Så blir neurotikern en vinnare

Personlighetens Big Five, del 5: Neuroticism.

Ledarskap | HR | Motivera | Karriär | ARTIKEL | MARS 2015

Vinnare, Big Five, Biljard

Vinnare, Big Five, Biljard

Att vara neurotisk är inte särskilt roligt. Många av oss är så trötta på den ständiga oron och stressen att vi gärna skulle krypa ner i ett hål i marken och stanna där tills allt är tyst och lugnt igen... Men även neurotiska människor har faktiskt goda möjligheter att lyckas i livet. Åtminstone om de väljer rätt yrke - eller utnyttjar sin tendens till oro på rätt sätt.

Neuroticism, den femte av personlighetsfaktorerna i Big Five-teorin, är förknippat med vissa svårigheter i livet. Personer med en hög grad av neuroticism löper större risk än andra att drabbas av stress, ångest och depression. Neurotiska människor brottas ständigt med sin rädsla och oro för vad som ska hända och vad andra människor tycker om dem.

Precis som de andra faktorerna i Big Five - öppenhet, samvetsgrannhet, extraversion och vänlighet - är neuroticism ett personlighetsdrag som olika människor har i olika grad, som på ett spektrum.

Om du har relativt höga poäng i neuroticism i personlighetstestet så innebär det alltså inte nödvändigtvis att du har alla de svårigheter och problem som beskrivs i den här artikeln.
Motsatsen till neuroticism kallas för emotionell stabilitet. Personer med denna egenskap har en hög stresströskel, oroar sig inte i onödan och låter sig inte skrämmas lika lätt som neurotikerna.

Svårigheter i arbetslivet

Neurotiska människor kan uppfattas som antingen nervösa och överspända eller melankoliska och svartsynta. Deras tendens att ständigt känna stress och oro kan leda till koncentrationssvårigheter och humörsvängningar, vilket kan ha en negativ inverkan på såväl personliga relationer som på möjligheten att lyckas i arbetslivet.

Många neurotiker har också svårare än andra att kontrollera sina begär och vänta på sin belöning (de har alltså svårt att klara det berömda marshmallow-testet). De har dessutom sämre självförtroende, vilket i många fall gör det svårt att nå långt i karriären.

Forskning har också visat att neurotiska människor har lägre genomsnittslön än sina emotionellt stabila kollegor.

Men flera av faktorerna i Big Five-teorin har både en ljus och en mörk sida, och detta gäller faktiskt även neuroticism. Det kan vara svårt att tro att det finns någonting positivt att hämta ur känslor av oro och stress - men det finns det faktiskt.

Grubbleriets fördelar

Forskningen visar att neuroticism medför betydande fördelar i vissa sammanhang, skriver tidningen Business Insider. Enligt Daniel Nettle, författare till boken "Personality: What Makes You the Way You Are", är neurotiker ofta kämpande människor som kan jobba hårt utan löfte om belöning - eftersom de vill förebygga risken för faror som de tycker sig se framöver.

En annan fördel med neurotiska människor är att de funderar och grubblar väldigt mycket. Detta kanske inte alltid betraktas som en fördel, men i många fall är det faktiskt det. Fördelen med människor som grubblar är att de går igenom detaljer och tänkbara, teoretiska scenarior om och om igen. Neurotiker kan därför vara väldigt noggranna och riskmedvetna.

Grubblandet har naturligtvis två sidor; å ena sidan orsakar det neurotikern personligt lidande, då denne tvångsmässigt analyserar exempelvis personliga relationer och privata misslyckanden. Å andra sidan kan denna benägenhet att fundera och grubbla komma väl till pass i arbetslivet - åtminstone inom vissa yrken.

Lyckas i kunskapsarbete

Neurotiker kan lyckas väldigt väl inom yrken som går ut på att förutse framtida problem eller fördjupa sig i ett specifikt ämne, skriver Business Insider. Den som har en hög grad av neuroticism har i regel goda möjligheter att lyckas inom exempelvis den akademiska världen, där man ju kan ägna flera år åt att grubbla över ett särskilt problem eller ämne. Mindre neurotiska människor skulle kanske drivas till vansinne av ett sådant jobb.

Forskningen visar att neurotiska personer har sämre möjligheter att lyckas inom de flesta yrkesområden, eftersom stressen ofta gör dem sjuka. Undantaget är dock så kallat kunskapsarbete, där neurotikerna i regel klarar sig väldigt bra.

Även den som lätt blir stressad, orolig eller deprimerad har alltså relativt goda möjligheter att lyckas i livet - och man ska inte glömma att det alltid är flera olika faktorer som avgör huruvida man uppnår sina mål eller inte.

Samvetsgranna neurotiker vinnare

Det finns en grupp neurotiker som faktiskt klarar sig riktigt bra i livet, nämligen de som kombinerar sin neuroticism med en hög grad av samvetsgrannhet. Dessa människor drar maximal nytta av sin neurotiska personlighet; de vänder oron till någonting positivt. Oron över att bli sjuk gör att de sköter sin hälsa bättre; oron över att förlora sin partner får dem att avsätta mer tid och energi åt relationen; oron över att inte räcka till på jobbet leder till att de jobbar hårdare; och så vidare.

Rådet till alla neurotiker där ute är alltså att utveckla sin samvetsgrannhet. Tendensen till oro och grubbleri kan vara svår att bli av med, men om du vänder oron till någonting positivt - i form av hårt arbete och samvetsgrannhet - så kan din neuroticism faktiskt bli det personlighetsdrag som gör dig till en vinnare.

Einar Wiman

Frilansjournalist

  • Följ skribent

Einar Wiman är frilansjournalist och reporter på Motivation.se. Han är utbildad journalist vid Lunds universitet och har en bakgrund som allmänreporter, sportjournalist och Italiensvensk. Fotbollsmässigt föredrar Einar den italienska stilen - filmningar, finlir och primadonnor.

Kontakt: einar@motivation.se

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap
  • HR
  • Motivera
  • Karriär

Einar Wiman

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap
  • HR
  • Motivera
  • Karriär

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill