Plan B – nödvändighet eller hinder?

Att ha en backup-plan minskar chansen att nå målet – åtminstone i vissa fall, enligt ny forskning.

Coacha | Karriär | ARTIKEL | SEP 2016

Plan B – nödvändighet eller hinder?

Plan B – nödvändighet eller hinder?

”Man ska alltid ha en plan B!” Det låter som ett väldigt gott råd, eller hur? Men vid närmare eftertanke så är det kanske inte alltid så bra att planera för ett eventuellt misslyckande. Ny forskning visar nämligen att förekomsten av en plan B minskar rädslan för de negativa känslor vi förväntar oss vid ett misslyckande. Därmed minskar också drivkraften att lyckas, menar forskarna. Detta gäller emellertid bara vissa typer av prestationer.

Att ha en plan B när man ska försöka sig på någonting svårt och riskabelt ses av många som en självklarhet. Vare sig det handlar om att starta ett eget företag eller testa en ny karriärväg, eller någonting ännu mer äventyrligt, så tänker nog de flesta någon gång tanken: ”Vad ska jag göra om det här går käpprätt?”

Att förbereda sig för ett eventuellt misslyckande ses som sunt förnuft, ofta med rätta. Men är det alltid bra att ha en plan B?

En ny studie gör gällande att det finns stora nackdelar med att ha en backup-plan, rapporterar bland andra Washington Post. Forskarna Jihae Shin från Wisconsin School of Business och Katherine Milkman från Warton School/University of Pennsylvania visar i ny forskning att personer som tänker ut en plan B har mindre chans att lyckas förverkliga plan A.

Hur påverkas vi av en reservplan?

Bakgrunden till studien var att Jihae Shin själv som student hade bestämt sig för att inte ha någon plan B, eftersom hon kände att den skulle distrahera henne från plan A: Att bli forskare inom akademin. Shin lyckades, trots att avsaknaden av en reservplan gick emot konventionell visdom.

Shin och Milkman bestämde sig därför för att genomföra en rad forskningsexperiment för att se hur människor påverkas mentalt av att ha en plan B. I en av studierna fick försökspersonerna till exempel i uppgift att sätta ihop meningar av ord som stod i oordning.

De som lyckades bäst skulle belönas, antingen med gratis snacks eller genom att tillåtas gå hem tidigare från studien. Några av deltagarna ombads också tänka ut en reservplan med olika idéer om hur de skulle kunna få gratis mat eller extra ledig tid även om de inte lyckades bra i testet. De andra experimenten hade liknande upplägg.

Plan B dåligt – i vissa fall

Resultaten visade att deltagare som hade tänkt ut en plan B lyckades sämre på testen. Intervjufrågorna som ställdes efteråt bekräftade också delvis att förekomsten av en reservplan hade minskat dessa deltagares motivation att göra bra ifrån sig på testet.

Forskarna säger att en plan B kan ha negativ inverkan på en persons möjligheter att nå sina mål, framför allt om vägen dit ska gå via ansträngning och hårt arbete. Om målet snarare nås genom tur eller skicklighet är den negativa effekten av en reservplan inte lika stor.

Skälet till att en plan B minskar våra chanser att nå målet är att den reducerar vår rädsla för de negativa känslor som ett misslyckande kan orsaka, menar Shin och Milkman. Rädslan för att misslyckas kan nämligen vara en stark drivkraft som hjälper oss att jobba mot målet. Om du har en reservplan så slappnar du av – och börjar kanske undermedvetet vänja dig vid tanken att misslyckas. Viljan att lyckas blir då inte lika stark.

Studien är vad den är – intressant, men knappast skäl nog att slopa backup-planer för all framtid. Den väcker emellertid en väldigt intressant frågeställning som är väl värd att fundera på: Hur påverkas du av att ha en plan B? Om du påverkas negativt, vad kan du göra åt det problemet?

Einar Wiman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Coacha
  • Karriär

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill