Förstå stressen – här är de tecken du ska ta på allvar

En tänkvärd historia om stress leder in på stresstunnlar, Yerkes-Dodsons lag och varningstecken att ta på största allvar.

Hälsa | Hållbarhet | ARTIKEL | DEC 2018

att vara stressad inte är farligt i sig, men brist på återhämtning kan göra dig utmattad.

att vara stressad inte är farligt i sig, men brist på återhämtning kan göra dig utmattad.

Att forskning bevisar att stress är skadligt för oss kommer säkert inte som någon nyhet för dig – men historien bakom upptäckten kanske är det? Och modellen Yerkes-Dodsons lag som förklarar stresskurvan kan vara en ny bekantskap. Värk i axlarna, sömnproblem och en sjunkande livslust är alla varningstecken att ta på största allvar, liksom svårigheter att prioritera samt svårt att känna empati med andra. Hantera din stress så tidigt du kan – det kommer du och din omgivning att tjäna på i längden.

En psykolog gick runt på scenen medan hon talade om att hantera stress. När hon lyfte ett glas med vatten förväntade sig alla att hon skulle fråga om det var halvtomt eller halvfullt - en klassiker. Istället frågade hon med ett leende: ”Hur tungt är det här glaset med vatten?” Det kom en del svar från publiken, gissningarna varierade mellan 100 och 500 gram. Till slut svarade hon på sin egen fråga: 

”Den absoluta vikten har egentligen ingen betydelse. Hur tungt det är beror helt och hållet på hur länge jag håller det. Om jag håller glaset i en minut är det inget problem. Om jag håller det i en timme kommer jag att ha lite ont i armen. Om jag håller det i en dag kommer min arm att kännas domnad och förlamad. I varje enskilt fall har glaset oförändrad vikt, men ju längre tid jag håller det, desto tyngre blir det.

Det är med stress och oro som med det här vattenglaset. Om vi tänker på stressen och går och oroar oss ett tag händer ingenting. Om vi tänker på stressen och oroar oss lite längre kommer det att börja göra ont. Om vi tänker på stress och oro hela dagarna kommer vi att känna oss förlamade, oförmögna att göra någonting annat. Det är därför det är viktigt att du släpper det som stressar och oroar dig. Så tidigt på kvällen du kan, lägg av all stress och oro du bär på. Fortsätt inte att bära stress och oro under kvällen och inpå natten. Kom ihåg att sätta ner vattenglaset!"

Yerkes-Dodsons lag förklarar stressen

Sensmoralen i historien är att det inte är dåligt eller farligt att känna stress, oroa sig eller vara rädd. Din reaktion är naturlig och i sig helt ofarlig. Det farliga kommer när du inte kan släppa stressen och oron. Det är bristen på återhämtning som är skadlig på lång sikt, inte stressen och oron i sig. Yerkes-Dodsons lag visar att ett visst mått av stress kan hjälpa oss att prestera bättre. Det illustreras i modellen nedan som en omvänd U-kurva. 

Yerkes-Dodsons lag

Det är inte så konstigt att de stressrelaterade problemen ökar eftersom många forskare menar att vi lever i ett ADHD-samhälle. Allt pågår 24/7 och det är som om vi gasar och bromsar samtidigt för att parera allt som händer i livet. Det är svårt att släppa taget om dagen när dagen aldrig tar slut. Förr i tiden var det tyst och lugnt på kvällen. Inga telefoner eller tv-apparater utan en stilla stund i ett halvmörkt rum. Inte konstigt att vi då kände mindre oro och rädsla. Vem blir inte stressad av att få 158 mejl på en och samma dag?

Forskning bevisar att stress framkallar sjukdom

Ordet stress användes redan på 1920-talet, men blev fastställt och klassificerat av forskaren Hans Seyle på 1930-talet. Hur det gick till förtjänar att berättas eftersom det egentligen var ett misstag. 

Seyle forskade inom endokrinologi, vilket innebär att han studerade olika hormoner och dess effekter på människokroppen. Han var ung och ambitiös och ville göra karriär, så när han kom över ett extrakt från en kvinnas äggstockar såg han sin chans att studera det närmare. Han valde att injicera små doser av extraktet i sina labbråttor, men eftersom råttorna hela tiden smet från honom tvingades han jaga dem runt hela labbet. Enligt uppgift kunde han hålla på i flera timmar med denna dagliga råttjakt. 

Detta pågick i några månader tills Seyle sedan dissekerade råttorna för att se vilken effekt äggstocksextraktet haft på råttorna och i förlängningen har på oss människor. Det han såg gjorde honom förvånad. Råttorna hade fått magsår, förstorade binjurar samt ett förtvinat immunförsvar. Seyle var upprymd, för så tydliga effekter hade han inte väntat sig. Turligt nog var han en mycket noggrann forskare och gjorde om studien på nya råttor, en så kallad kontrollstudie, med saltlösning istället för hormonextrakt. Tyvärr hade han inte blivit skickligare med injektionerna så även dessa råttor blev jagade varje dag. Efter några månader blev råttorna dissekerade och återigen blev Seyle förvånad, den här gången för att råttorna uppvisade samma symptom som de tidigare råttorna. 

En vanlig forskare skulle kanske ha gett upp och gått vidare till något annat projekt men Seyle var fast besluten att förstå vad som hänt råttorna. Ett tag trodde han att det var själva injektionen som var boven i dramat, men eftersom han var så samvetsgrann testade han att utsätta nya råttor för andra påfrestningar. Det sägs att de fick utstå hemskheter såsom kyla, värme, oavbruten motion och olika kirurgiska ingrepp. Alla råttor fick samma symptom som de tidigare så Seyle kunde utesluta att det var själva injektionen som gav symptomen. Hans insåg då att han upptäckt något nytt: att vi blir sjuka av icke-specifika obehag. Redan då sammanfattade han det i två punkter som gäller än idag:

  1. Kroppen reagerar likartat nästan oavsett vilket obehag som utlöser en stressreaktion = generellt adaptionssyndrom.
  2. Stress kan framkalla ohälsa och sjukdom.

Stresstunneln – ett användbart begrepp

För att förstå stress och hur det bidrar till ohälsa är begreppet stresstunneln användbart, andra ord för samma fenomen är stresskonen och utmattningstratten. När vi är lugna och inte känner oss stressade har vi full tillgång till hela vår kapacitet. Vår kognitiva förmåga är optimal. Vårt minne presterar på topp liksom vår kreativa förmåga och vi känner empati för andra i arbetsgruppen. När stress uppstår och vi går neråt i stresstunneln är det första som försvinner den så kallade vi-känslan. Vi tappar känslan för andra i vår omgivning och börjar fokusera på oss själva (självscanning). Vi tappar alltså vår förmåga till medkänsla. Det gäller även medkänsla med oss själva, så kallad självmedkänsla. Vi blir hårda mot oss själva och mot andra. Vi kör nu vårt eget race. 

När du hör någon säga att de skiter i de andra och kör sitt eget race innebär det alltså att de är stressade eller rädda för någonting. Vi är biologiskt programmerade att fokusera mer på oss själva när vi upplever oss stressade. Vi blir mindre närvarande och får svårare att få kontakt och känna med andra människor. Idag är detta ett reellt problem på många arbetsplatser. Förr i tiden bad chefer sina medarbetare att arbeta mer. Idag måste de be dem att arbeta mindre eftersom de noterar allt sämre prestationer från stressade medarbetare. 

Produktionen av nya hjärnceller minskar vid stress

Andra förmågor minskar också vid stress. Exempelvis tappar vi kontakten med vårt minne och blir mer glömska. Det beror på att närminnet försämras och produktionen av nya hjärnceller minskar vid stress. Det gör att vi missar viktiga saker, vilket naturligtvis bidrar till ytterligare stresspåslag. Tänk dig att du kommer ut på parkeringen och inte minns var du ställde bilen. Ett inte helt ovanligt första tecken på att närminnet är tillfälligt utslaget. Var du inte stressad innan så blir du det alla gånger nu!

När stressen ökar ytterligare blir vi helt fast i våra egna tankar och upplever tunnelseende. Reaktionen kan vara så kraftig att den slår ut vår förmåga fullständigt, vilket kan innebära att vi inte ens kommer upp ur sängen (utmattning/utbrändhet). 

Det är viktigt att förstå att det är våra tankar som lurar oss att bli rädda. Det är stor skillnad på rädsla och fara. Vid verklig fara är det bra att du blir rädd, men upplever du rädsla utan någon reell fara är det tvärtom. Att ständigt vara på din vakt sliter snabbt ut dig. Det är som om din kropp vore i ständig alarmberedskap. Det orkar den inte i längden, den måste få koppla av och återhämta sig.

Minnesregel: Det är inte din situation som stressar dig. Det är tankarna om din situation som gör det.


Kroppsliga symptom på stress

  • muntorrhet
  • magvärk
  • huvudvärk
  • värk i axlar
  • yrsel
  • sömnproblem
  • utmattning
  • ingen sexlust/impotens
  • färre ägglossningar och ökad risk för missfall
  • kallsvettning
  • hjärtklappning
  • ingen matlust
  • ingen livslust

Beteenden och tankar som kännetecknar stress

  • virrig
  • hetsig
  • glömsk
  • bråkar 
  • svär
  • svårt att prioritera
  • svårt att känna empati
  • egoinriktad
  • känsla av overklighet
  • ledsen
  • ångestfylld
  • skuldtyngd

Kom ihåg det jag sa tidigare: att vara stressad inte är farligt i sig, men brist på återhämtning kan göra dig utmattad. Känner du igen dig i flera av symptomen ovan kan de på sikt vara skadliga för dig, därför råder jag dig att söka professionell hjälp innan det går för långt. Ju längre du går utan återhämtning, desto längre och svårare blir rehabiliteringen. Stress under lång tid bryter bokstavligen bryter ner kroppen, det är det som gör att man bli så utmattad. Kroppen gör helt enkelt av med mer energi än den kan alstra. Den får också svårare att ladda upp dig igen.

Thomas Lundqvist

Ledarskap, beteende och medarbetarutmaningar

  • Följ skribent

Thomas Lundqvist är civilekonom och ledarskapsexpert. Thomas arbetar idag som författare, föreläsare och chefscoach. Hans passion för ledarskap och beteendeproblem är något som han vill sprida och dela med andra. Här på Motivation.se kommer Thomas skriva om ledarskap och beteendeproblem på arbetsplatsen. Detta för att du ska få en ökad förståelse och ”höjt metodtak” för att förebygga och hantera alla problem på din arbetsplats.

https://www.brainscan.se/

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa
  • Hållbarhet

Thomas Lundqvist

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Hälsa
  • Hållbarhet

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill