Kan positivitet höja prestationen i ledningsgrupper?

Jonas Dahl, Partner Gaia Leadership, ek. mag. och doktorand Handelshögskolan i Stockholm: ”Förtroende, nytänkande och livskraft är resultat av gott ledarskap.”

Ledarskap | Innovation | ARTIKEL | DEC 2013

Prestation och resultat står högt i kurs i dagens moderna organisationer. Att vara högpresterande är för många en önskan samtidigt som de flesta av oss saknar förmågan att bli det. Vad finns det då för nycklar för att nå framgång? Två nycklar som bevisligen fungerar enligt amerikansk och svensk forskning är förmågan till positivitet och balans.


I en studie av två amerikanska forskare - Losada & Heaphy - konstaterades att prestationer i ledningsgrupper väsentligt skiljer sig åt beroende på gruppens kommunikationsmönster.

I studien kategoriserade forskarna ledningsgrupperna som hög-, mellan- och lågpresterande utifrån deras lönsamhet, kundnöjdhet och uppskattade kvalitet. Därefter undersökte man deras sätt att kommunicera utifrån tre dimensioner:
förhållandet mellan att vara undersökande respektive argumenterande, utåtfokus- respektive inåtfokus och positiv respektive negativ.

Det som särskilt utmärkte de högpresterande ledningsgruppernas kommunikation var att de uppvisade både balans och positivitet. Balans rådde i dimensionerna undersökande – argumenterande och utåtfokus – inåtfokus. I dimensionen som mätte förhållandet positivitet – negativitet uppvisade de högpresterande grupperna faktorn 5:1, dvs att varje negativt uttalande vägdes upp med fem positiva.

Förhållandet hos de lågpresterande grupperna var däremot motsatt där faktorn var 1:3, dvs varje positivt uttalande tyngdes ned med tre negativa. 

Vad säger då forskarna att denna förmåga till balans och positivitet i kommunikationen leder till? Jo, till ett flertal fördelar. Förutom högre grad av prestation uppvisar de även högre grad av flexibilitet, resiliens, ökad förmåga att hantera komplexa frågor och föränderliga omständigheter samt ökad innovationskraft.

I tillägg till denna amerikanska studie har ett svenskt forskarteam ledda av Birgitta Södergren vid Uppsala universitet kunnat fastställa att i de högpresterande grupperna rådde även högre grad av välbefinnande, socialt stöd, rolltydlighet, engagemang och lärande.

Alla dessa psykosociala friskfaktorer har en indirekt påverkan på hälsa.

Att tänka på:

  • Stanna upp mötet då och då och reflektera tillsammans – hur kommunicerar vi med varandra?
  • Är vi nyfikna, vill vi förstå mer och ställer vi frågor, eller är vi argumenterande och håller fast vid våra åsikter?
  • Hur mycket pratar vi om oss själva, t ex vad vi är bra på, våra förutsättningar, våra tillkortakommanden som grupp och hur mycket pratar vi om det som pågår utanför oss, t ex våra intressenter, kunder, brukare etc.
  • Se till att det positiva överväger det negativa - använd 80/20 regeln
  • Utmana ständigt gruppen att lyckas bättre!

Gästskribent

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap
  • Innovation

Dela:

Om skribenten

Jonas Dahl är partner till Gaia Leadership. Han är organisations- och ledarskapsskonsult sedan 10 år tillbaka med chefserfarenhet inom näringslivet. Utöver sin konsultroll doktorerar Jonas inom Organisation & ledarskap vid Handelshögskolan i Stockholm. Hans fokus är att koppla förändrings- eller utvecklingsinsatsen till ökad affärs- och/eller verksamhetsnytta. Hans  expertområde är skapandet av effektiva och högpresterande team – baserat på aktuell forskning i kombination med moderna, beprövade processverktyg.

Andra har också läst

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill