Bekämpa psykisk ohälsa – en ny ordning är möjlig

Strategier och insikter för att bekämpa den själsliga ohälsan.

Ledarskap | ARTIKEL | MARS 2020

Fler måste inse att världen förändrats och att dagens problem inte kan lösas med gårdagens tankar.

Fler måste inse att världen förändrats och att dagens problem inte kan lösas med gårdagens tankar.

Nyligen var jag på ett symposium med rubriken "En ny ordning är möjlig". En av föredragshållarna var professorn i religionspsykologi, Anton Geels, och han menade att en ny ordning inte bara är möjlig utan nödvändig. Vi nutidsmänniskor har tappat vår själ. De gamla visdomslärorna har mycket att lära oss moderna människor, och deras visdom skulle kunna bidra till människans välbefinnande och inre växt. 

Jag är övertygad om att inre växt bidrar till en bättre yttre värld. Den yttre världen är ju trots allt en spegel av vår inre värld. Läs meningen en gång till och reflektera över meningens innebörd. Eftertanken ger dig förhoppningsvis insikten, och sedan kan du följa Ghandis råd: "Be the change you want to see in the world".

En ny ordning är möjlig och till och med nödvändig.

Några trista fakta när det gäller psykisk ohälsa

Symptom på att den psykiska ohälsan ökar bör få oss att tänka efter. Enligt Socialstyrelsen har den psykiska ohälsan bland barn i åldersgruppen 10-17 år ökat med 100 procent. Enligt Folkhälsomyndigheten är några av skälen:

  • En sämre fungerande skola
  • En orolig arbetsmarknad
  • Ökade inkomstskillnader som ger psykosomatiska symptom hos skolelever.

När det gäller psykisk ohälsa i arbetslivet (Gallup) har dessa skäl varit de vanligaste:

  • Orättvis behandling på arbetsplatsen
  • Hög arbetsbelastning
  • Otydliga roller
  • Avsaknad av kommunikation och stöd från chefen
  • Stor tidspress

Andra trista fakta är att konsumtionen av psykofarmaka har ökat som aldrig förr, och alltfler känner sig oengagerade på jobbet. Den psykiska ohälsan i Sverige kostar dessutom 70 miljarder per år; enbart i Stockholmsregionen kostar den 30 miljarder.

Våra barn och unga vuxna kommer från framtiden. Vilken framtid kan vi erbjuda idag för att vända på de dystra siffrorna? 

Vakna och agera – en ny ordning är möjlig

Det räcker inte med symptomlindring, utan det behövs en vilja att se och förstå orsakerna och agera på ett sätt som förhindrar denna utveckling. Fler måste inse att världen förändrats och att dagens problem inte kan lösas med gårdagens tankar. 

Vi lever i en tid med många allvarliga kriser, och mycket måste omdefinieras. Var och en börjar där hen står just nu. Vi kan inte vänta på att högre makthavare agerar i en riktning som gagnar mänskligheten. Du och jag kan göra något där vi befinner oss – just här och nu. Vi behöver många sociala experiment, det goda exemplets makt är något att eftersträva.

När atmosfären i en organisation präglas av empati, omtanke, vänlighet och optimism bidrar det till välbefinnande. Det ligger på ledarnas ansvar att tillsammans med alla medarbetare skapa en kultur som andas just detta. Egenskaper som empati, vänlighet och välvillighet gentemot sig själv och andra kan tyckas enkla, och på ett plan är det enkelt då allt det kan tränas upp, vilket kräver VILJA och MOD (utmana sig själv och andra). Ytterst handlar det om att VARA. 

Ett sätt att vara är att vara hövlig. Stressforskaren Dan Hasson, docent i folkhälsovetenskap har tillsammans med kollegan Karin Villaume startat en omfattande studie om hövlighetens betydelse på arbetsplatsen. Först och främst undersöker de anställda inom handeln. De vet enligt studier som gjorts i Kanada att ohövlighet leder till minskat engagemang, människor säger upp sig och produktiviteten minskar. Forskarna i Kanada har sett märkbara positiva resultat och effekter i arbetslivet när hövligheten har tränats och uppmärksammats.

"När atmosfären i en organisation präglas av empati, omtanke, vänlighet och optimism bidrar det till välbefinnande."

– Marika Ronty

När jag läser om olika studier som görs i den här riktningen är det inte utan att jag reagerar och tänker: Vad har hänt? Har mänskligheten slagit in på fel väg? Bristen på hövlighet är sannolikt också ett symptom på att något gått snett. Vi lever i en tid som alltmer avhumaniserats, och vi odlar kulturer som är själlösa. Naturligtvis finns det även goda exempel, som tyvärr alltför sällan kommer till vår kännedom. 

Det är också viktigt att fundera över vad de ständigt negativa ”nyheterna” gör med oss. Jag kan inte låta bli att tänka på en händelse som inträffade när jag för ett par decennier sedan arbetade med samtliga chefer på en av våra största dagstidningar. Jag föreslog att de varje dag skulle berätta en positiv händelse och att den skulle få en synlig plats i tidningen. Svaret blev: ”Nej, det kan vi inte göra, för människor älskar att läsa om det som är negativt. Det säljer, förstår du”. Hade jag fått en sådan kommentar idag hade jag haft modet att svara det jag då tänkte men inte vågade säga: ”Är det någon idé att ni lägger ner pengar på mina insatser?”

Tre strategier för att bekämpa psykisk ohälsa

Hur kan då en ledning agera som "gatekeeper" för att förhindra psykisk ohälsa på arbetsplatsen?

För det första handlar det ytterst om en värderingsfråga, om människosyn och etik. På varje ledningsgrupps agenda bör en stående punkt vara: Hur bidrar vi till människors välbefinnande i vår organisation? Om målet är att uppnå välbefinnande och psykisk hälsa behövs minst tre stödjande strategier: 

  1. Skapa en organisationsstruktur som bygger på ansvarstagande, delaktighet och inkluderande – med mer ledning än styrning. En struktur som inte bygger på kontroll utan på en struktur som tillåter autonomi.
  2. Ha tydliga kriterier för ett ledarskap som stärker ledarrollen mer än chefsrollen. Ledarrollens VARA bidrar till större engagemang än chefsrollens GÖRA. Dessa båda roller behöver integreras, samspela och bilda en helhet.
  3. Arrangera regelbundna dialoggrupper för ett sam-skapande och sam-verkande för goda tankar, idéer och lösningar.

Om dessa områden genomarbetas på en ansvarsfullt och medvetet sätt är mycket vunnet, och effekterna kan bli över förväntan precis som forskarna i Kanada såg när de kunde se effekterna av mer hövlighet på arbetsplatsen. 

Ledarskap som bygger på självkännedom

Jag vet inte hur ofta det behöver sägas, "Know thyself" (Sokrates) ett mångtusenårigt uttalande som ännu inte fått fäste. Kanske beror det på att varje tidsperiod måste göra sina egna misstag och lära av dem. 

Även om många misstag upprepas så har människans medvetandeutveckling gått vidare. När jag började arbeta som psykolog för femtio år sedan var en vanlig reaktion på mycket av det jag lade fram: vad är det för flum? Då förstod jag inte lika tydligt som idag att uttalandet ofta stod för rädsla och osäkerhet. Dessutom har psykologi idag fått hög status som ämnesområde, och ny intressant forskning bidrar till en större förståelse och respekt för människans varande och möjliga tillblivelse. 

Därifrån till att lyfta in kunskapen som ett led i ledarutveckling finns betydligt mer att önska. Trots att inhemsk och internationell forskning påvisat att ledarskapsprogram inte är en investering utan en gigantisk kostnad så fortsätter man som förr. Även inom detta område är det nödvändigt att tänka om, och en ny ordning för ledarutveckling är nödvändig.

Från emotionell intelligens till själslig intelligens 

Begreppet emotionell intelligens definierades av forskarna Salovey och Mayer 1990 som en förmåga att hantera sina egna och andras känslor, för att därigenom bli bättre på att sortera information för vårt tänkande och agerande. 

Senare populariserades teorin om emotionell intelligens av Daniel Goleman. Hans forskning visade att 80 procent av arbetslivets framgång berodde på emotionell intelligens (Goleman, 1996). Idag är begreppet helt accepterat och det finns en insikt om dess betydelse för utveckling av människors mellanmänskliga relationer, inte minst för betydelsen av ledarens framgång. Goleman har visat att emotionell intelligens har större inverkan på ledarskapsframgång än intellektuell eller teknisk förmåga. Vår emotionella intelligens bidrar till att vi tänker mer kreativt och att vi med hjälp av våra känslor även kan lösa en hel del problem. Emotionell intelligens berättar om hur jag känner.

Själslig intelligens å sin sida berättar om vad jag är. Det latinska ordet spiritus innebär en vitalisering av en organism. Begreppet själslig intelligens myntades av Danah Zohar (kvantfysiker) och hennes dåvarande man Ian Marshall (psykiatriker och Jungiansk analytiker). De har skrivit flera böcker tillsammans och i boken Spiritual Capital, 2004 har de beskrivit hur själslig intelligens hjälper oss att transformera vårt tänkande genom att vi kan tränas i att bryta gamla paradigm och upptäcka nya. En intelligens som hör ihop med mening, syfte och värderingar. På ett djupare plan kan man säga att vi utforskar grunden till vår existens. 

Det är dock en lång resa som aldrig tar slut, men jag vill ändå lyfta fram betydelsen av att vi börjar ställa oss de för oss viktiga frågor som kan ge oss en klarare syn på vad ett välbefinnande i arbetslivet kan innebära. Svaret på det går knappast att få utan att ha börjat reflektera över innebörden i själens intelligens.

Kanske var det Anton Geels budskap och uppmaning att vi ska upptäcka själens intelligens för att kunna inse att en ny ordning är nödvändig.

Marika Ronty

Expert inom medvetet ledarskap

  • Följ skribent

Marika Ronty är leg.psykolog, retreatledare och grundare av Amfora Ledarintelligens. Tidigare har Marika varit med att starta upp en ledarskapsmodul inom ExecutiveMBA vid School of Business, Stockholms Universitet där hon arbetade under åtta år. Hon har mest gjort sig känd genom sin modell för utvecklingssamtal och modellen för ledarintelligens. En ledarskapsmodell som binder ihop själ, hjärta och hjärna. Dessa båda modeller finns beskrivna i ett flertal akademiska uppsatser och några publicerade vetenskapliga artiklar. 

Hennes böcker är utgivna på Liber. Hennes självskattningstest Leader Intelligence Questionnaire (LIQ) har genomgått vetenskaplig prövning. Testet är omarbetat av Marika Ronty under 2019 och används idag av coacher.

Prenumerera på Marikas nyhetsbrev här

Se mer av Marika på www.ledarintelligens.se

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap

Marika Ronty

Följ skribent:

  • Följ skribent

Denna artikel:

  • Spara artikel
  • Betygsätt

Följ ämne:

  • Ledarskap

Dela:

Vill du bli en framgångsrik ledare?

  • Fri tillgång till hela vår kunskapsbank
  • Kostnadseffektivt
  • Tillgång när du vill, var du vill