"Viktigt att förstå sin egen drivkraft"

Idrottspsykologen Fredrik Sandin om prestation, drivkraft och teambuilding.

Uppleva | ARTIKEL | SEP 2013

En elitidrottare måste alltid vara bäst när det verkligen gäller – ett fåtal misstag kan i värsta fall rasera en hel livsdröm. För att lyckas som professionell idrottare räcker det därför inte med sportslig talang. Den som saknar de rätta mentala verktygen riskerar att knäckas vid minsta motgång - därför behövs idrottspsykologin, förklarar Fredrik Sandin.

Att rikta in sig på idrott är knappast ett självklart val för en psykolog. Men för Fredrik Sandin föll det sig naturligt - han har själv en bakgrund som golfspelare.

- Jag tävlade på ganska hög nivå, men lyckades aldrig nå toppen. När jag funderade på vad det berodde på kom jag fram till att jag nog saknade de mentala egenskaperna. Att försöka förstå varför jag själv inte nådde hela vägen fram var en av de stora drivkrafterna bakom mitt beslut att bli idrottspsykolog, det sticker jag inte under stol med, säger Fredrik Sandin.

Han är deltidsanställd som forskare vid Gymnastik- och Idrottshögskolan (GIH) och ägnar övrig tid åt coaching och terapeutiskt arbete på sin mottagning i Stockholm. Han är legitimerad psykolog, vilket är viktigt att poängtera eftersom det idag finns många som kallar sig själva idrottspsykologer trots att de saknar legitimation.

Prestationsångest och motgångar

De flesta av Fredrik Sandins klienter är elitidrottare. Vissa går i terapi hos honom regelbundet, andra kommer någon gång ibland.

- När de kommer till mig handlar det ofta om att de lider av prestationsångest eller att de har gått på en motgång i karriären. Det kan vara unga idrottare som har varit duktigast i många år, sedan har de kommit upp på seniornivå och plötsligt börjat förlora. Det kan bli svårare att prestera när man kommer upp på en högre nivå och det plötsligt sitter 5000 personer i publiken.

- Sådana motgångar och prövningar utlöser ofta en kris, och många elitidrottare saknar de mentala verktyg som krävs för att hantera det. Tyvärr jobbar inte klubbarna och idrottsförbunden aktivt och förebyggande med de här sakerna. Där skulle man kunna göra mycket mer, säger Fredrik Sandin.

Psykologi på flera nivåer

Idrottspsykologin går att dela upp i olika nivåer, förklarar han. 

- Den mest grundläggande idrottspsykologin handlar förstås om vad som händer när man "står på startlinjen". Där handlar det om att vända negativa föreställningar till något positivt med hjälp av olika mentala verktyg, exempelvis visualisering, säger Fredrik Sandin, och fortsätter:

- Nästa steg är att titta på hur individen kan ge sig själv de bästa förutsättningarna. Då handlar det mer om vad som har hänt 6 månader innan matchen eller tävlingen. Hur ser idrottarens livssituation ut vid sidan av idrotten? Det är framför allt här som psykologens roll blir viktig. Idrottspsykologin går allt mer mot att titta på vad som händer runt omkring själva tävlandet, förklarar han.

För att lyckas som elitidrottare idag räcker det inte att ha talang inom sin idrott - den mentala biten är minst lika viktig. Fredrik Sandin tror att framgång inom elitidrotten handlar till 50 procent om psykologi - minst. Som forskare jobbar han mycket med att studera positiv psykologi och det han kallar resiliens - motståndskraft.

- Jag försöker hjälpa idrottare att skaffa sig en psykologisk buffert. Det optimala är ju att förse dem med rätt verktyg redan innan problemen har uppstått, så att de har en hög motståndskraft för stress. Då blir de mindre sårbara.

Självförtroende och motivation

Självförtroende och motivation är två faktorer som har mycket stor inverkan på en människas förmåga att prestera. En elitidrottare måste jobba med båda. Att stärka sitt självförtroende handlar i grunden väldigt mycket om att ge sig själv de bästa förutsättningarna, menar Fredrik Sandin.

- Man bör exempelvis fråga sig själv om man är på den rätta platsen just nu. Om man inte trivs i laget eller i den miljö man befinner sig så påverkar det självförtroendet väldigt mycket. Man ska befinna sig i en miljö där man kan maximera de positiva inslagen i sitt liv och få positiv feedback. Men det krävs förstås en balans också, man vill inte hamna i en omgivning där det bara är beröm och klappar i ryggen som gäller.

Självförtroendet är alltså viktigt för en elitidrottare, men motivationen är möjligen ännu viktigare. Den måste helt enkelt finnas där om man ska lyckas prestera på elitnivå.

- Ett konkret verktyg för att stärka sin motivation är att gå till botten med vad som driver en, att försöka förstå sin egen drivkraft. Varför väljer man ett så unikt liv som det är att vara elitidrottare? Varför viger man sitt liv åt att hoppa höjdhopp eller spela hockey? Att förstå sig själv är viktigt, för då blir det också lättare att acceptera sig själv och att man har valt ett liv som elitidrottare som i många avseenden är ett extremt sätt att leva.

Inre drivkraft

Just drivkraften är nämligen det som skiljer elitidrottare från oss "vanliga" människor, säger Fredrik Sandin.

- Ja, rent mentalt är det den inre drivkraften, att hela tiden vara riktad mot ett mål, som särskiljer dem. Andra människor har i regel inte den där elden inom sig, viljan att alltid bli bättre. Men man kan förstås ha den på andra områden än idrott. Målmedvetenheten och förmågan att fokusera kan vi till exempel se hos framgångsrika entreprenörer också.

Fredrik Sandin hjälper inte bara individuella idrottare, utan även hela idrottslag. Att få drivkraftiga och viljestarka människor att jobba som ett lag är inte alltid det lättaste. Men konflikter behöver inte vara något negativt - det beror helt på hur man hanterar dem.

- Vanligtvis finns det tre faser som en grupp måste gå igenom. Den första är tillhöra-fasen, då en person släpps in i gruppen och lägger undan en del av sin personlighet för att passa in. Den andra är konfliktfasen - det är då man börjar visa sitt rätta jag. Då är det viktigt att man verkligen låter folk bråka och vara irriterade, men tyvärr är vi alldeles för rädda för konflikter. Detta leder till att de flesta aldrig når den tredje fasen, som är samarbetsfasen. Många ser konflikter som ett onödigt ont, men i teambuilding vill vi ju faktiskt att folk ska våga säga vad de tycker och tänker, säger Fredrik Sandin.

Einar Wiman

Frilansjournalist

  • Följ skribent

Einar Wiman är frilansjournalist och reporter på Motivation.se. Han är utbildad journalist vid Lunds universitet och har en bakgrund som allmänreporter, sportjournalist och Italiensvensk. Fotbollsmässigt föredrar Einar den italienska stilen - filmningar, finlir och primadonnor.

Kontakt: einar@motivation.se

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Uppleva

Einar Wiman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Uppleva

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill