Om en människa är stressad så beror det på att hon har för mycket att göra och att arbetsuppgifterna är för svåra. Åtminstone är det så vi vanligtvis förstår begreppet stress. I själva verket är fenomenet mer komplicerat än så, skriver tidningen New York Times i en artikel som publicerades nyligen.

Det finns minst tre utbredda missförstånd om stress, förklarar tidningen. För det första att stress vanligtvis beror på att man har för mycket arbete, för det andra att det alltid är dåligt och för det tredje att det oundvikligen skadar hälsan.

Uttråkad - och stressad

Visst händer det att människor blir stressade för att de har för mycket att göra. Men idag används ordet "stress" som om det vore en synonym till ordet "jäkt", vilket det absolut inte är. Jäkt är ett yttre skeende, medan stress är en mental överansträngning, alltså någonting som händer i människans inre.

Man kan bli stressad av att ha för mycket att göra, men man kan också bli det av att ha för lite att göra. Forskning har visat att den som har för lite att göra eller är uttråkad kan drabbas av exempelvis muskelspänningar, magont och huvudvärk. New York Times berättar om en nyligen publicerad studie som visar att försökspersonerna blev mer stressade av att titta på en tråkig film (män som hängde tvätt) än de blev av att titta på en sorglig film.

Det spelar också stor roll vilken typ av arbete man gör. Vissa jobb som är väldigt monotona kanske är tråkiga trots att man har mycket att göra. Då kan det hända att stressen beror på själva tråkigheten snarare än på arbetsmängden, även om vi spontant förklarar stresskänslorna med att vi har för mycket att göra.

Positiva aspekter

Det andra stora missförståndet om stress, skriver New York Times, är att det alltid är dåligt för oss. Denna föreställning är problematisk, särskilt om vi sätter likhetstecken mellan stress och ett fullspäckat schema. Risken är då att vi avstår från att engagera oss i saker, av rädsla för att bli stressade.

Forskning visar att stressen påverkar oss på olika sätt beroende på vad vi själva förväntar oss att den ska få för konsekvenser. I en studie gjorde forskarna ett experiment på en arbetsplats där personalstyrkan just hade skurits ner med 10 procent. En tredjedel av de kvarvarande anställda fick titta på tre filmer som alla underströk de positiva effekter som stress kan ha på människan (till exempel att stressen sätter fart på hjärnan och och de kognitiva funktionerna, samt gör oss mentalt starkare).

Den andra tredjedelen av de anställda fick se filmer som fokuserade på de negativa konsekvenserna av stress, exempelvis depression och oro. Den sista tredjedelen fick inte se någon film alls.

Studien visade att den tredjedel av de anställda som hade fått information om de positiva aspekterna av stress presterade bättre i pressade arbetssituationer än de två övriga grupperna. Det betyder inte att man ska blunda för de oerhörda problem som stress kan medföra - men studien visar ändå att vårt sätt att se på stress påverkar vår förmåga att hantera den.

Påverkar hälsan

Resonemanget ovan gäller inte bara stressens påverkan på vårt arbete, utan också på vår hälsa. Den tredje stora missuppfattningen om stress är att den oundvikligen skadar hälsan, skriver New York Times. Studier har visat att människor som själva tror att stress påverkar deras hälsa "mycket eller extremt mycket" löper 50 procent större risk att dö i hjärtattack - även i de fall då olika riskfaktorer i livsstilen hade justerats. Stressen blir alltså farligare om vi själva betraktar den som väldigt farlig.

Stress är i många fall ett allvarligt problem som inte får bagatelliseras. Men det är också viktigt att ha en heltäckande och nyanserad bild av problemet. Den som vill leva ett aktivt och engagerat liv bör därför beakta såväl positiva som negativa konsekvenser av stress.