någonsin mentalt.
Under de senaste sju åren har sjukskrivningstalen kopplade till den psykiska ohälsan ökat [2] från 28 procent till 45 procent [3].
Dessa siffror förklarar med en stor tydlighet varför det är så viktigt att arbeta förebyggande både för att förhindra ohälsa, men även att agera snabbt när det kommer till rehabilitering. Det är ett misslyckande sett ur ett samhällsperspektiv att vi har långa och många sjukskrivningar. En av orsakerna är att vi har misslyckats med det förebyggande arbetet, men även att samhällsstrukturen förändrats när det kommer till det sociala samspelet mellan individer.
Att redan i ett tidigt stadium erbjuda hälsoriktade och förebyggande insatser till en snabb rehabilitering från arbetsgivarens sida är oerhört viktigt, inte minst för en snabb återgång till arbetet. Genom att minska sjukskrivningarna med en tredjedel skulle den samhällsekonomiska vinsten öka med 20,7 miljarder kronor under 2017 enligt Skandias rapport.
Det som slår mig varje gång som jag föreläser inom ämnet arbetsmiljö och systematiskt arbetsmiljöarbete kopplat till rehabilitering är att kunskapen inom ämnet är väldigt låg. Detta gäller såväl arbetsgivare och skyddsombud som fackliga ombud. Många gånger har kunskapsbristen bidragit till mer långdragna rehabiliteringsärenden än nödvändigt där medarbetare inte har fått korrekt hjälp för att snabbt kunna komma tillbaka i arbete. Kostnaden blir inte hög endast ekonomisk utan även hög sett till lidande hos enskild individ och påfrestningar för företag och samhälle.
Att förebygga sjukskrivningar är en investering
Från mitt perspektiv är ett förebyggande arbete kopplat till rehabilitering [4] en investering för ett företag. I dagens moderna samhälle är kunskap och tillgång till rätt kompetens hos medarbetare oerhört viktigt för ett företags långsiktiga konkurrenskraft! När ett företag har många korta och långa sjukskrivningar får övriga medarbetare bära bördan av arbetsuppgifter som behöver utföras, vilket i sin tur försvagar företagets organisation.
Att ha obalans mellan krav och arbetsbelastning är en del av problemet som bidrar till psykisk ohälsa. Genom att inte ha kontroll på hur mycket medarbetare arbetar, trots att lagen [5] föreskriver detta, öppnar vi upp för beteenden som i grund och botten inte bidrar till återhämtning och hälsa. Vi vet dessutom att i försvagade organisationer finns en högre procent av psykisk ohälsa, konflikter och kränkningar som mobbning.
Långtidssjukskrivning kostar astronomiska summor
Nu tror jag inte att endast företaget är de som ska lösa problemet när det kommer till sjukskrivningar – det krävs krafttag på alla nivåer. Genom samverkan där offentlig, privat och frivillig sektor fokuserar på förebyggande arbete kan en konstruktiv utveckling uppnås. När vi i samhällsdebatten normalt talar kostnader är det utifrån fokus kopplat till sjukersättning – det som är kopplat till vårt sociala skyddsnät. Det som gör Skandias rapport intressant är att den lägger fokus på den förlorade intäkten kopplat till produktivitet, det vill säga värdet i pengar som går förlorat när inte arbete kan utföras på grund av sjukdom. Om vi gör en uppställning på vad det kan kosta så börjar vi förstå att det finns all orsak att arbeta förebyggande:
Projektledaren Kim blev sjukskriven för utmattningssyndrom och har varit långtidssjukskriven i ett år. Hen har en månadslön om 32.000 kronor. Här följer några av de kostnader som är kopplade till sjukskrivningen:
Sjuklön (första 14 dagarna [6])
Semesterersättning/pensionslön (detta är en kostnad som fortsätter 180 dagar in i sjukskrivningen)
Fasta kostnader
Arbetsanpassning (till exempel anpassning av arbetsutrymme – om möjlighet finns)
Rehabilitering (handledning/ anpassning av det som medarbetaren har arbetet med innan sjukdom)
Rekrytering/ inskolning ersättare
Omplacering (om medarbetaren behöver annat arbete hos samma arbetsgivare)
Förlorad arbetsinsats
Administration
--------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------
Totalt x,x miljoner kronor
Bara genom denna enkla uppställning så får vi en viss insyn i hur dyrt det kan vara att inte arbeta aktivt med arbetsmiljöfrågan och det som är kopplat till ohälsa.
Genom att lägga ett större fokus på ett förebyggande arbetsmiljöarbete kopplat till hälsoinsatser kan både lidandet utifrån enskild individ minska – och samhället sparar miljarder kronor i förlorade arbetsinsatser.
