Coronakris - så funkar din hjärna

Varför oron får hjärnan ur balans – och hur du stärker din mentala hälsa.

Hälsa | ARTIKEL | MARS 2020

Det kan verka helt logiskt att ha toapapper för ett år hemma i garaget.

Det kan verka helt logiskt att ha toapapper för ett år hemma i garaget.

VEM du än är och VAR du än är, så är det nu viktigare än någonsin att fundera över din och din omgivnings mentala hälsa. Oro och förändring påverkar hjärnan, den rationella delen tas över av det automatiska systemet. Vi börjar fungera sämre. Här förklarar Maria Engström-Eriksson hur hjärnan processar omvärlden, hur stress påverkar kropp och knopp - och kommer med lösningarna för att hantera det som kommer att vara avgörande för att vi ska fungera på topp och behålla hälsan på det mentala planet.

Kanske tillhör inte just du inte de som hamstrat balar med toapapper, pasta och ris. Men kanske har du precis som jag ändå köpt ett par rullar extra och lite konserverade bönor. Insett lite generat att det verkat helt ologiskt och förundrats över hur irrationellt vi ibland agerar. Mest andra förstås, men med handen på hjärtat, kanske, kanske man själv också. I alla fall en liten smula. Ibland.

Vad är det då som får våra hjärnor att sluta fungera klokt, logiskt, sansat? Och vad kan vi göra för att hjälpa vår egen och andras hjärnor att fungera bättre?

Hjärnans automatiska och rationella system – X och C

För att förstå detta behöver vi titta på hur våra hjärnor processar och hanterar omvärlden. Något förenklat kan vi beskriva det som att hjärnan har två olika system, två olika sätt att processa. Vi har ett automatiskt system och ett rationellt system. Det automatiska kallas ibland för x-systemet som i RefleXive och det rationella för c-systemet som i RefleCtive.

Två system som för det mesta fungerar tillsammans i harmoni och som gör oss snabbtänkta, smarta, kreativa och kloka. Men när harmonin bryts blir det fel.

X-systemet är hjärnans autopilot, vår vanemaskin. Det är ett system som är energieffektivt och blixtsnabbt eftersom det kan göra många saker samtidigt. Det är också ett system som reagerar på instinkt och drar nytta av alla våra tidigare kunskaper och erfarenheter. Men det är också ett system som är offer för en massa förutfattade meningar och fördomar. som drar förhastade slutsatser. Ett system som lite för snabbt drar slutsatser och bygger rena konspirationsteorier av informationsbitar som inte har med varandra att göra. Ett system som reagerar känslomässigt och fullständigt saknar impulskontroll.

C-systemet är lite mer eftertänksamt, det kan beskrivas som vårt medvetna rationella system. Det som kickar in när vi ska lösa problem, fatta beslut, göra en analys, kontrollera våra känslor och se saker i lite perspektiv. C-systemet är energikrävande, kan bara göra en sak i taget och blir snabbt uttröttat. Och framför allt är det väldigt känsligt för stress.

C-systemet är normalt X-systemets räddning. C kan kliva in och säga – Men du, det där verkar ju inte riktigt logiskt. Tror du verkligen att det stämmer? Sansa dig lite nu, det kanske inte är så farligt som det låter. Som kan lugna de starka känslorna, hjälpa till att stoppa oss från att agera snabbt och på impuls.

Och det är här vi kommer till förklaringen på vad vi kan göra för att hjälpa hjärnan att fungera bättre. När vi blir för stressade fungerar C-systemet sämre. Den rationella delen av vår hjärna loggar helt enkelt ut. Kvar har vi att fungera med X-systemet. Det blir helt enkelt inte så bra.

"Den rationella delen av vår hjärna loggar helt enkelt ut."

– Maria Engström-Eriksson

Stress kan komma direkt likväl som över tid

Men för att backa lite - vaddå stress? Nja, stress är ju ett ord som vi alla kanske har lite olika tolkning på. Något som en del tror är bara har med att ha för mycket att göra, men rent biologiskt är stress en reaktion på något som hotar oss, ett försvar. En reaktion för att kunna fly eller fäkta, flight or fight på engelska. Stress är helt enkelt en biologisk reaktion som påverkar både kroppen och hjärnan. 

För kroppen handlar det om att det sympatiska nervsystemet drar igång. Kroppen ställer om för att fly eller fäkta, för att kunna rädda oss från faran. Sådär som den behövde göra för 200.000 år sedan när farorna mest handlade om vilda djur och fientliga människor. Det innebär bland annat att vi får mer blod ut i musklerna, snabbare puls, höjt blodtryck och snabbare blodkoagulation. Matsmältning och sömn påverkas negativt eftersom det inte är det viktigaste nu när det handlar om att överleva. Och även om det som hotar oss idag är lite annorlunda så är kroppens reaktion på ett upplevt hot detsamma.

Vid hot och fara skärper hjärnan först till sig för att kunna hantera faran. C-systemet funkar bättre initialt, men när stressen blir för stor och framförallt långvarig så fungerar C-systemet sämre och stänger till slut ner. Relationen mellan hur bra C-systemet fungerar och hur hotad hjärnan känner sig ser ut som en upp-och-nervänd U-kurva.

Inverterad U-kurva

Kroppens reaktion är i sig en viktig faktor som vid långvarig stress kan kopplas till en mängd sjukdomar som till exempel hjärtkärlsjukdomar och diabetes. Hjärnans reaktion är en förklaring på varför vi inte längre fungerar rationellt. Det är en effekt som kommer direkt, men som också byggs upp över tid. 

Coronakris

När vi nu i Corona tider känner oss hotade av det okända, blir osäkra på hur vi kommer drabbas, inte riktigt vet hur vi ska agera, inte vet vilka vi ska lita på. När vi blir oroliga för våra vänner, familj och släktingar. Det är då våra C-system börjar fungera sämre. Det är då det kan verka helt logiskt att ha toapapper för ett år hemma i garaget. Tro att svenska myndigheter inte har koll och att det nog dessutom är en enda stor konspiration för att slå sönder det kapitalistiska systemet eller vad ett kreativt X-system nu kan komma på. För det är ju det som är styrkan med X-systemet, att kunna röra sig lite fritt utanför boxen och generera de innovativa idéerna. Men helst bör vi göra det med ett vaket och alert C-system. Ett C-system som kan ställa frågan – men är det verkligen så? Är det logiskt?

Så vad kan vi då göra för att hjälpa C-systemet? Vi vet att C-systemet bättre kan hantera den stress som finns av att NUA, TRÄNA och SOCIALISERA.

Lösningar för stärkt mental hälsa 

NUA är att tömma huvudet, att vila hjärnan från tankar. Tankar som just nu kan fastna i ältande och oro. Meditation, mindfulness och yoga är utmärkta tekniker för detta. All aktivitet som får dig att stanna till i nuet fungerar. Den aktiva medvetenheten om det dina sinnen tar in just nu. Bladen som börjar slå ut. Solen som börjar värma. Barnens goa kramar. Favoritmatens ljuvliga smak. Och NUA kan i sig också innehålla aktivitet. Att rida en häst eller lyfta 100 kg ovanför huvudet är inget man gör samtidigt som man tänker på morgondagen. När du tänker efter har du säkert dina egna sätt, dina egna knep. Använd dem och skaffa några fler. Gör det oftare.

TRÄNA behöver kanske inte förklaras hur man gör, men det är lite intressant varför. Och en av anledningarna är att kroppen i stress har förberett sig för att fly eller fäkta, hela systemet är riggat för fysisk aktivitet. Ett system som behöver det fysiska utloppet för att återfå balansen. Så när vi inte är fysiskt aktiva vid stress bygger vi bara på lagren av stresshormoner istället för att skölja ur dem så som det en gång var tänkt. Så rör på dig. Ta raska promenader, dansa som om ingen såg dig, bygg ditt kreativa hemmagym, spring och hoppa.

"Våra hjärnor tror att vi är hjälplösa om vi inte är del av en grupp och har människor omkring oss. Så här behöver vi vara kreativa."

– Maria Engström-Eriksson

SOCIALISERA är kritiskt för oss som flockdjur. Isolering är förödande, det är ett hot i sig för hjärnan och spär på den stress vi redan har. Vi vet att vi är hjälplösa utan andra människor. Eller snarare tror våra hjärnor att vi fortfarande år 2020 är hjälplösa om vi inte är del av en grupp och har människor omkring oss. Så här behöver vi vara kreativa. För oss som börjat jobba hemifrån har Skypefikor, digitala luncher och videomöten ökat. Jag tror att vi kommer hitta ännu fler nya sätt. Och glöm inte bort alla de som redan har behövt isolera sig, de som kanske inte har de naturliga digitala mötesplatserna. Hur kan du visa dem att de fortfarande är med?

Ta hand om dig!

Maria Engström Eriksson

Maria Engström-Eriksson

Expert på hjärnans påverkan i ledarskap och förändringsprocesser

  • Följ skribent

Maria är föreläsare, facilitator, coach och forskare med bas i det egna företaget Matheva. Med ett ben i forskningen och ett i verkligheten kombinerar hon det senaste inom psykologi och hjärnforskning med verkliga erfarenheter från ledarskap och lyckat förändringsarbete. Hon är övertygad om värdet av stimulans och utmaning både mentalt, fysisk och socialt, så hittar man henne inte med näsan i en vetenskaplig artikel kan man hitta henne i crossfitboxen eller i glatt samspråk med andra människor.

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa

Maria Engström Eriksson

Maria Engström-Eriksson

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa

Dela:

Andra har också läst

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill