Den positiva maktens möjligheter

"Maktmedvetenhet hänger ihop med ansvar. Har vi kunskap om vad makt faktiskt har för potential – då blir det svårare att använda den på ett negativt sätt."

Kommunicera | Ledarskap | ARTIKEL | JUNI 2014

Fredrik Söderquist och Jonathan Hörnhagen, Retorik

Fredrik Söderquist och Jonathan Hörnhagen, Retorik

Makt är ett ord som ofta bär en negativ laddning. Ordet andas detaljstyrning, storhetsvansinne, auktoritet och kontroll. Makt är något som ska bevaras och försvaras och som tillhör ensamma individer på toppen av något stort och allomfattande. Men behöver det vara så? Kan makt vara något positivt? Jag träffade retorikerna Jonathan Hörnhagen och Fredrik Söderquist. Vi pratade härskartekniker och ansvar – och medvetenhet kring retorikens sprängkraft i mänskliga relationer. Och i ledarskapet.

Berit Ås var den norska forskare som på 70-talet kokade ner härskarteknikerna till fem lätthanterliga begrepp. Syftet var att synliggöra och skapa medvetenhet kring fenomenets existens i alla situationer.  Inte minst gällde det kvinnor som allt oftare tog plats i annars typiskt manliga miljöer på arbetsplatsen. Dessa kvinnor upplevde ofta att de förminskades och osynliggjordes och Berit Ås ville formulera ett argumentationsverktyg med kraft att objektivt iaktta situationer som annars ofta blev känslostyrda och svåra att angripa på ett rationellt sätt.

De fem begreppen som Ås teorier mynnade ut i är giltiga än idag - Osynliggörande, Förlöjligande, Undanhållande av information, Dubbelbestraffning samt Påförande av skuld och skam.

Många av oss känner säkert igen ett par av dem – både som användare av och föremål för de – mer eller mindre – subtila teknikerna.

Fredrik Söderquist och Jonathan Hörnhagen är retoriker och får ofta i uppdrag att analysera situationer i företag och organisationer som upplever att något skaver i kommunikationen – utan att kunna peka på varför. Det kan handla om mötesstrukturer som inte fungerar, relationer mellan ledare och medarbetare som fastnat i mönster eller att det förekommer språk och tilltal och som inte gynnar företagskulturen. 

- Vi kan hjälpa företag och organisationer med hur man skapar en effektiv möteskultur, hanterar svåra samtal eller synliggör de drivkrafter som skapar motivation och engagemang – inte minst i en förändringsprocess. Att då jobba med makt och språk och att utöka våra uppdragsgivares kunskap och medvetenhet kring de två faller naturligt, säger Jonathan Hörnhagen.

- Man kan säga att Berit Ås gjorde en pionjärinsats för att synliggöra det motstånd som kvinnor stötte på när de plötsligt befann sig i homogent manliga miljöer. Härskarteknikerna spred maktmedvetenhet och kunskap i en tid där det lätt förbisågs. Idag när vi kommit längre och rollerna ser annorlunda är det naturligt att ta nästa steg – det handlar naturligtvis om så mycket mer än bara relationer mellan män och kvinnor, eller om en överordnads maktutövning över en underordnad. Makt är något svårt och komplext. Alla vill väl, men det blir lätt fel ändå, säger Fredrik Söderquist.

Medvetenhet en bristvara

Jonathan Hörnhagen menar att vi alla utövar makt och ofta har viljan att göra det på ett sätt där vi motiverar och inte trycker ned varandra. Däremot är kunskapen och medvetenheten en bristvara. Om vi som personer vill uppnå en maktkompetens, då behöver vi behärska båda delarna.

Han säger att makten framförallt blir synlig i motstånd, i de konfliktpunkter som uppstår när folk känner sig förfördelade, inte får göra sin röst hörd och tappar motivationen.

- När vi är överens ser vi sällan maktrelationerna. Däremot när en konfliktpunkt uppstår – det är då vi ser att makt utövas och på vilket sätt man väljer att använda den. Det är också därför som det blir som mest tydligt och ofta ett problem i förändringsprocesser och omorganisationer.

Det här är en av orsakerna till att många av oss har en negativ relation till makt som fenomen, säger Jonathan. Den är nästan alltid förknippad med konflikt, ångest och kanske underläge eller frustration.

Och saker vi tycker är jobbiga, undviker vi gärna att prata om. Därför förblir maktutövningen ett ämne vi sällan konfronterar. Och konsekvensen blir att medvetenheten om fenomenet är ganska liten och maktspelet kan därmed pågå i det tysta.

- Och när vi pratar om ledarskap… ledarskapet handlar ju de facto om makt. Om vi då inte vågar ta i maktbegreppet så blir det lätt tandlöst. För det handlar ju om väldigt många positiva saker vi också kan förknippa med ordet – det handlar om påverkan, inflytande, få gehör för idéer och skapa förändring. Alltså den positiva makten som påverkar människor på ett bra sätt, säger Jonathan.

Makt är en relation

Ofta ses makt som något som kan knytas till en person, en ”makthavare” som utövar sin makt över andra. Men i praktiken kan en maktbalans bara existera mellan två parter. Alltså är det alltid fråga om en relation.

Vi kan då räkna ut att det ligger ett stort ansvar på chefen och ledaren. Därför är det också viktigt att det finns en medvetenhet och insikt kring maktens olika sidor och starka kraft. En ledare kan - retoriskt - ena eller söndra, höja eller sänka, motivera eller krympa.

Fredrik påpekar att det handlar om kunskap om vilken roll makt kan och ska ha.

- Maktmedvetenhet hänger ihop med ansvar. Har vi kunskap om vad makt faktiskt har för potential – då blir det svårare att använda den på ett negativt sätt.

Han ger exempel på maktens positiva möjligheter – öka kreativitet, bygga broar och skapa samtal, ge utrymme för nya tankar och idéer och skapa en företagskultur som gynnar personlig tillväxt.

Om vi förflyttar vårt fokus på makt från en person och istället till en relation får vi syn på nya saker. Makt handlar om oss alla, i möten, i situationer, i våra olika roller. Varje individ har olika roller som vi växlar mellan – identitetspositioner. Vi har dem på jobbet, hemma, med våra vänner… I alla våra relationer.

- Makten blir därmed relationell och väldigt dynamisk. Den är aldrig statisk. Det är ett komplex växelspel som är i ständig förändring. Utifrån vilken position kommunicerar vi? Rent formellt har vi en plats i hierarkin. Men vi har också en informell makt i massa informella relationer. Vilka personer i en organisation har då många positioner att tala utifrån och vilka har få? Vilkas resonemang får värde i vissa situationer och vilka får det inte?

Jonathan tar ett tydligt exempel – en lärare. Implicit i lärarrollen ligger att det finns en elev. Vem har mest makt att uttala sig?

Mötets makt

Vilka är då de retoriska utmaningarna som finns ute på företagen idag? Fredrik och Jonathan ser att ett problemområden ofta är möten.

Vissa möten pratas sönder utan att leda någon vart. Andra präglas av tystnad – kompetens som inte kommer till sin rätt. Det kan också handla om brist på relevant information.

Jonathan konstaterar att det också är vanligt med alltför statiska relationer, där alla sitter fast i sina roller och inte vågar kliva utanför.

- Sen har vi motsatsen till de statiska relationerna – företag där det är för dynamiskt, säger han och skrattar.  Det finns helt enkelt inget universalrecept. Det ser olika ut överallt, men det handlar om att hitta rätt balans.

Maktaxeln

Men makt är mer komplicerat än Berit Ås fem begrepp ger sken av. Härskartekniker erbjuder en kategorisering av en viss typ av maktstrategier, men brister i att erbjuda ett maktteoretiskt ramverk.

Fredrik och Jonathan pratar om en ”maktaxel” där varje härskarteknik har en motpol, som ofta är dold och tappas bort när man pratar makt och härskarteknik.

Där det är möjligt att undanhålla information, är det också möjligt att överinformera. Motpolen till förolämpningarna är smicker. Det finns situationer där människor osynliggörs, men lika vanligt är det att man synliggörs på ett obekvämt sätt som väcker obehag och underläge.

- Att överinformera kan till exempel vara väldigt förödande. Att prata sönder ett möte med saker som man lika gärna kan läsa på intranätet kan slå sönder alla diskussioner och all effektivitet, till exempel, säger Fredrik.  Och man kan enkelt sabotera en beslutsprocess genom att dra ut på saker och ting.

Att tillskriva andra personer vissa egenskaper är inte helt ovanligt – men man kan också avskriva egenskaper och reducera människors insatser. Berit Ås pratar också om att osynliggöra, men motsatsen – att synliggöra vid fel tillfälle – kan också vara väldigt effektivt.

- Det kan till exempel handla om att dra upp någon gammal pinsam historia från en firmafest vid fel tidpunkt, säger Jonathan. Att dra upp en informell händelse i ett formellt sammanhang som gör att en individ kan tillskrivas eller avskrivas vissa personliga egenskaper.

Och på samma sätt kan man givetvis använda sin position till ett positivt synliggörande – visa människors prestationer och lyfta fram kunskaper och bedrifter. Öka utrymmet för kreativitet och öppenhet och skapa ett klimat som gynnar innovation och frihet.

Genom maktmedvetenheten kan vi skapa ett helt nytt tänk kring den företagskultur som formas.

Vill du höra mer om makt och intervjun med Fredrik och Jonathan?
Samtalet som utgjorde underlaget för denna artikel kan du lyssna på i Retorikpodden.

Jonathan och Fredriks makttekniker:

  • Tillskriva – Avskriva
  • Synliggöra – Osynliggöra
  • Muta – Hota
  • Tillföra/avföra skuld och skam
  • Representera - (Individ – Kollektiv)
  • Förstora – Förminska
  • Undanhålla information – Överinformera
  • Splittra – Gruppera
  • Utnyttja tiden - (Överflöd – Brist)

Frida Nilsson

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Kommunicera
  • Ledarskap

Dela:

Vill du veta mer?

Som läsare på Motivation.se är du välkommen till Jonathan och Fredriks presentation på ämnet makt och makttekniker, tisdag 10 juni kl. 17.30 på Hotellet (Linnégatan 18 i Stockholm, klicka här för mer info).

Mer om makt kan du också höra under Almedalsveckan på seminariet Hur utövar vi makt genom språket?

 

Andra har också läst

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill