Därför funkar inte bestraffning

Thomas Lundqvist: Att bestraffa ”besvärliga” medarbetare fungerar inte i längden.

Ledarskap | ARTIKEL | OKT 2016

Därför funkar inte bestraffning

Därför funkar inte bestraffning

De flesta tycker att det daltas för mycket med ”besvärliga” medarbetare och att det istället gäller att sätta gränser och visa vilka konsekvenser deras felaktiga beteende får. Detta bygger på den enkla men felaktiga tanken om bestraffning. Du tror att om du straffar människor kommer de att sluta upp att vara så besvärliga eftersom de inte vill bli straffade. Denna tanke är rimlig och i högsta grad logisk men med ett litet problem: Den fungerar inte i verkligheten. Tvärtom. Det beteende du vill bestraffa ÖKAR i både omfång och frekvens.

All forskning visar på att bestraffning, till och med i dess yttersta form, fängelse eller till och med dödsstraff har mycket liten eller ingen preventiv effekt. Det är alltså så att hot om konsekvenser och bestraffning inte ger den önskvärda effekten på den delen av befolkningen som har en nedsatt förmåga att visa önskvärda beteenden.

På alla andra har den en preventiv effekt, men ändå relativt begränsad eftersom du och jag har en förmåga och impulskontroll att se till att undvika att hamna i en sådan situation. Jag tror inte att det är risken för fängelsestraff som avhåller dig från att stjäla? En nyligen genomförd studie av Skatteverket visade på att endast en liten andel skulle fuska med skatten även om de visste att de inte skulle åka fast.

Hjärnan belönas

Viljan att bestraffa felaktigt beteende finns naturligt i oss alla och kan skilja sig mycket, vilket du säkert har märkt. Det finns säkert flera i din omgivning som tycker att du ska sätta ned foten tydligare. De kanske till och med straffar kollegan på olika sätt utan din vetskap? Detta kan ha en fysiologisk förklaring som inom forskningen benämns som de Quervain-effekten. Effekten består i att hjärnforskare har kunnat identifiera att ett visst område i hjärnan aktiveras i samband med bestraffningar. De som bestraffar blir faktiskt belönade av hjärnan och bestraffningen kändes bra. Bestraffaren upplever en känsla av rättvisa och makt.

Skälet till detta anförs som att det är bra ur ett evolutionärt perspektiv. Föreställ dig att en person gjorde något, för 1 000 år sedan, som hotade hela gruppens existens och att sedan någon agerade och slängde ut dem ur flocken och därmed räddade alla.

Problemet är att vi fortsatt göra på samma sätt fram till idag. Att kasta ut eleven ur klassrummet eller den besvärliga personen ur arbetsgruppen löser kanske problemet på kort sikt och det blir lugnt. Men vad händer i morgon och på lite längre sikt?

Slår i metodtaket

Nu vill jag att du verkligen funderar på vad du hittills gjort för att hantera besvärliga medarbetare. Har det fungerat? Om inte - varför fortsätter du att göra samma sak om och om igen, trots att du märkt att det inte har fungerat?

Det är precis samma beteende som du anser att besvärliga medarbetare har. Jag vet att jag är tydlig och hård nu, men detta är relevant. Att fortsätta göra något som inte fungerar om och om igen är inte rätt metod. Det brukar kallas för att du slår i metodtaket. Du har inga fler metoder att ta till och tar därför till dåliga eller felaktiga metoder. Det vill säga, du vet ingen annan väg ur situationen - precis det du anklagar och beskyller den besvärliga personen för.

Hur skulle du kunna göra istället? Det kommer jag att återkomma i nästa inlägg!

Thomas Lundqvist

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill