Deadline nu – eller ”i framtiden”?

Vårt sätt att kategorisera tiden kan få oss att skjuta upp arbetet, visar forskningen.

Ledarskap | HR | Planera | ARTIKEL | AUG 2015

Har du problem med prokrastinering? Det kan bero på att du kategoriserar tiden på fel sätt. En ny studie visar att vi är mer benägna att genomföra en uppgift om vi kategoriserar deadline som en del av nutiden, än om vi ser den som en framtida händelse. Och vår uppfattning om vad som är nutid respektive framtid följer sin egen, skruvade logik.

Prokrastinering innebär att vi skjuter en jobbig arbetsuppgift på framtiden. Det säger sig därför självt att vår tendens att prokrastinera är nära relaterad till hur vi uppfattar tiden. Ju mer du intalar dig att du fortfarande har gott om tid på dig, desto större är risken att du skjuter upp jobbet ytterligare en timme, en dag eller en vecka.

Vad är det egentligen som händer i ditt huvud när du intalar dig att du lika gärna kan spara det jobbiga till en annan dag?

I grunden har det att göra med vår tendens att kategorisera saker som antingen ”nutida” eller ”framtida”, skriver tidningen Psychology Today.

Nutid eller framtid?

När vi kategoriserar en deadline som tillhörande nutiden så är det sannolikt att vi börjar jobba för att uppnå målet. Om vi däremot ser deadline som en del av framtiden så är risken större att vi skjuter på arbetet.

I en studie som publicerades i tidningen Journal of Consumer Research år 2014 har forskarna tittat närmare på hur vi människor uppfattar tiden. Studien visar att vårt sätt att kategorisera tiden är allt annat än logiskt och rationellt.

Deltagarna i studien fick i uppdrag att genomföra en uppgift inom sex månader – uppdraget var att öppna ett bankkonto och ta emot en belöning. Vissa deltagare fick uppdraget i juni med december som deadline, medan andra fick uppdraget i juli med januari som deadline.

Hur tror du att det gick?

Jo, de deltagare som hade december som deadline slutförde uppdraget i högre utsträckning än dem som hade januari som deadline. Trots att både grupperna alltså hade lika lång tid på sig.

Förklaringen tros vara att de som hade december som deadline såg detta som ett nutida åtagande, medan de som hade januari som deadline såg det som en framtida händelse – eftersom den skulle infalla i ett nytt kalenderår.

Ologisk syn på tiden

Liknande experiment i samma studie visade att deltagare som fick sju dagar (alltså exakt en vecka) på sig – från tisdag till tisdag – att genomföra ett uppdrag var benägna att sätta igång direkt, medan de som fick en dag extra på sig med onsdag som deadline tenderade att skjuta på det.

Huruvida man har en vecka på sig eller ”lite mer” än en vecka tycks alltså spela roll för hur man väljer att kategorisera händelsen, antingen som nutida eller som framtida.

Forskarna lyckades också manipulera deltagarnas sätt att kategorisera tiden genom att färg-koda kalendern på olika sätt, vilket ytterligare understryker hur märklig vår logik är när vi bedömer om en viss händelse tillhör nutiden eller framtiden.

Om du vill bekämpa prokrastinering, hos dig själv eller hos andra, bör du alltså se till att deadline på ett eller annat sätt hamnar i kategorin Nutid. Någon enkel lösning finns nog inte, men ett sätt kan vara att dela upp stora deadlines i flera, små delmål – så att det första ligger i absolut närtid, det andra följer direkt efter, och så vidare.

Oavsett hur du gör så är det viktigt att komma ihåg att vår syn på tiden inte är objektiv eller logisk. Lura inte dig själv – nuet försvinner på ett ögonblick, och framtiden dyker upp snabbare än du anar.

Einar Wiman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap
  • HR
  • Planera

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill