”Motivation är inte ett individuellt fenomen”

En rad olika studier visar samma resultat – oavsett kultur, ålder, kön; ekonomiska eller materiella belöningar drar ner tempo, engagemang, lust och resultat.

Ledarskap | ARTIKEL | OKT 2013

Minns du elefanten och ryttaren? Förnuftet och känslan som ibland drar åt olika håll och i värsta fall bildar en inre konflikt som leder till yttre kaos. Vi tar vidare hjälp av föreläsaren och neuroexpert Erik Fernholm för att försöka förstå hur vi kan bejaka våra känsloelefanter och styra våra ryttare. Det finns enkla sätt att faktiskt åstadkomma ett positivt resultat som håller i längden. Det gäller bara att berätta rätt historier för den närsynta och impulsiva elefanten.

Den syn vi i dag har på motivation – morotsliknelser, belöningssystem och ekonomiska ersättningar – är förlegad. Eller, den är inte bara förlegad; den är helt enkelt kontraproduktiv. 

Det här är ingen nyhet. Många känner redan till det – ändå är det så svårt att åstadkomma en förändring. Delar av oss tror fortfarande att människan är ute efter att alltid vinna så mycket som möjligt, och förlora så lite som möjligt. Vi slits mellan gamla sanningar och ny forskning. 

- Alla moderna forskningsresultat visar på samma sak – belöningar i form av “om du gör X får du Y” fungerar enbart på uppgifter som kräver minimal tankeverksamhet. Det vill säga, i princip, uppgifter som vi kan göra halvsovande. Sådana arbetsuppgifter existerar i stort sett inte längre, de tillhör den tidiga industrialismen och har försvunnit i takt med de senaste hundra årens tekniska utveckling, säger Erik Fernholm.

Han hänvisar till en rad olika studier som alla visar samma resultat – oavsett kultur, ålder, kön ; ekonomiska eller materiella ersättningar drar ner tempo, engagemang, lust, kvalitet och resultat. Så fort vi har att göra med uppgifter som kräver den minsta kreativa eller tankemässiga insats – då har belöning i förlängningen en dämpande effekt på motivationen hos människor. 

- Vår gamla modell för motivation är daterad. Inget i den förklarar våra beteenden eller varför vi gillar att göra saker som inte alls ger någon som helst belöning. Idag bygger vi organisationer på idéer och modeller som ryttaren har bestämt skapar motivation – det vill säga yttre, konkret och greppbar stimuli. Sådana idéer är ett arv från den arbetskultur som stammar från främst industrialismen men även bondesamhället. Det är en kvarleva som vi måste bryta oss ur eftersom den inte fungerar. Det är också förklaringen till att 57% av medarbetare är oengagerade eller aktivt oengagerade på arbetet - det vill säga att de gör något dagligen som går emot företagets intresse.

Två listor...

Erik berättar hur det kan gå till när han jobbar med chefsgrupper och ställer frågan “När har du mått och presterat bra tidigare?” Svaren blir alltid ett stort antal punkter: "När jag får påverka. När jag är lagom stressad. När jag vet varför arbetsuppgiften är viktig. När jag vet vad jag ska göra. När jag är utmanad."

Något intressant sker alltid i detta skede, gruppen blir ense om att alla andras svar även gäller för dem som individer. Så det finns med andra ord förståelse och insikter för prestation och välmående som är generella och inte enbart individuella. 

- Hade jag istället frågat ”Hur vill du att ditt arbete ska vara?” så hade listan sett helt annorlunda ut. Då hade vi fått svaren utifrån det som ryttaren tänker är bra - högre lön, bättre förmåner, meriterande utbildningar,  karriärmöjligheter, fler semesterdagar eller finare titel.

Erik Fernholms slutsats är given – det finns ett enormt glapp mellan det människor strävar efter och det de egentligen behöver för att må och prestera bra. Med andra ord så fokuserar vi för mycket på vad vi vill, istället för att inse vad vi behöver. Det är i grunden ungefär samma gemensamma mekanismer vi alla behöver för att känna välmående och meningsfullhet i livet – oavsett om det gäller jobb eller fritid.  

Men för att kunna använda den här kunskapen måste vi förstå den djupare. Vad innebär det här i det samhället vi byggt upp? Vilka förändringar kommer att krävas för att vi ska hitta tillbaka till kärnan av oss själva? Hur kan vi använda den nya explosiva forskningen kring hjärnans funktioner för att åstadkomma en framåtrörelse –för både människor och företag?

Gamla modeller

Erik pekar ut genom fönstret på det café där vi befinner oss. Längre bort på gatan ligger en gammal fabriksbyggnad i tegel. Idag ligger det en möbelbutik och ett gym där, men en gång i tiden kan jag föreställa mig att människor kom och gick för att arbeta långa arbetsdagar där, innanför det som idag ser ut som en massiv mur. Och här sitter jag på ett café. Sippar på en kaffe. Och jobbar… Konstrasten blir nästan svår att överblicka. 

- Vår arbetskultur och arbetsmiljö som vi ser idag är sprungen ur en gammal modell. Som den där fabriken. De som jobbade där hade enklare uppgifter och hade inte valt att göra dem, de gjorde det för överlevnad. Så är det inte längre. Idag är det i stort sett ingen i vårt priviligierade land som jobbar med enkla arbetsuppgifter och valfriheten är enorm. Även om du jobbar på ett löpande band är uppgifterna avancerade och varierar ofta under arbetsveckan. Det som håller på att hända är att näringslivet faktiskt bromsar utvecklingen genom att inte se vad känslan av välmående och meningsfullhet hos individer kan innebära. 

Erik drar ett av sina många träffande exempel.

En vän ber dig om hjälp med en flytt. Du är kanske inte jättesugen, men känner att du så klart ställer upp. Jämför den känslan med om vännen frågar ”Kan du hjälpa mig att flytta i helgen? Du får 300 spänn för besväret”. Nu har känslan förändrats - känns det inte väldigt olustigt att ta emot pengar för en tjänst från en vän? Du känner dig nästan på gränsen till lite förnärmad, eller hur?

- Men här har vi gjort ett logiskt felsteg. Anledningen att hjälpa en vän finns fortfarande kvar i det andra exemplet - plus att du får 300kr. Rent rationellt borde det bli mer motivation - inte mindre. Men det är inte så det känns. Varför? Jo, för att elefantens inre motivation och ryttens tankar om belöning krockar med varandra. 

Vi måste börja prata om olika typer av motivation, menar Erik Fernholm. 2/3 av oss är oengagerade eller aktivt oengagerade på jobbet. Vilket är en förödande siffra om man tänker på att alla människor i grunden är programmerade att vilja utmanas och bidra. 

Unknown photo imported from Drupal

- Väldigt få vaknar varje dag och tänker ”Jag vill inte bidra, jag vill inte åstadkomma något idag”. De företagsledare som förstår den nya bilden av motivation och använder den, låser upp mängder med prestation och nertryckt engagemang. De kommer att pulverisera sina konkurrenter – både när det gäller välmående, engagerade medarbetare, mening och vinstmarginaler. Engagerade företag har fyra gånger så hög avkastning per aktie som liknande bolag i samma sektor.

Berätta historier

I det nya synsättet på motivation ingår att vi måste få förståelse för att vi är tudelade varelser. Vi har ryttaren som vill uppnå mål, mäta, följa upp. Sen har vi den emotionellt styrda elefanten som reagerar impulsivt på omgivningen, är emotionell och har inre drivkrafter som är evolutionära. Oavsett ryttaren kommer elefanten alltid försöka gå i linje med värderingar, vilja utvecklas och utmanas, skapa ett värde för andra, bli kompetent och känna tillhörighet.

Tudelade. Vi människor besitter med andra ord två förmågor som, om vi får dem att samarbeta, blir ett oerhört kraftfullt verktyg.

- När vi lärt oss hur vi fungerar kan vi också använda den nya modellen för motivation. Den blir navet. Och runtomkring kretsar en rad metoder som vi kan använda för att konkretisera och åstadkomma förändringar i vardagen. 

Storytelling är kanske den mest effektiva metoden. Berättelser. Om oss själva, vår situation och vår bakgrund. Berättelserna blir en del av vår identitet, talar om vilka vi är och gör oss till människor i en social kontext som laddas med innebörd och mening. Utan våra berättelser och historier om oss själva blir vi mest en kroppslig individ med grundläggande behov, som vi alla delar. Alla måste äta mat och tillföra energi. Men på vilket sätt gör vi det? Där skiljer vi oss åt och bildar individuella historier om vilka vi är.

Enligt Erik Fernholm spelar vårt historieberättande stor roll, inte minst för elefanten. Det gäller såväl vår person som på organisatorisk nivå.

- Om vi har klart för oss vad som väcker människors inre driv så kan vi forma berättelsen efter det. Med kunskap om vår organisations människor och med välvilja i tanken kan vi skapa verksamheter som verkligen fungerar på djupet. Att alltid fokusera på pengar och resultat kommer att bita oss i baken. Allt handlar drivkrafterna - där autonomi och meningsfullhet är nycklar. Det andra är sekundärt. Stories kring mening är dessutom som virus, en bra gemensam företagsberättelse blir stark och inkluderande. Nya medarbetare anammar den, gör den till sin och sprider den vidare.

Ryttaren behöver historier som skapar mening i omgivningen och som logiskt kan förklara orsak och verkan. 95 % av våra beslut styrs däremot av känsloelefanten. Vi är flockdjur som konstant hakar på andras beteenden – men vill gärna tro att vi är individualister. Vi är påverkbara, av andra människor men också av miljöerna vi befinner oss i. Vi är som svampar. Suger upp och registrerar beteenden, tilltal, stämningar. Både simpelt och enormt på samma gång. Vi är inte särskilt avancerade och lätta att sätta ur spel. Men därmed också möjliga att påverka i positiv riktning, men ganska enkla medel.

Känslostyrda - på ett bra sätt

- Det finns klockrena experiment som visar att vi är mer benägna att vara negativt inställda till en person i en rekryteringssituation om vi serveras kallt kaffe under tiden som intervjun pågår, då uppfattar vi nämligen personen som “kall och saklig”. Om vi istället serveras varmt kaffe och får sitta mjukt och bekvämt får vi ett helt annat intryck av personen vi har framför oss, just det - “varm och vänlig”. Vi är omedvetet känslostyrda. Det limbiska systemet är inte ens språkligt. Det är associativ känsla rakt av.

Det här är inga dåliga nyheter. Tvärtom. Om vi blir medvetna om varför vi fungerar på vissa sätt har vi också möjlighet att börja använda det till något konstruktivt. Att berätta historier som ryttaren och elefanten kan relatera till – med sina egna förutsättningar. Bryta mönster. Erik Fernholm ger ett exempel.

- Gör det enkelt för den lata elefanten att ta beslut. Göm fjärrkontrollen. Ta ut batterierna. Lägg fram en bok på vardagsrumsbordet istället. Släng facebookappen på telefonen och gör det svårare för elefenten att göra fel, ställ fram den där rapporten och gympadojorna istället. Inom kort har du gjort förändringar som har goda chanser att bli beständiga. Det gäller en massa saker i livet.

För att sammanfatta – vi är känslomänniskor som prioriterar relationer. Våra ryttare och elefanter behöver berättelser att relatera till – berättelser som vi själva kan vara med och skapa. Vi påverkas av vår omgivning – är den kall eller varm? Är den öppen eller sluten? Kreativ eller exkluderande?

Vad säger detta oss? Som ledare och medarbetare?

- Som ledare – både av dig själv eller av andra - har du ett enormt ansvar naturligtvis. Ansvar att forma historier om dig själv, företaget och att ge andra medarbetare goda förutsättningar för att göra samma sak. Du har ett ansvar att kommunicera historien och välja dina ord – de är kraftfulla för vilken berättelse som formar företaget och de individer som företaget består av. Vad har medarbetarna för egna stories om sin tillvaro? Vilka ord omringar dem? Tror de på berättelsen? Känns den i hjärtat? Om den gör det är chanserna stora att de också börjar ”leva” den, avslutar Erik Fernholm. 

Nästa artikel kommer att handla om värderingar och självledarskap - intervju med Jan Henriksson, initativtagare till Self Leaders.

Första delen i artikelserien – Den inre elefantens gång – hittar du här.

 

Frida Nilsson

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap

Dela:

Andra har också läst

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill