Återhämtning ger ny styrka

Personlig hållbarhet, del 2: Återhämtning är en del av prestationen på jobbet.

Hälsa | Ledarskap | Hållbarhet | HR | ARTIKEL | FEB 2018

Återhämtning, både fysisk och mental, är en del av att kunna prestera.

Återhämtning, både fysisk och mental, är en del av att kunna prestera.

I ett arbetsliv och en vardag full av stress, krav och högt tempo glömmer vi ofta bort en av de absolut viktigaste faktorerna för hälsa och livskvalitet: Återhämtning. Att återhämta sig fysiskt och mentalt är en av de absoluta grundförutsättningarna för att vi ska orka med de krav vi ställs inför. Visst är det bra att du vill prestera på hög nivå, men för att det ska vara möjligt på lång sikt måste du se återhämtningen som en väsentlig del av prestationen. De flesta ser det som självklart att man måste vila efter ett fysiskt träningspass – men lika självklart borde det vara att man återhämtar sig efter mental ansträngning.

I min förra artikel Fem fokusområden för hållbar prestation skrev jag om hur vi, för att må bra i den här föränderliga och för vår fysiologi ganska underliga världen vi lever i, behöver en strategi för att ta hand om vår hälsa och för att kunna prestera både idag, imorgon och långsiktigt.

En helt avgörande del i både hur vi presterar och vår hälsa är hur vi återhämtar oss. Här är jag övertygad om att det finns förbättringspotential hos många. Det kostar inget – men det kanske krävs att du både gör och tänker lite annorlunda samt ägnar lite av din tid åt att skapa nya vanor, både konkret och mentalt.

Men först behöver vi definiera vad återhämtning är, och som så ofta hjälper det att göra en återblick.

Historiskt har arbetet, för de allra flesta av oss, varit en väldigt annorlunda företeelse mot vår fritid. Vi hade då en tydlig början och slut på arbetet, vi behövde återhämta oss genom att vila kroppen och det var i stort sett omöjligt att ta med sig jobbet hem.

Jämför med en typisk arbetsplats 2018. Det pratas mycket om det gränslösa arbetslivet, och det innebär förstås både möjligheter och utmaningar. Tekniska lösningar gör att de flesta fysiska moment utförs av en maskin. Det är vår hjärna som jobbar. Vi ska lösa problem, samarbeta, förhandla, diskutera, kontrollera, jämföra och så vidare. Hög kognitiv förmåga krävs generellt, vad vi än gör. Därtill har vi i de allra flesta fall tillgång till teknik som gör att vi konkret kan ta med oss jobbet hem, och har vi inte det så är det fortfarande många jobbtankar som rullar i bakhuvudet trots att man både vill och borde vara ledig.

Återhämtningen kommer helt enkelt inte automatiskt utan vi behöver se till att vi faktiskt får till den.

Vad är återhämtning?

Återhämtning i det perspektiv vi talar om här är den fysiologiska återhämtningen vi behöver när vi utmanat oss fysisk och eller mentalt. Utmaningen kan definieras som fysiologisk aktivering, och precis som en maskin behöver systemet varva ned och vila för att kunna aktiveras och fungera optimalt igen.

Det tenderar att vara lättare att se skillnad på fysisk aktivering och vila än dess mentala motsvarighet. Har vi ansträngt oss fysiskt får vi konkreta signaler från kroppen. Vi kan känna oss ”skönt slut” och kroppen signalerar att vi ska vila oss från ansträngningen.

Den mentala utmaningen handlar om att vi använder hjärnan till alla de påfrestningar vi ställs inför, eller utsätter oss för, under en dag i livet. Är det en arbetsdag kan ansträngningen börja så fort vi kliver upp – i form av beslut som ska fattas, saker att komma ihåg, stress för att hinna till lämningar av barn, möten att närvara på, för att inte nämna allt det som faktiskt ska utföras under arbetsdagen. Ovanpå det har vi ofta andra krav på oss själva i form av saker som ska utföras. Det ska upprätthållas relationer, det ska tränas, inredas, omvärlden kanske inte känns trygg och utöver det ska det hängas med i ett flöde av sociala medier som blir fler och rullar snabbare.

Vi fortsätter helt enkelt att prestera och utmana oss trots att det efter jobbet är hög tid att faktiskt vara kravlös. Det som görs känns som plikt snarare än lustfyllda eller avkopplande aktiviteter. Flera av de här delarna tänker vi kanske inte på som ansträngande för hjärnan, men upplevs något som en utmaning eller ett krav så jobbar den. Hjärnan har helt enkelt fullt upp och dess kapacitet är begränsad.

Är detta ett problem då? Det är kanske inte riktigt så att det tar mentalt stopp, sådär som det tar stopp om man försöker lyfta något tyngre än man klarar eller springa fortare än man kan. Men just det faktum att det inte tar stopp ”av sig självt” är faktiskt ett problem. Både för hälsan i form av långvarig stress, som det faktiskt är när vi känner press snarare än lust, och för förmågan att prestera när det gäller. Hjärnan behöver få lugn och ro för att återhämta sig, för att kunna vara riktigt skärpt när du verkligen behöver den. Det klarar den inte av om den ständigt behöver anstränga sig. Om den totala vila som sömnen erbjuder dessutom blir otillräcklig är problemet ännu större.

Återhämtning, både fysisk och mental, är helt enkelt en del av att kunna prestera. Otillräcklig återhämtning leder till sämre prestation och svårigheter att fokusera och leverera när du verkligen behöver det. Något som i sin tur kan leda till mer stress, sämre prestation och så vidare.

"Om du upplever mycket stress finns det två saker att göra: jobba på att ta bort stressmomentet eller jobba med att tänka annorlunda runt den aktiviteten."

– Ann-Sofie Forsmark

En kravlös plan för att ladda om

Kruxet med att få till bra återhämtning ligger i att fokusera på den, men inte göra den till ett till krav -  då faller det så att säga på eget grepp.

Det första handlar förstås om att jobba med din sömnrutin. Jobba, ja. Det kan behövas ett fokus under tid för att få till en sömn som ger tillräcklig återhämtning under natten. I vårt ständigt vakna samhälle kan det vara lättare sagt än gjort. Att tänka på att sömnen är något du ger dig själv, som stöttar dig och är det bästa sättet att skapa förutsättningar för en bra morgondag, är ett sätt att öka motivationen till att släppa det du gör och gå och lägga dig.

Det andra är att fundera lite på hur din återhämtning ser ut under dagen. Hur mycket av det du gör är stressande och utmanade? Och hur mycket är kravlösa uppgifter? Om du upplever mycket stress finns det två saker att göra: jobba på att ta bort stressmomentet eller jobba med att tänka annorlunda runt den aktiviteten.

Ett exempel är träning. Något som vi vet är bra för hälsan, men som för många blir ett till onödigt stressmoment. Om jobbet är krävande kanske träning och motion behöver få vara kravlöst till sin natur? Istället för att pressa på med intervaller och tuffa träningspass kanske din hälsofrämjande motion kan få vara något avkopplande. Som promenader och några enkla korta träningspass som inte kräver så mycket förberedelser eller tankeverksamhet medan du utför dem.

Kan du tänka annorlunda runt något som du bör eller måste göra? Kan du ta bort något som i slutändan är mer stressande än givande? Kan du tänka på sömn som en del av att få rätt saker gjorda och låta din återhämtning få en mer prominent plats i ditt liv?

Det tror jag är ett bra fokus för 2018. Sköt om dig!

Ann-Sofie större.jpg

Ann-Sofie Forsmark

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa
  • Ledarskap
  • Hållbarhet
  • HR

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill