Resiliens nödvändigt i oroliga tider
Stärk ditt ”innernet” i tre helande steg signerade leg. psykolog Marika Ronty.
Hälsa | Motivera | ARTIKEL | NOV 2020
Vad gör vi för att vara resilienta?
Hela världen befinner sig i en situation som innebär att alla medborgare oavsett var vi bor behöver ta ansvar för vårt gemensamma hem, planeten. Dessutom har vi en pågående långvarig pandemi som inte bara skördar liv utan också bidrar till att många människor blir arbetslösa. Vi har även prövats i demokratiers hållbarhet. Prövningarna är många. Vi som bor i ett land som jämfört med många andra länder på jorden har det mycket lugnt, välordnat, utan krig och utan naturkatastrofer, kan uttrycka vår största tacksamhet. Men oron och osäkerheten påverkar oss ändå mer än vad vi är medvetna om. Hur ska vi förhålla oss till det som pågår? Ett svar hittar vi i begreppet ”resiliens”.
Vi kan alltid välja på vilket sätt vi vill se och förstå tillvaron. För många kan ansträngningen av att göra ett val vara nog så ångestfyllt. Det har jag förståelse för, men jag vill inte acceptera det eftersom jag vet att det finns lösningar som är hälsofrämjande. Du kan minska din stress, oro och rastlöshet på många sätt; genom dagliga naturpromenader, fysisk träning, yoga, mindfullness och meditation. Alla dessa aktiviteter främjar såväl din fysiska som din mentala/själsliga hälsa. För detta finns idag mängder av evidens.
Jag vill ge dig några tankar om hur du kan stärka ditt ”innernet” och därmed även ditt immunförsvar. Och hur du skaffar dig bättre motståndskraft mot störningsmoment som kommer utifrån.
Från stressad chef till inspirerande ledare!
Känner du dig överväldigad i din ledarroll? I så fall är du inte ensam. Med onlineutbildningen Leda mig själv, går du från stress och reaktivitet till självledarskap, fokus och starka teamresultat.
Kolla in vårt specialerbjudande på denna kraftfulla 1-timmesutbildning.
Hur begreppet resiliens kan förstås
Begreppet är extra aktuellt just nu på grund av alla pågående kriser. Var och en av oss har ett ansvar att ta hand om oss själva för att vara andra behjälpliga. Och många är oroliga och vilsna. Därför måste du stärka dig själv och tjäna andra; din familj, dina vänner och dina arbetskamrater.
Hur kan vi förstå budskapet bakom det alltmer använda begreppet resiliens? Jag vill ge dig några översättningar och tolkningar av ett ord som inte finns i svenska språket.
Resiliens betyder:
- Elasticitet, något som kan återfå sin ursprungliga form
- Förmåga att stå emot och att återhämta sig från påfrestningar
- Motståndskraft
- Förmåga att kunna se flera perspektiv
- Förmåga att vara adaptiv och anpassningsbar
- Att kunna hantera kriser
Listan skulle kunna göras längre. Frågan är: Hur hanterar vi förändringars plötslighet, som är en del av vår vardag? Vad gör vi för att vara ”resilienta”?
Mitt recept sedan decennier är daglig meditation varvat med mindfulness-övningar. Eftersom jag har goda erfarenheter vill jag dela med mig av en del tankar till dig.
Steg 1: Reflektionens betydelse
Alla vi människor går med ett ständigt tjatter inne i huvudet. Skulle vi öppna munnen och släppa ut allt osammanhängande tjatter så skulle vi uppfattas som märkliga och kanske till och med onormala. Tjattret är obearbetade tankar och obearbetade känslor – och de gör något med oss, de kan till och med styra oss. Men du är inte dina tankar, ej heller dina känslor eller dina begär.
Vi blir trots allt glada, lyckliga, ledsna, arga och ångestfyllda. När vi börjar reflektera över våra tankar, bevittna dem, kan vi lära oss en hel del om oss själva. Det första som du måste träna dig på är just att bli ditt eget vittne till dina tankar och dina känslor. Stanna upp då och då, sätt på ”pausknappen” och fråga dig själv: varifrån kom den tanken, vad vill den säga mig? Då menar jag att du måste ha ett inifrånperspektiv, för att kunna se att det oftast ligger något bakom tankens och känslans uppkomst.
Det här innebär också att du kan välja att bli arg, ledsen glad eller ingetdera. Denna reflektionsprocess kan även beskrivas som att ”bli självmedveten”. När vi blir mer självmedvetna – då först kan vår självkännedom öka. Självkännedom är en effekt av självmedvetenhet.
En annan vinst med att pausa och reflektera är att det ger dig en möjlighet att uppleva nuet. Nästa steg blir att träna dig på nuet genom att träna dig på inre stillhet. Ju mer du tränar på att stilla dig själv, desto större är chansen att tjattret i huvudet minskar. Vartefter vi lär känna oss själva träder ödmjukheten fram. Vi inser även att medkänslan för andra börjar med medkänslan till oss själva. Ju mer ödmjukhet och medkänsla som får träda fram, desto mer kan vi ge till andra. Kanske är allt detta den yttersta innebörden i ”Känn dig själv” och även innebörden i den gyllene regeln: ”Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem”.
Steg 2: Om meditation
Läs denna lilla berättelse:
En man kom och frågade mästaren: ”Hur kan jag bli mer medveten?”
Mästaren var tyst, fullkomligt tyst, som om han inte hörde frågan. Mannen sa: ”Är du döv eller?”
Mästaren sa: ”Jag hörde din fråga och jag har svarat på den! Tystnad är svaret. Jag satt tyst - den pausen, det mellanrummet var mitt svar.”
Mannen blev irriterad och sa: ”Kan du inte uttrycka dig tydligare så att jag begriper?”
Mästaren skrev i sanden: ”Meditation.”
Meditation och mindfulness är tekniker för att successivt utveckla förmågan till närvaro i stunden. Vi styrs ständigt av vårt ego, som vill så mycket. Vårt ego kommer ur vår historia, alltså från en dåtid. Motsatsen till att vara här och nu. Det är i närvaron som kreativiteten föds och det är i närvaron som framtiden skapas. När min inre betraktare kan vara närvarande blir jag medveten om mitt rena varande. När jag mediterar och tränar medveten närvaro upptäcker jag att jag blir än mer uppmärksam på själva uppmärksamheten i sig, och därmed blir än mer uppmärksam på vad som ”pågår därinne”. Vårt sinne bråkar med oss hela tiden.
För varje ögonblick som jag kan stilla mig och tömma mig själv ger jag utrymme för det som väntar på att få träda fram som är en del av kreativiteten. Och om jag låter mig fångas av mina tankar finns det en risk att jag ökar på en inre stress, och att kreativiteten uteblir.
Det finns en övergång från mindfullness till en djupare insikt om medvetandets natur. Om du föreställer dig mindfullness som vågor som kommer och går och du uppmärksammar dess rofyllda rörelse, så blir insikten som uppstår genom en djupare meditation snarare en upplevelse av de förnimmelser du känner i kroppen när du sitter vid strandkanten. Insikten kan i stunden vara upplevelse av smärta, sorg och även glädje och frihetskänsla.
Steg 3: Stillhet och Tystnad
Stillheten i medvetandet är porten till meditation och mindfulness. Alla har tid att ägna tio minuter om dagen åt att vara i tystnad. När vi släpper taget om våra tankar och idéer ger vi utrymme för våra sinnen. Det kan handla om att lyssna på ljud omkring oss. En klocka som tickar, en bil som just åkte förbi eller grannen som precis gick ut. Genom att vara i den tystnaden kan stillhet uppstå. När vi tränat oss i tystnad kan vi så småningom lyssna till det som kommer från vårt hjärta, eller som den vietnamesiske munken Thich Nhat Hahn så vackert uttryckte det: ”Inse att tystnaden kommer från ditt hjärta och inte ur frånvaron av tal”. Mystikern Eckhard Tolle skriver: ”Tystnad underlättar, men den är inget krav för att du ska finna stillheten”.
Jag avslutar dessa rader om tystnad och stillhet med denna lilla dikt:
Our true nature is stillness,
The Source from which we come.
. . . .
The deep listening of pure contemplation
Is the path to stillness.
All words disappear into It,
And all creation awakens of the delight of
Just being
—Thomas Keating, “Stillness”
Med dessa tre steg ökar du garanterat din motståndskraft mot stress, kriser och plötsligheten i din vardag. Det vi kallar resiliens.
Marika Ronty är leg.psykolog, retreatledare och grundare av Amfora Ledarintelligens. Tidigare har Marika varit med att starta upp en ledarskapsmodul inom ExecutiveMBA vid School of Business, Stockholms Universitet där hon arbetade under åtta år. Hon har mest gjort sig känd genom sin modell för utvecklingssamtal och modellen för ledarintelligens. En ledarskapsmodell som binder ihop själ, hjärta och hjärna. Dessa båda modeller finns beskrivna i ett flertal akademiska uppsatser och några publicerade vetenskapliga artiklar.
Hennes böcker är utgivna på Liber. Hennes självskattningstest Leader Intelligence Questionnaire (LIQ) har genomgått vetenskaplig prövning. Testet är omarbetat av Marika Ronty under 2019 och används idag av coacher.
Denna artikel:
- Betygsätt
Följ ämne:
- Hälsa
- Motivera