Ojämlikt samhälle påverkar hälsan

Alltför stora skillnader mellan människor leder till psykisk ohälsa.

Hälsa | ARTIKEL | SEP 2017

Ojämlikt samhälle påverkar hälsan

Ojämlikt samhälle påverkar hälsan

Vi mår bäst med små statusskillnader. Vi är inte biologiskt anpassade för den stora ojämlikhet som vi ser idag inom allt fler områden. En stor mängd forskning visar att det finns starka samband mellan ojämlikhet och försämrad folkhälsa i form av fetma, depression och ångest. Även kortare livslängd, ökad barnadödlighet, fler våldsbrott och avhopp från skolan kan härledas till ojämlikheter i samhället.

Visste du att i USA tjänar den genomsnittliga vd:n 350 gånger så mycket som en genomsnittlig arbetare? En gigantisk ojämlikhet som vi är dåligt programmerade att stå ut med. Låt oss titta bakåt för att förstå hur detta faktum kan påverka folkhälsan i negativ riktning.

Vikten av gruppsammanhållning

I människans tidiga historia var våra överlevnadsvillkor starkt präglade av
gruppsammanhållning med tillit, ömsesidig hjälpsamhet och samarbetsvilja som starka faktorer. Det fanns normer som höll konkurrensen och statusen i schack för att gruppen inte skulle slitas sönder av splittringar, vilket hade hotat reproduktionen. Därav kommer vår känslighet för ojämlikhet i status och rättvisa. För övrigt två av faktorerna i ASSAR-modellen som beskriver förhållanden som vår sociala hjärna är känslig för, se faktarutan för mer om ASSAR.

När jordbrukssamhället gjorde sitt intåg för ungefär 10 000 år sedan började förmågan att hålla samman en liten grupp i praktiken förlora sin direkta koppling till överlevnad eftersom det inte längre handlade om ett dag-för-dag-perspektiv. I våra hjärnor fanns dock behovet kvar. 10 000 år är en oerhört kort tid när det gäller vår psykologiska utveckling och vi är fortfarande anpassade för en värld där ömsesidig tillit och små, hanterbara skillnader i status är nödvändiga för överlevnad. Därför blir vi stressade och i förlängningen sjuka av alltför stora skillnader i status. Inom evolutionspsykologin kallas detta en felmatchning (mismatch).

En rimlig ojämlikhet är förväntad

Det här innebär inte att världen behöver vara ett hundra procent rättvis för att vi ska ha bra förutsättningar för välmående. Vi hanterar befogade skillnader i status och jämställdhet fint, förväntar oss dem till och med inom rimliga gränser. Men när skillnaderna mellan förväntningar och verklighet blir orimligt stora får det betydelse för hur vi mår.

Kan då de allt större skillnaderna i lön och ägande vara en bidragande orsak till att den psykiska ohälsan ökar? Det är i allra högsta grad sannolikt, bland annat för att föreställningen om hur det förhåller sig skiljer sig så mycket från verkligheten. I en internationell undersökning bedömde majoriteten det som rimligt att en vd tjänade fyra (de politiskt vänsterorienterade) eller fem (de politiskt högerorienterade) gånger mer än en arbetare. I den amerikanska delen av undersökningen gissade deltagarna att en normal vd-lön motsvarade 30 arbetarlöner. De gissade alltså på en betydande skillnad jämfört med vad som ansågs rimligt.

Sanningen, att den genomsnittlige vd:n tjänar 350 gånger så mycket som en genomsnittlig arbetare, är ett exempel på en ojämlikhet som vi alltså har svårt både att föreställa oss och att ta in och hantera. Det kan kännas märkligt att knyta detta till fetma, depression och ångest, men med stor sannolikhet finns det ett samband eftersom orättvisa påverkar vårt allmänna hälsotillstånd. Något som såväl politiker som företagsledare borde ha i åtanke när resurser ska fördelas!

Källa: Tor Wennerberg, Psykolog och Författare, DN 2017-08-02


Anneli Godman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill