Hissad eller dissad – hur härskartekniker påverkar våra hjärnor

Del 1 M.A.S.T.E.R-modellen - hoten som skapar stress, påverkar den mentala förmågan och försämrar prestationen.

Hälsa | ARTIKEL | OKT 2020

Härskartekniker är vapnet mot vår sociala trygghet.

Härskartekniker är vapnet mot vår sociala trygghet.

I slutet av 70-talet myntade den norska socialpsykologen och partiledaren Berit Åhs begreppet härskartekniker. Med ena foten i en tuff politisk värld, där knepen avlöste varandra, och den andra förankrad i en nyfikenhet kring hur vi fungerar som individer och i grupp växte det fram en tanke. Fanns det ett mönster som användes för att stärka maktpositioner och förminska motståndare och opponenter? Fanns det i så fall ett värde i att tydliggöra detta så att vi bättre kunde se det och motarbeta det? Och vad bestod i så fall detta mönster av? 

Med ett tydligt ja på de första två frågorna gav hon sig i kast med att avkoda de beteenden hon såg. Hon valde att kategorisera dessa beteenden under rubrikerna osynliggöra, förlöjliga, undanhålla information, dubbelbestraffa (det uppfattas som fel hur man än gör) samt påföra skuld och skam. 

Jag tänker inte gå djupare in på dessa här utan istället fokusera på vad det är i våra hjärnor som gör att dessa är så farligt effektiva. Att vi påverkas så starkt av dessa härskartekniker. Som gör att de fungerar. Som gör att en person som utsätts för härskartekniker känner sig förminskad, blir stressad, presterar sämre och därmed utgör ett mindre hot ur ett maktperspektiv. 

Låt oss börja med att backa bandet - vår version av hjärnan är mer än 100 000 år gammal, kanske 200 000 år lite beroende på vad man menar med version. En hjärna vars ursprungliga och kanske huvudsakliga fokus var att se till att vi överlevde och säkra någon form av genetisk spridning. En hjärna försedd med ett sinnrikt system byggt för att detektera, minimera och undanröja hot i en helt annan verklighet än dagens. Hot som kunde vara fysiska, men i minst lika hög grad sociala eftersom människan utvecklats som ett flockdjur med en historiskt låg förmåga till överlevnad i ensamhet. Då. Fast idag kan vi naturligtvis rent praktiskt mycket väl överleva utan flocken, fast det förstår inte vår 100 000-åriga hjärna. Vi är helt enkelt inte smartare än så – på ett plan.

Och om vi nu är känsliga för dessa sociala hot. Och om härskartekniker är vapnet mot vår sociala trygghet. Vad är det då mer specifikt som sätter oss ur balans?

M.A.S.T.E.R-modellen – det som påverkar våra hot- och belöningssystem

Ett sätt att beskriva detta är med hjälp av M.A.S.T.E.R. En modell som sammanfattar ett antal faktorer som påverkar hjärnans hot- och belöningssystem. Ett antal faktorer som tydligt har visat sig påverka vår stressnivå, vår mentala förmåga och vår förmåga att prestera. 

Man kan förenklat likna dessa vid 6 stycken hinkar med vatten. Om man tappar ur vatten i en hink känner sig hjärnan hotad och reagerar med ett fysiskt stresspåslag. Om vi fyller på vatten uppfattar hjärnan det som en belöning. Ett mindre stresspåslag påverkar vår kognitiva förmåga positivt och vi ökar vårt fokus, men om stresspåslaget blir större eller mer långvarigt blir vår kognitiva förmåga sämre, vi presterar sämre och vi mår sämre. Vi kan framförallt se en effekt i aktiviteter som kräver fokus, analysförmåga, beslutsfattande och problemlösning. Vi presterar sämre, känner oss och uppfattas som mindre smarta, kan hantera situationer sämre och blir en skugga av allt det fantastiska vi faktiskt är.

Så vilka är då dessa faktorer? Vad står bokstäverna i M.A.S.T.E.R för och hur påverkas de av härskarteknikerna? 

Meaning – vårt behov av att förstå och känna meningsfullhet. Vi vill förstå varför vi gör det vi gör och känna en mening i det – att inte drabbas av meningslöshet.

Autonomy – vårt behov av frihet och möjlighet att välja. Vi söker friheten att själva få bestämma och vara med och påverka - att inte känna sig fången och detaljstyrd. 

Status – vårt behov av att vara viktiga. Vi vill veta att vi spelar roll och har en viktig plats i gruppen - att inte marginaliseras

Truth – vårt behov av att veta och förstå. Vi söker sanningen och jagar efter mer information - att inte bli förd bakom ljuset. 

Equality – vårt behov av rättvisa. Vi eftersträvar balans, etik och moral, det schyssta och rättvisa – att slippa fulspel.

Relations – vårt behov av tillhörighet. Vi behöver samhörigheten med andra, att få tillhöra en grupp, att bli sedda och hörda – att till varje pris undvika utanförskap, utfrysning och osynliggörande.

Härskarteknikernas mönster- tömmandet av M.A.S.T.E.R-hinkarna

Kopplingen mot Berit Åhs ursprungliga definitioner är tydlig och många av härskarteknikerna slår mot flera av M.A.S.T.E.R-delarna. 

Osynliggöra slår kanske tydligast mot relations, att inte få vara med, men också mot status och vårt behov av truth eftersom vi inte släpps in. 

Förlöjligandet slår mot status och riskerar vår plats i gruppen, relations. 

Undanhållandet av information förhindrar vårt sökande efter information och truth, det minskar också den upplevda statusen och ökar känslan att inte riktigt få vara med, relations. Dessutom minskar det möjligheten att agera med autonomy eftersom man inte har rätt information för att göra rätt saker. 

Dubbelbestraffningen skapar naturligtvis en stor osäkerhet eftersom det inte går att göra rätt. 

Påförandet av skuld och skam minskar känslan av status och känslan av att vara accepterad i gruppen, relations. På toppen av alla dessa påverkas troligen equality baserat på att man känner sig orättvist behandlad i hela situationen. 

Du kan säkert hitta fler kopplingar hur härskartekniker slår negativt mot M.A.S.T.E.R. Hur härskartekniker tömmer hinkarna.

Om vi tittar på varför någon väljer att utöva härskarteknik, och använder samma M.A.S.T.E.R-glasögon, kan vi också se att själva utövandet kan ge upplevelsen av påfyllnad i några av hinkarna. Den eftersträvade statusen, informationsövertaget, kontrollen och makten att bestämma. En upplevd belöning och en effekt som gör det ännu svårare att bryta mönstret.

Så om du nu står där med någon som valt att medvetet eller omedvetet tömma dina hinkar för sin egen vinnings skull, vad kan du göra?

  1. Se mönstret - förstå vad som händer 
    Att förstå sin egen reaktion och vad den beror på är ett effektivt sätt att hantera sin stress. Ett sätt att göra det är att ta perspektiv, att se sig själv och situationen utifrån, vara lite nyfiken på vad som egentligen händer. Att se mönstret hjälper oss att backa ur våra känslor och mer neutralt analysera vad som händer.

  2. Välj – är det värt att ta fighten eller bättre att lämna
    Alla fighter är inte värda att ta. Att förstå vad som händer men med högburet huvud helt enkelt lämna arenan behöver inte vara ett nederlag. Det kan vara att agera vuxet i ett sammanhang som hamnat i sandlådan.

  3. Fyll dina hinkar – se till att kompensera för det som töms ut
    Vi har inte alltid lyxen att bara lämna. Det kan bero på att vi brinner för det vi gör. Kanske är vi beroende av jobbet rent ekonomiskt. Kanske vill vi ändå ta fighten för att någon behöver ta den. Att veta varför vi stannar och göra det till ett medvetet val hjälper oss att orka och ger en känsla av självbestämmande. Men om vi ska orka behöver vi se till att hinkarna fylls på från annat håll. Jobba medvetet och ta hjälp av nära och kära. Kanske kan inte alla hinkar fyllas, men genom att fylla någon annan mer kan det ändå skapas någon form av balans. Vi kan fylla på i någon av livets andra områden för att bättre kunna hantera där det töms ut.

Maria Engström Eriksson

Maria Engström-Eriksson

Expert på hjärnans påverkan i ledarskap och förändringsprocesser

  • Följ skribent

Maria är föreläsare, facilitator, coach och forskare med bas i det egna företaget Matheva. Med ett ben i forskningen och ett i verkligheten kombinerar hon det senaste inom psykologi och hjärnforskning med verkliga erfarenheter från ledarskap och lyckat förändringsarbete. Hon är övertygad om värdet av stimulans och utmaning både mentalt, fysisk och socialt, så hittar man henne inte med näsan i en vetenskaplig artikel kan man hitta henne i crossfitboxen eller i glatt samspråk med andra människor.

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa

Maria Engström Eriksson

Maria Engström-Eriksson

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill