Ledarskap i kriser – tre viktiga slutsatser för dig som chef

Carolin Runnquist, expert och föreläsare inom krishantering: En kris behöver inte bara vara dålig.

Kommunicera | Ledarskap | ARTIKEL | FEB 2020

Carolin Runnquist, expert och föreläsare inom krishantering. (Foto: foto Alexandra Giertz)

Carolin Runnquist, expert och föreläsare inom krishantering. (Foto: foto Alexandra Giertz)

En kris är naturligtvis ofta både omskakande och resurskrävande för organisationen den drabbar. Samtidigt finns ofta mycket av lära av krisen då den ofta säger något om organisationens sårbarheter och gap. 

Det är lätt att tänka på terrordåd, skolskjutningar eller skogsbränder när man hör ordet kris. Detta är naturligtvis kriser – men begreppet är mycket bredare än så och behöver inte nödvändigtvis vara synonymt med död eller förödelse. En kris kan också vara ett oplanerat IT-avbrott, att företagskänslig information läcker ut, ett cyberhot, ett allvarligt hot mot medarbetare såsom exempelvis gisslan eller rån eller en större omorganisation för att nämna några scenarion.

En kris kan definieras på flera olika sätt, till exempel en allvarlig händelse som påverkar en organisation på ett sätt så att de ordinarie resurserna inte räcker till för att hantera den. En annan definition är en händelse som hotar grundläggande funktioner och värden som exempelvis elförsörjningen, vår hälsa eller vår frihet. Det kan handla om att väldigt många människor drabbas eller att en händelse får så stora konsekvenser att samhället inte fungerar som det ska.

Proaktivt arbete höjer företagets värde – agera innan krisen

Nyligen genomförda studier har tittat på vikten av en effektiv och konstruktiv krishantering. Urvalet har gjorts på Fortune 500-bolag som haft en krissituation. Bolagen har delats upp i två olika kategorier – en som arbetat proaktivt med sitt krisarbete och en som inte gjort det. Sedan har man följt deras aktievärde under 250 handelsdagar, det vill säga ett år. Efter den tidsperioden är det 22 procentenheters skillnad i förändringen på aktievärdet mellan de olika kategorierna. De organisationer som haft sitt proaktiva arbete på plats har ökat sitt aktievärde med 15 procentenheter, medan de som inte haft det har minskat 7 procentenheter i värde. Utöver omvärldens förtroende för organisationen, varumärkesvärdet och möjligheten att rekrytera och behålla talanger, ger alltså en negativt hanterad kris ett minskat aktievärde. Och vice versa. Det är något som jag tycker att alla ledare och chefer ska ha med sig när de planerar hur de ska arbeta med sin krishantering framgent.

En möjlig effekt – ökat förtroende för organisationen

Alltså, en väl genomförd krishantering resulterar i att aktievärdet är högre efter ett år än om det inte hade inträffat någon kris alls. Låt oss också kika på ytterligare två slutsatser från studien. För det första - tänk att något så obehagligt som en kris kan betyda att människor ser mer positivt på en organisation efter en krissituation. Då handlar det om ökat förtroende, bilden av ett starkt ledarskap samt förmågan att agera när det verkligen gäller. Även aktieköpare, rekryterare och samhället består ju av människor som blir imponerade av, ser upp till och känner sig trygga med en organisation som står pall när det blåser. Vi älskar ju alla hjälten som hanterar det ohanterbara och går segrande ur striden – eller hur?

Krisens påverkan på hur ledaren uppfattas 

För det andra – om man kartlägger värdet på det personliga varumärket hos den högsta chefen så följer det bolagets kurva. Det betyder alltså att den högsta chefen för ett bolag som hanterar en kris dåligt riskerar att ha svårare att byta jobb, få färre föreläsnings-, styrelse- eller andra uppdrag och dessutom bli mindre ansedd på arbetsmarknaden generellt efter en kris. Om organisationen å andra sidan har haft sitt proaktiva arbete på plats och varit rustade för att hantera en krissituation visar alltså studierna att det motsatta händer – värdet av det personliga varumärket höjs. Det är till och med högre än om bolaget inte hade genomgått krisen överhuvudtaget. Ett konkret exempel på detta är Lottie Knutson som efter Fritidsresors hantering av tsunamin utropades till landsmoder, föreslogs ta över utrikesministerposten, fick ta emot flera priser och utmärkelser för sitt arbete och dessutom fick allehanda förfrågningar om styrelse- och föreläsningsuppdrag. 

Krisen som en möjlighet

Ska vi vara djärva kan vi alltså se en kris som en möjlighet. En möjlighet att lära oss någonting om organisationen vi arbetar i. För ofta säger en kris någonting om organisationens interna processer, val av leverantörer, ledarskap eller värderingar. Och därur kan du som ledare dra lärdomar och se till att förbättra din organisation framöver.

Gästskribent

  • Följ skribent

Motivation.se har som främsta ambition att publicera intressant innehåll för våra läsare. Då och då ger vi utrymme åt områdesexperter, partners och andra skribenter med särskild kompetens som får möjlighet att dela med sig av sin kunskap inom sina områden

Denna artikel:

  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Kommunicera
  • Ledarskap

Gästskribent

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Kommunicera
  • Ledarskap

Dela:

Om skribenten

Carolin Runnquist har många års erfarenhet av att jobba med krishantering inom olika företag och branscher. Hon har stöttat landets främsta ledare och organisationer genom kriser med goda resultat. 

Carolin figurerar ofta som krishanteringsexpert i media och är en flitigt anlitad föreläsare i ämnet. Hon höll även ett TEDx Talk under 2019 på samma tema. Carolin utsågs 2018 till Supertalang av Veckans affärer och till Årets IT-kvinna av Tieto. 

Källor i artikeln

Knight, Rory F and Pretty, Deborah J, 2001: Reputation & Value. Oxford Metrics

Runnquist, Carolin, 2020: Att leda i kris

Att leda i kris

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill