Distansarbete har föga överraskande blivit vanligare i takt med att den nya tekniken gjort oss allt mer plats-oberoende. Undersökningar på den amerikanska arbetsmarknaden har exempelvis visat att 43 procent av löntagarna arbetar på distans ibland och att 5,2 procent jobbar hemifrån på heltid, skriver Harvard Business Review. 

Möjligheten att jobba på distans är också väldigt eftertraktad bland löntagare. En undersökning från 2017 visar att 8 procent av de tillfrågade till och med är beredda att acceptera en lägre lön i utbyte mot rätten att arbeta hemifrån.

Men många arbetsgivare tvekar att låta sina medarbetare jobba på distans, och vissa större företag som tidigare har anammat distansarbete har på senare tid ändrat sin policy och kallat tillbaka de anställda till kontoret. Så har exempelvis varit fallet med IBM, som tidigare var pionjärer när det gäller distansarbete.

Det kan finnas flera anledningar till att arbetsgivare är skeptiska till distansarbete. En farhåga är att produktiviteten ska sjunka när medarbetare kan känna sig lockade att multitaska och sköta privata ärenden samtidigt som de jobbar. Det finns också en rädsla att det informella lärandet mellan kollegor på ett kontor går förlorat helt om medarbetarna istället jobbar hemifrån. Det finns även en generell farhåga att möjligheterna till ledarskap och teamarbete går förlorade.

Distansarbete ökar produktiviteten

Det finns studier som ger ganska lugnande besked, åtminstone när det gäller produktiviteten. En studie från 2015 på en kinesisk resebyrå visade exempelvis att den genomsnittliga produktiviteten bland call center-medarbetare ökade med 13 procent när de jobbade hemifrån, skriver HBR. Det berodde bland annat på att distansjobbarna hade en bekvämare arbetsmiljö (det vill säga sitt eget hem) och tog ut färre sjukdagar.

HBR har nu gjort en egen studie där de skiljer mellan två typer av distansjobb: ”Work From Home” (WFH), alltså medarbetare som jobbar hemifrån men normalt sett i den stad där kontoret ligger, och ”Work From Anywhere” (WFA), medarbetare som tillåts bo och arbeta var som helst så länge det finns en internetuppkoppling.  

HBR har i sin studie tittat särskilt på WFA och vad det får för konsekvenser när medarbetare tillåts sitta var som helst och jobba. Deltagarna i studien var patentutredare på U.S. Patent & Trade Office (USPTO), som från och med 2012 tilläts distansjobba.

Resultaten av studien visade att patentutredarnas produktivitet ökade med 4,4 procent när de började jobba på distans, samt att kvaliteten på patenten inte försämrades av att medarbetarna var distansjobbare.

Detta tyder alltså på att produktiviteten ökar och att de negativa effekterna uteblir, inte bara om medarbetarna tillåts jobba från ett hem nära kontoret utan också om de tillåts bo och arbeta var som helst.

HBR var också intresserade av att se var distansarbetarna valde att bo och arbeta med sin nyfunna frihet. Studien visar att väldigt många valde att flytta till städer eller orter där man kan bo och leva till lägre kostnader. Detta medförde att medarbetarnas reella inkomst ökade, utan att företaget behövde höja deras löner. Det kan vara en delförklaring till att vissa är beredda att acceptera en lägre lön i utbyte mot rätten att distansjobba.

En annan slutsats man kan dra av detta är att distansarbete är en dellösning på det problem med bostadsbrist som vi exempelvis har i svenska storstäder. Möjligheten till distansarbete gör det dessutom lättare att bosätta sig i närheten av åldrande föräldrar eller andra familjemedlemmar/släktingar som man vill ha i sin närhet. 

HBR kunde också se att många äldre medarbetare valde att bosätta sig på ”pensionärsvänliga” platser, exempelvis Florida. Det kan tolkas som att avståndet mellan ”arbetslivet” och ”pensionärslivet” minskar, vilket kan vara positivt ur flera aspekter; dels för att övergången till pensionärslivet blir mjukare, dels för att det blir mer lockande att jobba längre om man kan kombinera arbetet med en pensionärstillvaro.

Från stressad chef till inspirerande ledare!

Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.

Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.

Transformera ditt ledarskap nu!

Känner du dig ibland otillräcklig, reaktiv och stressad i din chefsroll?

Upptäck "Leda mig själv" och stärk dig själv i ditt ledarskap:

• Från stress till kontroll
• Från händelsestyrd vardag till proaktiv styrning mot mål
• Från missförstånd och konflikter till engagemang och positiv teamdynamik

Nu kan du köpa onlineutbildningen ”Leda mig själv” till rabatterat pris och samtidigt få ett årsmedlemskap på Motivation.se.

Paketerbjudande: 995 kr – spara över 1.600 kr!

Vässa ditt ledarskap idag!

Distansjobb fördelaktigt – på vissa villkor

Men hur är det då med det informella lärandet mellan kollegor? Enligt HBR så kan detta fortgå om kollegor inom samma arbetsområde bor relativt nära varandra och deras arbete samordnas. Det leder i så fall till en ytterligare ökning i produktiviteten. I annat fall finns en risk att det informella lärandet går förlorat, vilket alltså bör övervägas när man som arbetsgivare beslutar vilken policy som ska gälla för distansarbete.

HBR menar att det är viktigt att distansarbetare använder samma teknologiska verktyg, samt att medarbetare som bor nära varandra samordnas på olika sätt. Nyanställda medarbetare bör i de flesta fall jobba på kontoret, för att lära sig av mer erfarna kollegor. Man bör också beakta arbetets karaktär innan man ger medarbetare möjligheten att jobba på distans. För när man väl ger någon chansen att distansjobba så ska man inte försöka detaljstyra deras arbete – tvärtom måste man ge dem det förtroende och den självständighet som krävs när man ska distansjobba.

Kontentan är alltså att distansarbete kan vara väldigt fördelaktigt för både medarbetaren, arbetsgivaren och samhället, förutsatt att medarbetaren är någorlunda erfaren och att arbetet i hög utsträckning är självständigt.