Ber du andra om hjälp att fatta beslut?

Thomas Lundqvist: Alltför många tror att de kan fatta beslut på egen hand. Men forskning visar att vi fattar bättre beslut om vi får flera sorters input.

Ledarskap | ARTIKEL | JUNI 2017

Ett grundläggande problem vid allt beslutsfattande är att många människor har en inneboende överdriven självsäkerhet. Många tror att de är bättre på att fatta beslut jämfört med andra individer. Det är detta fenomen som kallas för överkonfidens eller övertro. Detta skapar förstås ett avgörande problem vid alla typer av beslut. Det påverkar nämligen vår vilja att be om hjälp och att samarbeta med andra i teamet eller utanför teamet. Vi tror oss klara av beslut och beslutsfattande på egen hand.

Detta förklarar säkert ett antal händelser i ditt liv när du inte förstått varför medarbetare eller närstående inte kommit till dig och frågat dig om råd vid beslut. Det beror på att vissa av dem anser sig bättre än andra och bättre än dig på att fatta beslutet. Vi har svårt att be om hjälp rent generellt, men ännu svårare då många av oss tror att vi kan mer än andra.

Involvera fler i besluten - fler kockar gör att det blir en bättre soppa!

Flera sorters input

Det finns vetenskaplig forskning som stödjer tesen om att beslut gynnas av flera olika sorters input från många olika typer av funktioner och avdelningar. Trots detta tas ofta beslut av ett fåtal personer på en eller högst två avdelningar på företaget. Skälet till detta anges ofta som tidsbrist eller att andra avdelningar inte har kompetensen att förstå problematiken och komplexiteten.

Forskningen är dock entydig att det är just detta som är fördelen och styrkan med tvärfunktionella grupper. De kommer in med ett helt nytt och annat perspektiv. Det gör besluten bättre för alla på företaget.
Mitt konkreta råd till dig är då naturligtvis att involvera fler i dina beslut. Välj gärna ut oliktänkande och personer från en annan bakgrund och utbildning. All utveckling sker i skärningspunkten kring det kända och okända och mellan det beprövade och det obeprövade.

Är dyrare bättre?

Ett annat märkligt fenomen som berör just beslut över dyra investeringar är att vi tror att bara för att de är dyra så är de bra. Om du är som folk i allmänhet så tror du dyrt är lika med bra. Det finns svenska studier på detta som genomfördes på Sveriges lantbruksuniversitet och som visar detta spännande och intressanta fenomen.

En grupp människor fick smaka på fyra olika tomater som sades komma från olika länder med olika odlingsformer. Inte helt oväntat blev de dyra svenska ekologiska tomaterna utvalda som de allra godaste och de billiga holländska tomaterna rankades som de minst goda. Det var bara ett stort problem. Alla tomaterna kom från samma odlare i Sverige. Människor tycker också ett vin för femhundra kronor smakar bättre än ett vin för hundra kronor, trots att det är exakt samma vin.

Beslutet att inte fatta beslut

Tänk också på detta: Att inte ta beslut är också ett beslut. Många gångar uppfattar ledare att de inte tagit något beslut i och med att de skjutit beslutet på framtiden. Detta bör faktiskt också ses som ett beslut, eftersom det – likt alla beslut – får konsekvenser för framtiden.
Ett bra kontrollpåstående kan vara: ”Så ni tog beslutet att skjuta upp beslutet?”. Detta påstående brukar väcka lite munterhet hos mottagaren och någon lam bortförklaring om att alla inte är närvarande eller att viss information fortfarande saknas för beslut. Skälet till att vi skjuter på beslut är, enkelt uttryckt, så kallad beslutsångest.

Checklista för att fatta välgrundade beslut

Följande checklista är ett bra sätt att förenkla och öka förmågan hos dig själv och din omgivning att fatta välgrundade beslut:

1. Samla olika människor med olika bakgrund och värderingar.
2. Tydliggör vem som är ansvarig.
3. Arbeta fram fem beslutskriterier för beslutet varav minst tre måste vara uppfyllda.
4. Samla in rätt information utifrån kriterierna.
5. Ha en tydlig tidsplan med marginal för förseningar inbyggd.
6. Ha ett tydligt syfte och mål för vad ni ska åstadkomma.
7. Fundera över hur många deltagare som krävs för att beslutet ska accepteras.
8. Begär in en så kallad ”second opinion”. Det är klokt att ha på slutet. Kallas också ibland för djävulens advokat.

Thomas Lundqvist

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill