AI skapar polariserad arbetsmarknad

Jobben försvinner inte – men skillnaderna mellan hög- och låginkomsttagare växer, enligt ny rapport från IFAU.

ARTIKEL | DEC 2020

Mycket forskning pågår och en rimlig slutsats är att efterfrågan på arbetskraft med goda kognitiva och sociala förmågor kommer att fortsätta.

Mycket forskning pågår och en rimlig slutsats är att efterfrågan på arbetskraft med goda kognitiva och sociala förmågor kommer att fortsätta.

Det finns inga tydliga tecken på att artificiell intelligens och robotisering kommer att föranleda hög arbetslöshet eller minskade löner på den svenska arbetsmarknaden. Den slutsatsen drar nationalekonomen Georg Graetz i en ny litteraturöversikt från IFAU. Däremot kan utvecklingen leda till ökade löneskillnader och en mer polariserad arbetsmarknad.

Utvecklingen av ny teknik gör att arbetslivet står inför stora förändringar, som redan är i full gång. Artificiell intelligens och robotisering skapar helt nya förutsättningar för produktion och konsumtion. Frågan är bara hur denna utveckling påverkar arbetsmarknaden. Kommer robotiseringen att leda till massarbetslöshet? Kommer yrke efter yrke att försvinna, utan att ersättas av nya jobb? Kommer lönerna för de jobb som fortfarande finns kvar att minska?

Ovissheten inför framtiden är stor, men det finns mycket forskning i frågan. Och nu har IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, sammanställt en litteraturöversikt och en summering av den empiriska forskningen inom området. Rapporten är skriven av nationalekonomen Georg Graetz.

Graetz drar slutsatsen att den artificiella intelligensen troligen inte kommer att leda till massarbetslöshet i Sverige, och inte heller till minskade löner. Den svenska arbetsmarknaden har anpassat sig väl till teknologisk förändring, och uppvisar stabila sysselsättningssiffror och lönetillväxt. Det finns heller inte mycket som tyder på att detta kommer att förändras under de kommande decennierna, skriver Graetz. Däremot kommer arbetsmarknaden att påverkas av utvecklingen på andra sätt.

Polarisering på arbetsmarknaden

Mycket tyder på att vi kommer att få se en ökad polarisering på den svenska arbetsmarknaden, enligt IFAU:s rapport. Rent konkret innebär det dels fler lågavlönade jobb i servicesektorn, dels fler högkvalificerade och högavlönade jobb. Traditionella, rutinbetonade arbeten i mellanskiktet försvinner, och istället ökar efterfrågan på individer med kognitiva, verbala och sociala förmågor.

Denna utveckling kan också leda till att löneskillnaderna mellan hög- och lågutbildade ökar. Det har vi redan sett i vissa länder, dock inte så mycket i Sverige än så länge, enligt Graetz. Den svenska lönebildningen och kollektivavtalen gör att vi fortfarande har relativt små löneskillnader i en internationell jämförelse. Det kan dock komma att ändras i framtiden.

– Den tekniska utvecklingen kan påverka löneskillnader mellan yrkesgrupper, sektorer och regioner, säger Georg Graetz i ett pressmeddelande.

– Exakt vad utvecklingen kommer att leda till vet vi inte. Men mycket forskning pågår och en rimlig slutsats är att efterfrågan på arbetskraft med goda kognitiva och sociala förmågor i alla fall kommer att fortsätta, avslutar Graetz.

Einar Wiman

Frilansjournalist

  • Följ skribent

Einar Wiman är frilansjournalist och reporter på Motivation.se. Han är utbildad journalist vid Lunds universitet och har en bakgrund som allmänreporter, sportjournalist och Italiensvensk. Fotbollsmässigt föredrar Einar den italienska stilen - filmningar, finlir och primadonnor.

Kontakt: einar@motivation.se

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

Einar Wiman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill